måndagen den 30:e juni 2008

Värmen stiger och blodtrycket med den

Plågsamt konstateras härmed att vädret skall slå om. Värmen skall stiga och solen ska stå som spön i backen. Värmestööööön. Ska köpa mig en hammock med tillhörande myggnät omkring där jag kan sova om nätterna. Jag som är femtiplussare och når kokpunkten 10 gånger om dagen längtar knappast efter mer värme. Innan denna överhettningsperiod kom in i mitt liv tillbringade jag dagarna i yllekofta. Frös jämt. Är detta livets ironi? När fan blir det lagom? Kan med facit i handen konstatera att det är klart bättre att frysa - då kan man klä på sig.

Dramatik i kändisvärlden

Jag kan ofta tycka synd om kändisar som är så påpassade hela tiden. Själv kör jag ju barnvagn, okammad i morgorock, som ni vet. Hur skulle det se ut om någon kändis gjort det. Snacka om förstasidesnyheter. Men ibland är det nog en stor fördel att vara kändis. Läser på Expressens hemsida: Jonas Gardell sjuk, panik ombord. Gardell hade ett sår i handen som han var väl medveten om när han klev på planet från Norge till Sverige. Någon trodde att det var blodförgiftning. Sjukpersonal hämtade Gardell vid flyget och det konstaterades att han fått streptokocker i såret och fick därför penicillin. Återigen var detta skrivet på "Nöjet" i Expressen. Undrar om det inte är dags för tidningen att fundera ut ett annat namn. Det handlar visserligen om kändisar men så värst nöjsamt är det sällan. Varför inte DÖTT OCH FÖTT I KÄNDISVÄRLDEN eller kanske bara HÄNT/KÄNT. Nu funderar jag bara på vad som skulle hänt om jag suttit där istället. Hade förmodligen dött i en hörna och de hade sen bara städat ut mig. Gardell själv är cool som vanligt. "Jag ska tillbaka till Norge för en ny föreställning - jag har inte tid att dö". Är han go, eller?

Den nöjdaste mannen av dem alla

Sitter bredvid gubben i soffan och han zappar mellan kanalerna. Det gör han alltid. Vet inte vad han hoppas på. Hur som helst så ser jag ett namn flimra förbi - Ernst. "Stopp", säger jag. "Backa". Jag bara måste ju titta på vad denna karl har för sig. Maken stönar men backar lydigt. Barfota-Ernst ler. Han står mitt i sommaren och bara pyyyyssser. En familj som inte kan se sig mätt på honom och hans företagsamhet står intill och ser hälften så långa ut och bara gapar. (Är det bara inbillning, eller höjer han sig över mängden)? "Här ska vi bygga" säger Ernst och spänner ut bringan och viftar stort och långt med hela armen. "Sen ska vi ha fest, och jag ska laga maten". Familjen står och ser på honom som om han vore Gud fader själv. Eftersom min gubbe håller på att ruttna fullständigt (medan jag ler i mjugg) spelar jag in resten och gubbe får byta kanal. Sen somnar han i alla fall i soffan. Slår över till Ernst på nytt när han är på sluttampen. Nu står han och lagar mat. "Sparrisen talar till mig" säger han och går över till sina grönlånga vänner på grillen. Sen ska det stekas fläsk av något slag och Ernst njuter av doften som om han inte ätit på långeliga tider. Faktiskt så tror jag att han riktigt njuter av sig själv. Familjen vet inte till sig av lycka och alla vännerna är där och så levde de lyckliga i alla sina dagar...

Fan, jävlar i helvete

Nu ska jag berätta för er vad jag tycker om svenska språket. Om svenska språket tycker jag - lite andefattigt. Därför lägger jag in lite krydda här och där i form av fan, jävlar, helvete, satan och kanske ett litet tusan också. Ja, jag är en svärare. Av värsta sort. Min pappa lärde mig alla svärord jag kan. Det var också det enda han lärde mig. Jag har också försökt lära mina barn men det har liksom inte tagit skruv. Äldsta barnet svär aldrig (nästan) och det yngsta inte särskilt mycket. I alla fall inte jämfört med mig. Jag hade tidigare en arbetskamrat som sa: "om man svär så beror det på att man har dåligt ordförråd". Ja, jävlar i det du, ditt gamla surkart. Just därför lägger jag in ett och annat ord av kryddig karaktär eftersom jag till och från har afasi. På det sättet har jag ju alltid något att säga - tamej fan! Jag återkommer till det som grannen sa: "vi är stora nu och får göra som vi vill". Tackar!

