fredag 8 maj 2009

Hår på ända

Apropå föregående inlägg. Kom att tänka på en kommentar som Petra Mede fällde i Melodifestivalen. Som jag ju bara skymtade förbi, men ändå. Några killar hade framfört sin trudelutt och hennes kommentar var: "Dessa karlar, hur skulle världen se ut utan dom? Inga krig och en massa tjocka lyckliga kvinnor". Nu vill jag bara tala om att fröken Mede inte tillhör mina favoriter men nu och då klämmer hon dit en femetta. Jävligt roligt sagt, men jag är inte så säker på att det där sista är rätt. Det behöver ju inte vara männen som tycker, om hur kvinnorna ser ut. Kvinnor har ju oftast fullt sjå att se på varandra och försöker bräcka varandra.
Jag vet kvinnor som aldrig i livet skulle gå ut och hämta posten utan att sminka sig först. Då undrar man hur man ser ut under spacklet.
Här i skogen kan man se ut hur man vill. Man kan ludda runt i sin morgonrock och låta håret stå på ända. Katterna hoppar till ibland när dom får se mig, men dom vänjer sig snart. Visserligen finns grannar alldeles intill men dom är vana. Dom har i och för sig lite mer problem än jag. Vissa ska pressa i solen för färgens skull och klädkontot är nog skyhögt för somliga. Men jag bryr mig inte under min korkek. Jag snyggar till mig när jag går på fest - det får räcka.
Men visst frågar jag min man ibland. Om håret t.ex. Vad svarar han? "Ser bra ut". Det svarar han hur det än ser ut. Men varför frågar jag? Han själv har ju inte ens något hår kvar. Lite ludd nedanför kepsen bara.
Jag och Gubbe ska skaffa nya glasögon..... Kanske ska vi låta bli.

2 kommentarer:

  1. Jag har tänkt på det där med att synen på nära håll blir sämre när man blir äldre. Det är ju naturligtvis för att man inte ska se hur den man är gift med åldras, men ska inte se alla rynkor, hårstrån på överläppen eller slapp hals. Om man inte har på sig glasögonen ser partnern ut precis som när man träffades. Smart va?!

    SvaraRadera
  2. Ibland tänker jag att om folk ägnade sig åt att utveckla sin humor, tolerans och vänskap istället för att försöka utveckla läppar som skulle kunna användas vid drakflygning, tänk vilken skojig värld vi skulle få då.
    Latheten räddar nog mig från att bry mig för mycket om hur jag ser ut, jag orkar inte sitta och pilledutta i timmar eller välja kläder, det får bli som det blir. Något blir det ju alltid.

    SvaraRadera