Cool katt i frihet

Äntligen har dagen kommit. Frazze har tagit bort stygnen och har fått sin frihet. Nu ville ju vetrinären att vi skulle vänta två dagar till men denna gång trotsar vi honom. Jag har lovat Frazze att få komma ut just idag så då fick det bli så. Jag trodde han skulle rusa ut i friheten...
men han tog sig sävligt ut och liksom tog in allt han missat under tre veckor i lugn och ro.

Jag gick till brevlådorna och han följde med tätt följd av Gösta.

Här kollar vi läget i rabatten. Gösta är med och kollar upp alla spår efter grannkatter.

Vetrinären tyckte att Frazze var en cool katt och det är han verkligen. Cool, förståndig, härlig och helt enkelt underbar!

Nog nu!

Var återigen på Statoil (korvfabriken) för att köpa bensin. Eftersom maken hade bensinkortet så var jag tvungen att gå in och betala. Där inne stod det 7 personer i kö till kassan och 2 personer i kö till korvarna. En expedit var "korvmånglare" och den andra höll sig vid kassan - tills jag kom. Då skulle den första i kön ha korv, mos, klägg mm. Hon visar alltså inte över denna person till korvkön utan hon står glatt och slafsar bland korvkletet medan vi andra väntar. Så - nu får det faktiskt räcka! Jag klipper kortet och skaffar ett på annan mack istället. Där macken är en mack och inte en korvmoj! Men så gnällig jag blev... man kanske ska vara glad att de över huvud taget säljer bensin.

Sociala dagen

Dagen har varit social. Var hembjuden på lunch till en väninna tillsammans med ännu en väninna. Vi träffas väldigt sporadiskt så vi hade en del att ventilera. Förra gången vi träffades så här var för 18 månader sedan. Då blir det inte tjatigt. Jag tycker att det är alldeles strålande att kunna träffas med så där långa mellanrum men ändå inte förlora kontakten. Vi får väl se om det håller i sig, men det hoppas jag.

Efter detta hade jag en träff med äldsta dottern hemma hos min mor. Dottern lagade mat. Två gånger bjuden på samma dag är inte illa! Modern var i toppform som hon ofta blir när vi träffas och gaggat ihop oss ett tag. Hon slog på TV:n till nyheterna med orden: "nu ska vi se hur många som har dött idag". Nyheterna babblade naturligtvis på om det ekonomiska läget som ju är så på tapeten varpå modern sa: "sluta med det där och visa lite mord istället". Sen passerade det väl något litet mord, lite snabbt sådär och sedan blev det utrikesnyheter och då ledsnade hon igen.

Dottern och hennes man hade gjort chutney som jag fick en burk av (ej smakat än men är säkert god) och plommonmarmelad som jag fick en hel glasslåda full. Det hade jag beställt för det är riktigt mums fillibabba det! Det är svärsonen som är ivrig bär- och svampplockare och dessutom syltkokare. Här en bild på (dräggel, dräggel...) plommonmarmelad.

Ack mitt hjärta

Hjärtsjuk fick ingen ambulans. "Försök med Taxi" blev uppmaningen! Ha, ha! Till oss hittar aldrig någon taxi. Vi bor ju i skogen hela 4 km utanför samhället. Och hittar de så tar det ju ändå en jävla tid innan de kommer. Det får nog bli grisbilen om hjärtinfarkten sätter in. Man kanske ska investera i någon elektrisk apparatur att ha hemma så vi kan ge varandra elchocker i framtiden. Det finns ju så mycket kul saker till datorerna nu för tiden. Det är kaffevärmare och massagetingestar. Kanske kunde vara läge med en liten usb-kopplad defibrillator. Kunde bli årets julklapp.

Nyklippt syn

Vad lustigt! Pererik Väder har klippt sig! Och plötsligt kunde han kasta glasögonen!!!! Ge mig den frisören - NU!

Natur-ligtvis

Jag går knappt ut eftersom jag sympatiserar med Frazze. Får inte han gå ut så går heller inte jag ut. Men idag blev det ett undantag eftersom jag bar ut stinkande sopor och passade då på att sätta ner häcken på trappen ett tag. Så här såg det ut just då. Nästan gnällhett.