Flyttstädning - ett satans göra

Idag har det varit städning utav helvete. Äldsta bonusbarnet har flyttat och lägenheten skulle "saneras". Det tar minsann sin lilla tid. Vi var tre pigga (nåja) raska (hm) brudar (öh) som fejade timmavis. Det blev så rent så man skulle kunna spegla sig i toaporslinet och äta på golven. Frågan är hur nödvändigt det var att städa så in i norden eftersom efterkommande ska slipa golv och eventuellt "måla om lite". Men man vill ju ändå inte lämna sin skit till andra. Nu är händerna fullkomligt uttorkade och naglarna så rena som de inte varit på länge. Lite målartvätt och andra starka medel kanske inte skulle sitta fel i ansiktet också. Istället för peeling.

Det kostar att ligga på topp

Är det nyhetstorka, eller? Någon smög in en Expressen i huset och på första sidan står det "Charlott Perellis kollaps efter separationen. Akut till sjukhus". Svarta, feta bokstäver som täcker hela framsidan. Det lustiga i det hela är att sidhänvisningen går till "nöjet"! Sen visar det sig i texten att hon är helt utarbetad. Det kan jag i och för sig tänka mig, det kostar att ligga på topp, men det gjorde nog inte saken bättre att hon bantade ner sig "furton" kilo innan schlagerfestivalen.

Nedför är väl lättare än uppför

Så har "åbäket" äntligen kommit ner för trappen till nedervåningen. Maken har sagt "sen" många gånger, men idag blev det av. Detta på grund av att hjälp fanns i huset. Han försökte i och för sig med "sen" igen, men denna gång var det fler som tyckte att det var lika bra att fixa på en gång. Jag sa: "har den kommit upp så måste den väl komma ner". Det blev stopp i mitten av trappen eftersom det är en sväng där, tills man kom på att skruva bort räcket i mitten. Sagt och gjort och "åbäket" kom ner. Nu står det här och bara väntar på att jag ska baxa det på plats och fylla det med en massa skräp som ingen behöver. Maken får skylla sig själv att han får kånka - det var han som köpte möbeln en gång på auktion för att den var så himla billig!

Sommaren... så här långt

Lagom varmt, regn ibland, få mygg - med andra ord perfekt!

söndagen den 29:e juni 2008

Svärmorsdröm

Avundsjukt men inte missunnsamt fotograferar jag min svärmors rosor. De är inte bara vackra, de doftar underbart!

lördagen den 28:e juni 2008

Återvinning även inom TV

Roade mig under dagen med att gå igenom TV-tablån i tidningen och kolla vilka program som var från året. Av 1:ans 21 program var 5 repriser. Av 2:ans 14 var 8 repriser, av 3:ans 22 program var 20 repriser, av 4:ans 15 var 3 repriser och av 5:ans 20 var 15 repriser. Alltså av totalt 92 program var 51 repriser! från äldre årgångar. 11 var dessutom repriser från tidigare sändningar under året. Nu är vi nere på 30. Av dessa var 14 program nyheter/sport. Kan man kalla detta för återvinning?

Skinnet måste fyllas ut

Nu och då måste man ju slänga in en bild på raringarnas raring också - Frazze! Just nu ligger han och försöker få plats bredvid datorn. Går inte så bra. Han tar liksom lite plats denna katt. Sist jag vägde så var det 8 kilo men det var ett tag sen. Men Frazze och jag bryr oss inte om sånt. Vi har fått en massa onödigt skinn, han och jag och det måste ju fyllas ut med något så det inte släpar i backen.

