lördagen den 31:e januari 2009

Sätt nu inte lördagsgroggen i vrångstrupen...

Inte nog med att jag är bjuden på middag. Jag är även bjuden på utställning. Det är yngsta dotterns före detta pojkvän som ställer ut lite tavlor i Sigtuna. Sist jag var på hans vernisage (utställning i Sthlm) så handlade det om B-kändisar. Bland annat fanns denna avporträttering med. Detta är alltså Naken-Janne om ni nu minns honom.
Nu är det ju så att denna konstnär även har en hel del humor så det var mycket glada skratt på den vernisagen. Lite längre ner under Naken-Janne fanns även detta bihang...
Ja... men det är ju ändå lördag så lite roligt ska man väl få ha... :) Är förväntansfull över vad han har hittat på denna gång. Återkommer med rapport!

Oj, oj, oj och aj, aj, aj, vad det är skönt...

...sjöng man i en gammal svensk slagdänga någon gång på 50-talet. Den handlade om en byväg på våren. Efter att under januari känt mig som en fallskärmshoppare, som just hoppat och upptäcker att fallskärmen inte är med, så börjar det nu vända. Jag känner ett spirande hopp om ljusare tider. Därför bjuder jag nu på denna bukett som jag idag inhandlat och arrangerat för att "lura in" våren i mitt kök. Jag vet ju att det finns människor som kommer att svimma bara av anblicken av denna rosa/lila symfoni. Så varsågod! Det är den sista dallrande gråa dagen på januari. Imorgon är det februari och det finns hopp om att en sol skall lysa. Kanske inte på mig, men någonstans.... någon dag...

Till middagen blir det icke grytor och kastruller eftersom Baronessan med Gubbe är inbjuden till Pyre med föräldrar. Trevligt, mysigt, kul! Ha en kanonlördag. Själv ska jag nu ta min sprittande lekamen och ta en vals med dammsugaren... (Måste skynda mig innan det går över)

FREDAGSFÄRGEN i BRUNT och VITT

Äsch, inte kom jag i säng. Jag kör en fotoutmaning till. Det blir FREDAGSFÄRGEN som denna vecka är BRUN och VIT. Bli inte förskräckta - det är bara makeup till en maskerad som vi hade. Dottern är vit och pojkvännen är brun och tillsammans är de goa som kaffe latte!

Fler tolkningar ser du på FREDAGSFÄRGEN

fredagen den 30:e januari 2009

MUSIKFOTO med temat SEMESTER

Det är natt till lördag och dags för MUSIKFOTO med temat SEMESTER. 2005 åkte jag och Gubbe genom landet ner till Danmark. På vägen ner maldes det på i radion med bland annat Laleh och hennes jättehit LIVE TOMORROW, en riktig höjdarlåt som kommer att hålla i många år! Väl i Danmark blev det en tur på Ströget och där träffade vi på denna kille spelandes Didgeridoo. Jag blev helt faschinerad och stod länge och lyssnade. Han var riktigt duktig och spelade på någon liten trumma till tutandet. Det är riktigt häftigt, även om det måste bli tröttsamt i längden att lyssna på - det är ju lite ensidigt. Kan tänka mig att affärsinnehavarna intill inte var så glada.

Här ett klipp, där ni som inte hört förut, och ni som är intresserade, kan lyssna. Denna inspelning är gjord i Amsterdam, men det gör säkert ingen skillnad för era öron.

Påminner mig om en tur jag gjorde in till Gamla Stan, Stockholm. I ett gatuhörn stod en snubbe och spelade säckpipa! Det lät för jävligt på ren svenska. Vi skulle in i butiken intill och jag frågade tjejen därinne hur hon stod ut. "Det gör jag inte" sa hon "jag har migrän"! Kan livet bli jävligare? Vill ni slippa jävligheter och istället njuta lite så kollar ni på fler tolkningar på MUSIKFOTO och gör som Laleh sjunger - lev idag, inte imorgon.

Ny award i min hylla!

Jag börjar snart tro att jag är något alldeles märkvärdigt. Ytterligare en award har förärats mig! Denna gången från en ny (för mig) medbloggare vid namn Shirouz. Titta gärna in hos henne - där finns mycket kuligheter och funderingar!