Har försökt odla solrosor men det vill sig inte. (Om jag försökte mig på att odla maskrosor så skulle jag säkert misslyckas.) Men fåglarna har hjälpt till och kackat ut något frö rakt i rabatten och därför fick jag en krokig solros i år. God är den tydligen också eftersom bladen är uppätna. Det är ju inte det vackraste jag har sett men den är originell.

Marskatter i September

Ni som läst min blogg vet hur jag har det med kattluckan. Hade den låst idag men såg att något rörde sig utanför. Öppnade dörren och där satt grannens svart/vita katt, Sigge. Han brukar, och får gå in till oss ibland. Nu satt han som en klump och lät: mjjuuuurrggooooaaaooouuuuyyyoooo. Vad nu, tänkte jag och tittade vidare bakom dörren. Där satt en sotsvart katt. Denna katt tillhör en granne längre bort, men den vill gärna komma in och äta upp vår kattmat ändå. Denna katt är inte accepterad av våra eller närmsta grannens katter. Det är synd att det inte är ljud-bild för jösses hur de lät. Jag hejade på Sigge och svartkatten backade.
Jag tycker att Sigge är en riktigt bra polare nu när Frazze är instängd i huset och tratten. Han kollar reviret åt honom under tiden. Här nedan ser ni hur purket den svarta katten lomar iväg.

Fortsättning Tratt-Frazze

Tratt-Frazze kör med natterror. Vid 4-tiden (eller tidigare) kommer han upp i sängen och lägger sig på mig. Spelar ingen roll om jag ligger på sidan, han lägger sig ändå ovanpå. Eller snarare sitter och lägger sina 8 kilon på framtassarna. Man missar inte direkt att han är där. Men det är inte nog med detta. Om jag försöker ignorera honom så tar han tassen och börjar tassa mig i ansiktet. I början utan klor men reagerar jag inte så fäller han ut dem och tassar vidare. Det är bara att ge sig och ta fram sina egna tassar och börja klia. Helst runt huvudet, inne i tratten. Sen håller vi på sådär i 45 minuter tills han vet att jag inte kan somna om. Då somnar han. Tack för kaffet!

Mitt schlagerbidrag

Dags för att lämna in schlagerbidrag till schlagerfestivalen. Jag har just skrivit ner ett litet bidrag men det saknas melodi. Kanske någon kan hjälpa till med det så vinner vi. Vet inte riktigt vem som skulle kunna framföra den. En man ska det vara i alla fall.

Jag känner mig frusen, jag går gatan fram
ur bakfickan tar jag då fram en kam
Strycker den lätt över mitt tunna hår
och tänker på mötet vi hade igår.

Vi träffades hastigt vid köttdiskens kyla
jag kände att jag ville stäppa och yla
Du var som en dröm, som en sill till en bäsk
jag blev kär när du räckte mig 2 hg fläsk.

Men var är du nu, jag saknar dig, du
min Fläskfia så fager
Min längtan är het, du var inte fet
men inte heller mager.
Jag ger dig mitt allt, mitt fläsk och min palt
bara du följer mig hem
I lust och i nöd, du delar mitt bröd
men kom helst innan fem.

Och så vidare. Vad tror ni? En hit?

Sopberg i mitt kök

Vem fyller på min soppåse i köket? Det kan inte vara jag. Jag lägger sällan något där men likförbannat är den full jämt. Jag får en känsla av att vi bär ut mer sopor än det kommer in mat i huset. Jag är ändå väldigt noga med att klämma ihop och sortera så det är inte det. Kan det vara grannen som smyger sig in när jag inte ser? Otäckt är det i alla fall. Att man slänger så mycket menar jag. Men å andra sidan så är vi nog ganska duktiga ändå på att sortera och packa för tunnan blir sällan eller aldrig full. Hur fan det nu kommer sig med alla soppåsar som jag tycker att vi bär ut.

Opererad

Så. Nu är det gjort. Frazze är opererad. Tyvärr hittades inget i magen utan det skars bort en bit och blev sedan ihopsytt igen. Nu väntar ytterligare 10 dagar med tratt! Fyra dagar kvar med antibiotikaklet. Stackars, stackars Frazze. 2.900 kronor flaxade iväg men det är det värt bara Frazze blir frisk.