Skossingar till stora blan

Nya skodon inköpta till bröllopet. Ville ha med kilklack och hittade till slut dessa. Visst är de söta! Sen kan man ju fundera på hur det kommer att se ut med mina kamelfötter inklämda i dem. Man får dessutom inte ta sådana älgkliv som jag är van vid utan trippa fram. Jag är ingen trippare. Men jag kan väl stå i ett hörn och se fin ut ett tag i alla fall. Just nu har jag dem på mig och det ska meddelas att det går bra att sitta med dem på sig också. Gå, vet i fan...

Ingen sommar utan deckarläsning

Är detta sommar eller? Jordgubbar, vin, mörk choklad och en deckare... mmmmmmm

Vem vill ha dom som granne?

Läser på UNT att ett gruppboende håller på att byggas i en liten byhåla som heter Gunsta. Det handlar om 5 personer mellan 18 och 25 år som har begåvningsnedsättning med medföljande bokstavstillägg. Nu är byborna oroliga för att en krog ligger nära och att det finns ett dagis intill. Byalaget har haft möte och säger: " Vi har ingenting emot ungdomarna (!) men tycker att det är en olämplig miljö för ett gruppboende". Jaha, var är det en lämplig miljö då? I skogen i Hottahejti? Det är likadant överallt. Förståndshandikappade har heller inget berättigande att få finnas till i närheten av "normala" (vem fan är normal?) människor. Var finns medmänskligheten någonstans? Det handlar ju om integrering. Att alla människor som har problem på olika sätt ska få ta del av samhället och inte låsas in på institutioner. Men frågan är, om det inte för dessa människor är bättre på en institution, där de kan leva i sin lilla värld och inte möta alla dessa trångsynta "normala" misstänksamma idiotiska människor. Men så är det här i livet. Människor med "stämpel" på sig ska skuffas undan. Synd att det inte finns en stämpel (helst i pannan) på t ex våldtäktsmän och pedofiler. De finns överallt runt omkring oss utan att vi känner till det. Är det bara så enkelt att det man inte vet lider man inte av...???

Kaffet i vrångstrupen - tji kanelbulle

Melodikrysset är löst, kaffet är drucket och jag har just gjort ett livsprognostest. Enligt detta ska jag leva till 2 juni 2044 - då ska jag vara 87,8 år gammal. Det är väl okay. Däremot tycker jag att det är lite taskigt att dö sådär i början av sommaren, men som en äldre dam sa till mig: "det är bra, blommorna är billiga då!". Min livsstil plussar på 3,5 år enligt testet (ha, ha, måste vara allt det där vinet :)) Däremot var det inte så kul med viktprognosen. Jag är sex kilo ifrån min trivselvikt men enligt testet ska jag tappa 14 jävla kilon. Puh! Nu fick jag ångest. Hur kan det vara på detta viset nu när man är femtiplussare och ska sitta med kanelbullen i koppen minst tre gånger om dagen? Nåja, jag handlar inte på de storvuxnas avdelning än i alla fall. Dessutom trivs jag ju i morgonrock och tar man gubbens så räcker den länge. Men så kan man ju tänka så här också: om jag lever till 87,8 som jag lever nu, hur jävla gammal blir jag om jag går ner i vikt? 103? Ve och fasa. Men man kanske kan väga av det med påfyllning av alkohol/cigaretter.

Vi ska sy och vi ska klippa...

Brudklänningen börjar närma sig färdig. Det är ett jävla pillande och snorpande och symaskinen får för sig att snurpa till det lite skojsigt sådär emellanåt. Moorrrr! Men trots detta är det nu bara (!) fållningen kvar. Eftersom jag nu har fått rejäl snurr så har jag även klippt till tyg till min egen klänning. Väntar bara på de där fåglarna och mössen som Askungen hade till hjälp. De fåglar och möss som kommer in här har redan passerat stadiet för hjälpsamhet för länge sen. Är de inte döda redan när katten släpar in dem så blir de så småningom. En del ligger kvar i någon hörna och stinker och det kan man ju inte direkt säga att det är till någon hjälp!