Ja, så till det där svåra då. Skicka vidare till 7 personer. Ååååååh, ångest! Jag vill ju skicka till alla på min lista! Nåväl - två går som vanligt till mina rara medbloggerskor som ännu inte lämnat mig i sticket och som så gott som dagligen förgyller tillvaron: Laila och Winnerhorse. Sen tror jag att jag tar en nykomling: Rajson - som har hittat på det här med Musikfoto som är så attans roligt! Det var tre det. Sen haver vi Whatthefuckdotcom som är värd en liten hyllning. Särskilt idag när det är deppigt. Sen har vi Pappa B som ligger i topp hos mig. Det gör också Lorden, även om han är lite gnällig :) utbränd, eller vidbränd är han visst så även han behöver uppmuntran. Sådärja, nu är vi uppe i...2..3..4,5,6. En kvar... vem ska det bli? Jo, det måste bli Synne, även om hon säkert har en hel skrälldus med utmärkelser på sin sida. Men hon tar mig med på resor ibland som jag aldrig skulle gjort annars. Så får det bli och ni som inte fick någon denna gången finns ändå i mitt hjärta! Puss och kram.

Här kommer litet förhållningsorder för utmärkelsen:
Vinnaren sätter loggan på sin blogg.
Länka till personen som utmärkelsen kom från.
Nominera minst sju andra kreativa bloggar
Länka till dessa bloggar i din blogg
Lämna ett meddelande till personerna på deras blogg.

Det är olika på hur man definierar fest

Vi som bor här där jag bor har nog inte lyckats undkomma radioreklamen för Sigtunahem: "här på stora gatan, är det alltid fest". Nu ligger ju Sigtunahems residens inte i Sigtuna utan i Märsta men det är ju ändå samma kommun (än så länge). Att det är fest på Stora Gatan har gått mig omärkt förbi, men på Sigtunahem verkade det inte vara nyktert häromdagen, när syster-yster var på besök. Här kommer först en bakgrund.

Syster-yster (här kallad SY) har bott i en trea, men har flyttat in hos en vän (här kallad N) medan hennes egen lägenhet har genomgått en renovering. Under tiden har både SY och N letat ny bostad. SY vill ha en mindre och lyckas få tag i en tvåa. Hon får den. Nu har då SY och N kommit fram till att N vill ta över SY:s nyrenoverade trea som är klar för inflyttning nu. De ringer då till Sigtunahem som säger att det går bra att byta kontrakt och bostad. De får hem sina kontrakt och fyller i enligt konstens alla regler.

Nu till gårdagen. SY och N åker ner till Sigtunahem för att 1. SY ska skriva på kontraktet för 2:an, 2. Båda ska lämna in sina kontrakt för byte av sina lägenheter. Där tar det stopp.
Kvinnan, damen, kärringen som tar emot säger till SY "nej, det går inte. Du kan inte stå på 2 kontrakt." Diskussionen som härefter följer ska jag inte trötta er med här men det slutar med att de får lämna ifrån sig kontrakten som ska bytas. Nu står N med färdigpackade saker som skulle flyttas i helgen. SY måste flytta tillbaka till sin renoverade lägenhet tills dess hon får sin 2:a. N får ställa sig i kön till ny bostad.

Smidighet är ett ord som inte tycks finnas på Sigtunahem. I alla fall inte hos den kvinnan, damen, kärringen. Vad är detta för idioti. SY ringde dessutom till en jurist som inte heller förstod problemet med att byta. Vi får se hur det går. Sigtunahems VD skulle ringa under dagen men hon satt ju i möte och sen är det väl tidig hemgång eftersom det är fredag. Kartongerna står packade och ovissheten ligger som en tjock filt över huvudet. Det blir nog en 5-liters vinkartong till helgen för somliga tror jag - efter det kanske det blir fest på Stora Gatan.

