Kiss och bajs

Igår - när vi var på det där matstället som heter flottig-hamburgare-men-det-går-snabbt, så var jag tvungen att gå på toaletten. Eftersom jag går dit näsan pekar så hamnade jag på en handikapptoalett. Ja, det går ju bra att kisselera där också. Men, och nu kommer ett stort MEN - det var inte det lättaste att få tag i pappret! Det var utom armlängds avstånd. Jag fick sträcka ut min arm till bristningsgränsen (har inte orangutangarmar) och sitta lite snett med ena skinkan för att över huvud taget nå fram. När jag så sträckt ut fingrarna så de mer liknade brödpinnar än fingrar - så fanns det inget papper att dra i. Det var ju naturligtvs en sån där hållare med jätterullen Hubert som inte har någon ände. (Har den tidigare gästen rullat tillbaka rullen, eller?) Jag var tvungen att lätta lite på den skinkan som ännu hade kontakt med toastolen (med risk för dropp) för att (nu med viss irritation) kunna klösa efter den ände som gör att man får tag i ett papper att torka sig med. Tur ändå att man inte är handikappad!!! Till er som är det vill jag bara säga: innan ni går in på toa - ta med er en bunt servetter. Utrymmet på toaletten var väl tilltagen. Man skulle lätt ha kunnat åka slalom därinne med en rullstol. Kanske är det tänkt att man även ska kunna rulla in sjukhussängar...