Reklam som förstör mina nerver

Hur går det för Telia egentligen? Jag tänker på den där vedervärdiga skåningen som sluddrar i deras TV-reklam - får han betalt? Det är så urbota dåligt så jag skulle inte lägga en spänn på Telia bara på grund av det. Antingen går det så dåligt för Telia så de har inte råd med bättre reklam, men då är det ju ändå bortkastade pengar, eller så går det så bra så det spelar ingen roll vilken skit de vräker ut i TV:n och på radion. Ja, radion, ja! Där är det ju också skåningar i deras reklam som börjar med någon jävla pling, pling, plång. När jag hör det är jag färdig att köra i diket för jag bara måste, fort som fan, byta kanal. OBS! det är den urdåliga reklamen - inte skåningar - jag klagar på. Jag har en mycket trevlig granne som är skåning och ibland kan man nästan höra vad hon säger :)

fredagen den 27:e juni 2008

Melodi på hjärnan

Vad gör man när man vaknar en dag och en melodi snurrar runt, runt i skallen? Det går väl an om det är något man gillar, men härom morgonen var det en reklammelodi som gick runt. Hela dagen! Plågsamt värre. Det har också hänt att jag har vaknat och haft en Carolalåt i skallen. Dessa dagar är inte att leka med. Jag går omkring som i ett töcken och gör allt för att få bort eländet. Sätter på hårtorken och blåser rätt in i örat - det hjälper inte, sätter på stereon på högsta volym men C-bruden tränger sig igenom ändå. Är på väg att köra ner huvudet i toalettstolen och spola men misstänker att jag kommer att drunkna. Andra dagar (de flesta) så susar det bara lite lugnt och fridfullt där inne i tomrummet...

Paddan under släggan

Kom att tänka på en liknande incident för några år sedan. Jag använde en grästrimmer i kanten av min gräsmatta. Plötsligt får jag se en padda som kommit ivägen för trimmern. Jag hade skurit av dess ena ben ända uppe vid låret. Jag stod som handfallen men insåg att jag måste ta bort stackarens lidande och hämtade en stor slägga. Jag måttade säkert i tjugo minuter innan jag drömde till (medan jag blundade!). Jag lät släggan ligga över paddan och satte mig på trappen och grinade i högan sky. Yngsta dottern kom hem och frågade vad som hänt. Jag förklarade läget. Jag frågade om hon kunde gå och titta om han verkligen var död. Hon traskade morskt fram till släggan, lyfte den och sa: "han är alldeles platt". Sen den dagen kör jag inte grästrimmer längre. Inte elgräsklippare heller. Det måste bullra och skaka så att djuren hinner flytta på sig.

Mord och inga visor

Jag har dödat idag. Av ren barmhärtighet, men det satt långt inne och det kommer att sitta kvar länge. Gösta (kattfan) har återigen hämtat in en fågel. Denna gång en unge av obestämbar sort. Stor var den - och skadad. Jag tog den i mina händer och den låg så stilla och hjärtat pickade. Gösta hade tydligen lyckats skada det ena benet och den tittade på mig enögt. Jag höll den länge och funderade på vad jag skulle göra. Såg sedan att någon benpipa var knasigt vriden och inga stjärtfjädrar var kvar. Jag var tvungen. La den på marken och slängde en stenplatta på den. Hemskt! Så sa jag till Gösta: "här har du din fågel". Han blängde på mig och sa mjauuurrrrgggkrr. Det hade han inget för. Han åt den inte ens.

Hårdrock med töntiga texter

Jag är allätare av musik (dock ej dansband/opera) och kastar mig mellan kanalerna när jag åker bil för att slippa reklamen. Plötsligt kommer jag in på 106,3 Bandit Rock och något skramlar på i värsta hårdrocksmetallen och en skrovlig röst tar i från tårna: "Snälla, ge mig mera hårdrock..." Lyssnar ett tag och tänker - är det någon som driver med någon? Nej, tydligen ska det vara så - tönttext till hårdrock med gruppen Lillasyster. Men, det är klart. Hur kul är engelska texter? Satt med "Syster Yster" i bilen och låten "I can fly" gick på radion. SY satte igång med att sjunga med fast på svenska! Lät ju inte klokt. Sen gick jag in på YouTube och lyssnade på några andra låtar som gruppen Lillasyster har gjort. Man kan ju inte bara låta saker passera. Det lät faktiskt bra! Särskilt covern på Umbrella. Här kan ni lyssna på tönt-låten om ni pallar.