FREDAGSFOTO - tema MUSIK

Jippi! Äntligen fredag. Eller början till fredag i.a.f. Dags för ett nytt tema för FREDAGSFOTO och denna veckan är det MUSIK som gäller. Det får bli två foton idag. Först är det en gammal trumpet och en gammal klarinett som ligger och samlar damm tillsammans. Det är återigen min make samlaren som släpat hem för att fylla hyllorna. Knappt spelbara någon av dem. Trots detta släpas de fram varje gång vi har fest och alla ska försöka blåsa. Visst blir det ljud, men det är av det slaget som nästan får katterna att tappa pälsen. Så att ha detta val till tema musik kanske är att ta i...
Då kanske bild nummer två passar bättre in. Kassettband av varianten Mr Music. Någon som kommer ihåg? Bandspelare anses väl som en relik skulle jag tro. Jag har dock min kvar men den är icke inkopplad. Dessa Mr Music-band var verkligen inga höjdare, men av någon underlig anledning hade jag några kvar...

Fler foton på temat hittar du på FREDAGSFOTO tema MUSIK

torsdagen den 29:e januari 2009

Detta måste väl vara dirty dancing...

Först var det Morgan Alling (tror jag) som höll på att få hjärtproblem i Lets Dance, sen han flängt satan trots en envis infektion i kroppen. Sen var det dags för Mojje som verkligen fick en hjärtinfarkt. Därefter hamnar Magdalena Graaf på sjukan för en blödning i hjärnan. Man kan väl konstatera att det är inte lätt att vara Let´s dance-stjärna. Vilket påställ det måste vara på repetitionerna. Verkar farligt värre. Bättre då att glida runt lite i sakta mak med Gubben över dammiga parkettgolv, utan publik och utan hets. Visserligen händer det så sällan. Få se nu... när var det sist? Hm.... minns inte. Men är det musik på så brukar jag ta några Ginger Rogers-steg i köket till matlagningen, alldeles för mig själv. Ibland bjuder jag upp Frazze-katt. Han brukar försöka gömma sig, men jag får tag i bakhasorna och sliter fram det lurviga djuret. Sen dansar vi tryckare!

Denna dagen ett liv...

Idag har jag och Gubbe varit i Uppsala. Gubbe för att laga bil hos den yngste sonen (som är bilmek!) och jag för att besöka det där varuhuset med en massa möbler, prylar och grejer. Jag lämnades av vid 16.30 och Gubbe skulle sedan hämta mig och dessutom "lösa ut" mig vid kassan. Till saken hör att jag gillar inte att handla. Nu skulle jag dock ha tag i några glödlampor, en ny kastrull och ett par papplådor. Jag gick, och gick, och gick. Klockan gick också. Till slut ringde jag Gubbe som stönade i luren: "Bilfan... mummel... satan... krånglar... jävlar!" Han skulle alltså bli senare än tänkt och jag intog lite mat i restaurangen. Det smakade inte illa, men såg ut som har-du-ätit-eller-ska-du-äta på tallriken. Efter detta gick jag runt, runt, runt på nytt. Jag samlade väl på mig en del småprylar som man ju gör på liknande ställen. Eftersom det blev tungt så ställde jag min kasse vid kassorna och fortsatte att vanka runt, runt. Var tvungen att sätta mig bland sofforna eftersom mina fötter vägrade gå längre och nu var det bara en halvtimme kvar till stängning. Ringde Gubbe igen: "Inte klar... fan... oj då är klockan så mycket... helvete". Han skulle ändå komma för att hämta mig med sonens bil. Släpar mig framåt mot kassorna igen och..... hittar ingen kasse. Jag vet var jag ställde den och den är inte där. Springer runt på stället och letar men den är borta! Nu är det min tur: "Helvete, satan, jävlar...". Går ut och är så förbannad så tårarna rinner. Inte nog med att jag gått i timmar och nött deras jävla golv - jag ska inte få köpa de saker jag till slut lyckats plocka ihop! Gubbe hämtar och säger: "Det är ju inte första gången". Och han har rätt. Det har hänt oss förut. Vi har ställt en kasse någonstans och gått runt utan den, eftersom man inte orkar släpa och då... tjoff, tjoff... plockas den bort. Måste man använda vagn? Vad är det som är så jävla bråttom??? De skulle ju inte stänga förrän om 30 minuter? Dessutom är det ju inte direkt färskvaror vi talar om. De kunde väl plocka undan dagen efter, ifall någon struntat i att ta med sina varor. Nåja, det var dom som blev utan ett gäng pengar och vi sparade våra.

