tisdag 1 juli 2008

Stimulera hjärnan med sladder

Småprat ska vara bra för minnet. Det kan nog stämma. De som sladdrar och skvallrar som mest kommer ihåg allt. Jag kommer inte ihåg någonting. Mig kan man berätta hemlisar för hur mycket som helst. Det förs icke vidare för jag kommer inte ihåg. Kan ju också vara för att jag är måttligt intresserad av vad Pelle Jöns har för sig med Kajsa-Stina. Det fastnar liksom inte. Det blir ju heller inte särskilt mycket småprat förutom med katterna här hemma. Och det blir mest: "hej, lilla murvel", "mammas purregos", "gullponken, kom ska vi gosa" osv. När maken kommer blir det inte mycket bättre - vi umgås mest på telepatisk väg, dessutom mest från det ena hållet, mitt håll. Men vi älskar varann ändå!

2 kommentarer:

  1. Jag brukar pladdra med hönsen och jag lovar att de kacklar tillbaka men om det är någon vidare stimulans för hjärnan vet jag inte förstås. Rogivande är det i alla fall att sitta där i hönsgården och titta och småprata med fjäderfäna.

    SvaraRadera
  2. Skulle tro att det ger mer respons än av en som sitter fastnaglad framför TV:n. Säkert är det mer stimulerande också!

    SvaraRadera