Rörlig hårbotten

Snöade in på ordet luspank av någon outgrundlig anledning. Undrade var det kom ifrån. Slog upp det och naturligtvis - det var ju de som var fattiga som drogs med lössen. De som hade pengar kunde ju hålla sig renare och dessutom köpa medel mot löss. Fast jag kan tycka att ordet är fel. Det borde väl vara dom som INTE har löss som är luspanka!? I samma artikel (som inte gick att kopiera länken till) stod det om huvudlöss och en rysning for genom min kropp. När vi flyttade till vårt hus för 18 år sedan hade vi ju med oss 6 barn i bagaget. Alla fick löss!!!! Vilken vedervärdig tid. Detta tvättande med specialshampo och kammande höll på att göra mig galen. Grabbarna gick det väl bra med men tjejerna och deras långa hår. Till slut brydde sig inte lössen ens om shampot. De ställde sig bara på bakbenen och väntade på att bli tvättade under armarna. (Nåja, det är väl mest ben, men i alla fall). Till slut blev det klippning av hår och kamma, kamma, kamma. Fy fan vilken tid. Och alla dessa miljoner gosedjur som också skulle saneras. Vi hade inte mat i frysen - vi hade gosedjur! När lössen till slut försvann fick alla mask, men det är en annan historia.

torsdagen den 26:e juni 2008

Salvia officinalis

Sen vill jag visa att det faktiskt växer något i min trädgård också - förutom maskrosor. Mina örter/kryddor är mina vänner. De håller inte på och skriker efter vatten stup i ett. De gillar ett ogrävt, magert underlag att stoppa ner sina fötter i och stortrivs i sol och torka. Underbara växter!
Salvian till exempel, befrämjar ett långt och friskt liv! Fast då ska man ju äta den också och inte - som jag - bara titta på den.

Ogräsätare är väl okay









Någon äter i min trädgård. För att inte säga några. Tusentals små löss invaderar trädgården. De verkar dock mest gilla mina ogräs och det är ok!

De är ju inte så gulliga i närbild. Tänk er om dessa vore i storlek som en mus. Ryyyysss! Visst är det lite otrevligt med småkryp men vi ska vara glada att det är just SMÅ kryp!

Min morgonrock - min rustning

Kom bara på en sak angående morgonrock. Hade lilla Vera på besök en tidig morgon. Modern skulle göra något och jag fick "vakta". Jag som inte vaknar i brådrasket gick i morgonrock (som ju inte är ovanligt). Efter som lillan var trött så satt jag henne i vagnen och vankade iväg på våran lilla "byväg" (sådär 12-15 hus). Fortfarande iklädd morgonrock naturligtvis - dessutom inte min utan gubbens gigantiska. Man vill ju inte frysa. Kvinnlig granne kom med bil och stannade och sa: "vad gör man inte för sina barnbarn". Jag sa att hade det varit inne i samhället så skulle det kanske inte passa att gå omkring i morgonrock men då replikerade samma kvinna att "det kan man visst det! Vi är vuxna nu och får göra som vi vill!". Så nu till alla er som bor i Sigtuna kommun - se upp! Snart kommer jag inflaxandes på Ica i morgonrock.

Glöm inte BH:n hemma

Läser om tjejen som blev räddad med hjälp av sin BH. Fem helikoptrar och 80 räddningsarbetare hade letat efter, men inte hittat henne innan hon "slängde" BH:n. Men då blev hon minsann hittad. Helikopter kom och hjälpte henne. Jag kan tänka mig diskussionerna i den helikoptern: "undrar om hon är naken, hö, hö" eller "när vi kommer fram skriker vi visa-pattarna". Jag utgår från att de inte hade gjort sig besvär om det hade varit en AA-kupa. Har man för liten BH får man köpa upp sig på en stadig F-kupa innan man går på vandring - så man har nåt att vifta med ifall att...