Talessätt och depp

Jag känner mig urkig. Kan det vara höstdepressionen som lägger sin tunga hand på min panna? För att citera min mor så känner jag mig som "ett utskitet äppelmos". Ingen kan vräka ur sig talessätt som min mor. En annan favorit är "spy rent så grisen kan äta". Kan med fördel användas när någon gnäller över illamående. Kanske ska samla på mig lite uttryck från den gamla damen. Dam, förresten. Det skulle hon nog skratta gott åt om hon fick höra att hon blev kallad. "Jag är ingen dam" skulle hon säga. "Jag är bara en gammal tokig kärring". Men rolig är hon, det kan ni ge er fan på. Men jag tror att mitt humör har att göra med Tratt-Frazze. Imorgon 11.30 är det dags för operation. Tänk på oss då.

Fylld sork

Åter en dag med medicinplågor. Det är inte nog med att katten bara spottar ut det han får i sig - han ryser också! Han bara skakar, stackarn. Jag förstår honom. Funderade på om jag kunde klämma ut klicken i något han gillar - typ en köttbulle. Men han gillar ju inte något annat än sin kattmat och tonfisk. Sen gillar han ju sorkar också förståss. Funderade ett tag på att gå ut och fånga sork och trycka in tuben i något lämpligt hål för att sedan servera Frazze. Skulle nog bli lite jobbigt för mig bara att försöka fånga en sork varje morgon och kväll. Vi får väl härda ut men han får ju inte i sig rätt mängd någon av gångerna. Hoppas att det räcker ändå.

Äta salva - inte gott!

Tratt-Frazze och jag plågas. Han för att han måste ha denna hemska tratt och jag för att jag måste våldföra mig på honom med tratt och medicin. Eftersom de tabletterna jag skulle ge honom inte fanns så fick jag pasta istället. Nu väger ju Frazze sina modiga 8 kg och det blir mycket pasta. Denna finns i en sprutliknande tingest och den ska jag köra ner i halsen på honom och trycka fram den äckliga geggan. Gegga som han sen spottar ut åt både höger och vänster. "Man kan ju stryka på tassen" säger veterinären, men en katt som ska ha 4 ml får man i så fall smörja in hel och hållen. Det låter inte mycket men det är en avsevärd mängd. Särskilt som konsistensen är jämförbar med salva. Den luktar också som salva. Har ni något tips så ge mig, snälla! Nätterna har varit vakna eftersom Frazze ska ligga ovanpå mig och sova. Det gör han aldrig annars men nu ska han vara med och på mig hela tiden. Han känner tydligen trygghet i mig trots att jag våldför mig på honom. Han kanske förstår ändå, innerst inne.

Katten i tratten

Hej alla hopa! Nu är jag tillbaka från Sardinien. Snart kommer det bilder men först ska jag berätta om min "lilla" katt Frazze. Han har haft ett sår på magen av och till i c:a tre år. Det kliar tydligen för han slickar och biter så det blöder ibland. Det har varit ganska bra sista året men nu när jag kom hem från Italien.... Det var ett hål stort som en 50-öring där all hud var borta och man såg rätt in i vad som nu är just där innanför. Jag hade sett att det var blodspår lite överallt men trodde att det var någon uppäten rådis. Nu har vi varit till vetrinären och Frazze har fått en skärm runt huvudet. Det är hemskt! Den ska sitta där en vecka medan jag ska våldföra mig på honom för att trycka in antibiotika. Sen ska han tillbaka för operation. Det måste kollas om det är något som ligger innanför och nöter. Vet:en trodde inte på att han skulle ha bitit hål själv utan trodde att han har fastnat i något och rivit upp. Jag tror att han har saknat sin matte som varit borta alldeles för mycket och för länge. Stackars min misse...

Dessa underliga skyltar

Återigen en bild från yngsta dotterns värld. Denna gången är det inte från hennes lägenhet utan vid porten. När man kommer fram till porten så finns denna stora skylt på dörren:

Jag förstår ju anledningen men det ser så jävla dumt ut när man kommer till en dörr och det står att man ska stänga den, särskilt som den ju är stängd (!). Vad som gör det hela ännu mer egendomligt är att dörren är så tung så det är nästan att man behöver ta i med båda händerna. Sen får man sno sig in innan porten drar igen med en jävla smäll bakom ryggen. Inget problem med att stänga där inte.