Döden nosar oss i nacken hela tiden

En liten tanke så här i sommarhettan. Det finns ett antal människor i världen (ganska många) som utsätter sig för faror helt frivilligt. Det klättras i berg, simmas med krokodiler, man kör bilar och motorcyklar i vansinnesfart, man hoppar fallskärm mm, osv. Det balanseras på gränsen till döden många gånger. Allt för att kittla nerverna. Sen finns det människor som njuter av att äta gott, dricka gott och röka gott. Dessa människor får hela tiden veta att de när som helst kommer att få lägga sig ner och dö av cancer, skrumplever och hjärtpropp om de inte genast slutar med sina (o)vanor. Men kanske inte livet är värt att leva då? Visserligen borde allt ske med måtta men det är ingen som säger att man ska sluta åka Formel 1 för att man kan dö. Sen kan man ju halka på ett bananskal och slå ihjäl sig också om man har otur.