Piller, kattmat och käk

Jaha, en ny dag. Vad ska man stoppa i halsen på er nu då? Jo, det här med smak. Och då menar jag angående sådant man äter. Läser på Metro om "varning för nätpiller". Var 4:e svensk kan tänka sig att köpa från nätet istället för Apoteket. Detta även om det innebär risker. Ja, kanske någon säger, man får väl prova sig fram - jag tar risken. Men då kommer vi igen till det här med att t ex stoppa blodpudding i munnen, eller surströmming eller något annat som tillhör kategorin mat. Då är det blääää, usch, tvi, aldrig i livet osv. Mat, i vilken form det än är, dödar dig i alla fall inte. (Kanske i långa loppet förstås eftersom man får cancer av allt). Man är så satans försiktig när det gäller mat men inte när det gäller medicin eller droger. Kan det vara någonting med blockering av smaksinnet för att nyfikenheten tar över?
Kommer osökt att tänka på lilla Vera (1 år) som utan tvekan spottar ut burkmaten mitt emellan ögonen på en om det inte passar. Däremot är hon på kattmaten, om och om igen. Trots nej, fy, usch, det är kissens mm. För det kan ju inte i rimlighetens namn vara gott med kattmat. Om man inte är en katt förståss. Men det är inte alltid det duger ens åt dem.

Hellre kanelbulle än hurtbulle

Läser på Metro: Gör sommarstugan till ditt träningsgym. Nu vill jag bara säga en sak och det är: vilken jävla tur att jag inte har någon sommarstuga! Jag ser framför mig hur det skulle se ut om det var jag på bilden. Tre sekunder senare skulle jag ha rasat med pannbenet före ner på stenplattorna och med fötterna brutna och intrasslade i stolen. Hon på bilden är SM-medaljör i aerobics och därför tycker jag att det under bilden skulle ha stått: "prova inte det här hemma"!

Dammstugan på Venngarn

Tog en tur med "Syster Yster" till Dammstugan vid Venngarns Slott utanför Sigtuna. En härlig kväll med massor av folk, fika och mysig levande musik. För att inte tala om alla motorcyklar och fina bilar som stod på parad. Kan rekommenderas.

onsdagen den 25:e juni 2008

Omröstningen avslutad

Måste bara avsluta en sak. Gjorde ju en OMRÖSTNING på FIS I DIMMAN. Den löd så här:
VAD FÖREDRAR DU HOS EN MAN?

Muskulösa armar 9.4 %
Snyggt ansikte 3.1 %
Empati 15.6 %
Fast rumpa 0 %
Stort "paket" 6.3 %
Omtänksamhet 21.9 %
Tatueringar 0 %
Stora fötter 3.1 %
Humor 21.9 %
Hans bankkonto 3.1 %
Vackra ögon 15.6 %

Totalt röstade 32 personer och vi kan se att FAST RUMPA och TATUERINGAR går bort! Vinnare är däremot OMTÄNKSAMHET och HUMOR. Så nu vet ni det killar. Fast man kan ju undra när till och med STORA FÖTTER har fått röster. Tack alla ni som röstat. Återkommer med en ny så småningom. T ex "vad föredrar du hos din älskare". Då lär det nog bli andra värden. Skulle inte tro att humor går i topp då. Men det är klart, man kan nog tända på humor också, men inte enbart.

Svansen på Skansen, chimpansen...

Vad är det med den där grabben? Han kan ju inte ens sjunga. Ändå är tjejer som galna efter honom. Håkan Hellström är en gåta. För mig i alla fall. Trodde ett tag att det berodde på åldern men yngsta dottern (23) tyckte lika. Nu står det på Metro om att han var kung på scenen. Babsan, Christer Sjögren, Tova Carson och Arja Saijonmaa var också där men det var Håkan som ägde. Ja, men hur var det nu med bilderna vi såg igår, när folk rusade till Skansen. Det var ju knappast några 50 plussare som jagade genom portarna för att se Arja. Det var de yngsta som får gå ut utan föräldrarna. Tror nog att dom skiter i gubb-tant-gänget som var på Skansen. Det var nog mest en plåga i väntan på tonårsidolen. 50-plussarna kollar från soffan. Förresten, jag själv kollade inte. Så fort vi såg Håkan på scenen så slog vi över till Homer. Han är fin han - påminner lite om min man.

Den perfekta bloggen?

Undrar om det var någon bra idé det här? Med att flytta bloggen menar jag. Det blir alltid så mycket stök och bök istället för skrivande. Sen har jag så svårt för att bli nöjd också, men det är bästa sättet för att uppnå perfektion har jag hört! Antingen är man för begränsad för att göra vad man vill eller så finns det för mycket. Jag kan tycka att den här bloggen är lite knölig just för kommentarer. Detta hoppas jag verkligen inte kommer att hindra er från att skriva!
Var även på väg att lägga upp en blogg på Metro men efter att ha fixat en stund så var jag nära ett epileptiskt anfall på grund av allt blinkande och "rörande" på den sidan. Jag har jävligt svårt för att läsa något när en ruta intill pockar på uppmärksamhet hela tiden. Och jag vill ju att ni ska läsa vad jag skriver - inte titta på någon "parningstjänst" eller annan reklam som bara blink, blink, blinkar.

Dåligt omen med svarta djur?

Hela den här dagen är en segdragen sak. Eller rättare sagt gårdagen eftersom klockfan har passerat 00 som vanligt. Två steg fram och ett tillbaks. Åkte en sväng till Uppsala och på hemvägen såg jag två jättefåglar sittandes på något bondskt redskap på en åker. Först trodde jag att de var uppstoppade men så var inte fallet. Kolsvarta satt de där och glodde och jag utgick ifrån att de var korpar.
Åkte en bit och pekade åt maken som körde. "Kolla där, där är ett gäng korpar till, fast med fyra ben och horn". I ett hörn av en åker stod ett gäng kossor - kolsvarta! Tänkte inte så mycket på det först men så slog det mig - hur ofta ser man en helsvart ko? Det brukar ju alltid finnas någon liten vit fläck men inte på dessa. "Nästa måste ju bli en svart katt över vägen" sa jag till chauffören. Han hummade bifall, men ingen mer svart tingest uppenbarade sig på vägen hem.
Kändes ändå som ett ganska dåligt omen - med tanke på den bakåtsträvande dagen. Apropå katt (dock inte svart) så kom Frazze just in och slängde sig på golvet. Nu har han lagt sig på rygg och spretar med benen åt alla håll. Så brukar han inte göra. Han har förmodligen vräkt i sig något blodigt/lurvigt som jag kommer att hitta rester av när jag går ut ur detta rum.

tisdagen den 24:e juni 2008

Konstiga tider

Jag vet inte hur det kommer sig men tidsangivelsen på blogginläggen har blivit knasiga. Nu kommer ni förmodligen att undra om jag helt lagt av mina vanor med sovandet. Det har jag inte. Inte nämnvärt i alla fall. Särskilt inte i natt när jag känt mig som en ål-i-en-ryssja eller en fluga-i-spindelnätet eller en korv-på-grillen...

Mer strumpbyxor till unga invandrarkvinnor

Chockartad efterfrågan på nya mödomshinnor! Är det inte fantstiskt? Unga invandrarkvinnor vill "snygga till sig" innan giftermålet. Vad lär man sig av detta? Att grabbarna är ovanligt korkade, eller att tjejerna är det som bryr sig. Herregud, sup gubben full till bröllopsnatten och sätt på dig ett par strumpbyxor - han kommer inte att märka någon skillnad.

Allsång på Skansen

Folk rusar till Allsång på Skansen står det på DN. Är det någon som tror att dessa ungdomar som väller in genom portarna är intresserade av att sjunga? Knappast. Det gäller att frottera sig med kändisar på första parkett och kanske, kanske man kan få vinka i TV! Det gäller att synas - annars finns man inte.

Virrig vigselförrättare

Vi ska ha bröllop i trädgården. Vigselförrättaren är en äldre herre. Vid första telefonsamtalet skulle han ha 1.500 kr. Vid andra samtalet skulle han ha 2.000 kr (det kanske ökar ju närmre man kommer?) Han har heller inte skickat över några papper som han skulle. Vid tredje samtalet frågade han: "har ni bokat?" Det låter inte så bra - kanske bonussonen eller hans blivande fru blir bortgift med någon annan.

måndagen den 23:e juni 2008

Sommartid - deckardags

Och nu över till något helt annat! Imorgon börjar nya avsnitt av Morden i Midsommer. Ja, det kommer förmodligen att välla in deckare nu när solen börjar skina. Jag som är deckarälskare kommer att missa alla mysiga sommarkvällar och bara sitta inne framför TV:n. Nääää, inte då. Det går bra att spela in. Men nog är det väl typiskt. När det var som gråast, då fanns det minsann inga smaskiga deckare att sätta tänderna i inte.

Satans sekter med guds inriktning

Ser på ett program om Guds Barn. Det är Noah som lämnat sekten vid 20 års ålder och nu har gjort ett program om det. Jag sitter fast fastän jag mår illa av det jag hör. Sinnessjuka, djävla, sektidioter som förstör livet för sina egna barn. Det blandas religion med sex huller om buller. Noah ringer vid ett tillfälle till en Ricky (tror jag det var) Han vill inte prata om sin mamma och lägger på. En månad senare har han gjort en video där han visar upp hur han tänker misshandla och döda sin mamma som förstört hans liv. Han får inte tag i henne utan det blir istället en av hans barnskötare (som också naturligtvis förgripit sig på barnen) som han misshandlar och slutligen skär halsen av. Därefter skjuter han sig i huvudet. Som tur är finns inte längre denna sekts grundare David Berg. Däremot finns sekten kvar. Ryyyyysss! Med hela mitt hjärta önskar jag dessa som kommit loss, lycka till i livet. Undrar bara hur fan det ska bli människor av barn som systematiskt blir tvingade till sex dagligdags. Det mest underliga är, att dessa sekters vardag (som så många vittnar om) - det som de anser vara ett normalt liv - detta vill de inte stå för när någon frågar.

Midsommarfest

Denna vers dök upp i mitt huvud och ville komma ut. Personerna är helt påhittade och har inget som helst att göra med verkligheten (eller.... )

Nu är midsommarn kommen och solen den skiner
och inte nå´nstans syns det suriga miner
och midsommarstången är upprest och grann
och alla är glada och gillar varann´

Sen vill nubbarna fröjdas med sillen i magen
och strax efter det blir det lekar i hagen
alla pratar och skrattar – en skön atmosfär
det är knappt man kan tro att i Sverige man är

Sedan grillas det lax, kött och kyckling på spett.
Alla proppar sig fulla, man är mer än mätt
och med öl, vin och snapsar som gör en så nöjder
börjar uppsluppenheten nå farliga höjder

I dansen som följer man nyper och tafsar
och Stina och Sture dom sitter och tjafsar
Och vinet byts ut emot whisky och drinkar
och i rad bredvid bordet står gubbsen och pinkar

Sven-Ove försvinner med Larssons fru, Märta
och Nisse har span på en ny liten snärta
Hans fru kräks i diket och gråter en skvätt
och blir tröstad av Arne som stinker av svett.

Politikdiskussionen har helt spårat ur
och Karl-Hubert ser ut som en uppretad tjur
Alkoholen ser till att dispyterna jäser
Smockan hänger i luften, det spottas och fräser

Två har somnat på bordet och en ramlat ner
han har inte märkt något, han sover och ler
Efter festen som började helt underbar
har skatorna fest på det som lämnats kvar

Bytt, bytt kommer aldrig igen...

Ja, nu tänkte jag bänka mig här ett tag istället. Hoppas det inte gör er nå´t!? Får man inte möblera om hemma hela tiden så kan man väl göra det med sina bloggar istället. Fis-i-dimman-bloggen får ligga kvar så länge men nu är det denna som gäller. Nu inriktar jag mig istället på att viska-i-vinden. Vi hörs vidare om en stund...