Tillbringade resten av tiden (typ 1,5 tim) med att fika och kolla på Gubbe och bonusson när de slet med bilen. Det var byte av bensintank som var på tapeten. Denna bil går på konstgjort andning och det är bara en tidsfråga innan den lägger en suck och sjunker ihop på asfalten.

Tulipanaros kom till mig

Funderar på att lägga ner det här med blommor i kruka och istället enbart köpa lösvikt. Jag köpte för ett par veckor sedan två små rosa vad-det-nu-var-för-något som efter bara ett par dagar ville ha vatten. Herregud - vattenkran sitter ju där den alltid suttit - hämta själv! Men det gör dom inte. Dom står där och bara dör, bara för att dom inte får vatten. I mitt hus är det därför på det sättet, att de blommor som klarar 14-dagarstorka stannar - övriga lämnar huset till förmån för komposten. Hur många krukväxter förresten som kostat 21:90 har man inte försökt få att överleva? Och till och med hoppats på att de skulle blomma om? Släng ut skiten! Köper man en knippa tulpaner så kostar de en ganska stadig slant och de går INTE att få dom att överleva utan rötter i kruka. Den saken är säker. Så nu blir det blomster i vas och fjortondagarsvattningsgrönaväxter hädanefter.

Fotoutmaningar får igång min hjärtfrekvens

Jag är attans, jädrar för att inte säga inihelvete sugen på den där fotoutmaningen som heter "365 foton 2009". Känner bara att jag är lite sent ute eftersom det ju redan har gått ett gäng dagar. Sen tar det ju liksom en hel del tid också. Inte bara fotandet då, utan man ska ju gå in på alla bloggar och kommentera också. Alltså - det är jätteroligt, men tar som sagt mycket tid. Men jag är.... suuuugen! Sen undrar jag vad som händer om man inte får ihop till just 365 foton under ett år - blir man kölhalad då?

onsdagen den 28:e januari 2009

Ny repertoar på gång.... kanske

Men jösses då. En hel dag har gått och jag har inte bloggat! Hur ska det gå? Men jag har inte haft tid eftersom jag hälsat på dotter1 och dotter2 samt Pytte idag. Pytte var jämn som en filbunke när vi kom, men när mormor (läs jag) började sjunga alla möjliga konstiga slagdängor började hon gnöka så smått. (Ni som inte vet vad gnöka är: en korsning mellan gny och böka). Modern kom till undsättning - slet ifrån mig ätteläggen - och slängde fram mjölkcisternerna med lyckad framgång. Jag får väl försöka mig på en ny repertoar när inte ens "singing in the rain" duger.....

tisdagen den 27:e januari 2009

Min egen violinist

Plötsligt tar Gubbe fram fiolen och börjar.... öh, spela. Nu är det så att på fiolen finns mer damm än strängar, men det gör kanske inte så mycket eftersom Gubbe inte kan spela. Även taglet har släppt efter på sina strån och liknar mer en skabbsmittad hästsvans än en stråke. Man får ändå vara glad för att han försöker...

Imorgon kanske det blir dragspel :)

Himpajimpan förbryllar vidare

Eftersom jag nu satt griller i huvudet på folk med denna gamla tingest, så får vi väl fortsätta jakten då. Storleken har ju som sagt ingen betydelse, men där håller inte Laila med. Hon vill veta hur stor så här kommer en bild med bifogad måttstock.

Så här ser ena sidan ut...

...och så här ser andra sidan ut. Som ni ser så är öppningen där järnet kan föras fram och åter inte särskilt stor så man kan inte "fälla ut" tingesten så värst långt.

Har fått förslag på medeltida flasköppnare, öppnare till kyskhetsbälte, grunka och så Pappa B:s tolkning som lyder: "Detta är forntidens larm mot vedtjuvar. Saxen monterades in i vedtraven och när tjuven drog ut vedträt så flög saxen ut och stack ut ögonen på tjuven. I vissa kommuner famlande det omkring en massa vedtjuvar. Detta gjorde att vedfällan förbjöds runt 1834 och det påfördes även straff för de som använde sig av den." Jag är inte riktigt säker på att han har rätt och jag säger bara GÅ INTE OCH LÄGG ER utan att lösa detta!

Livets mysterium

Likt Sveriges gladaste man (enligt egen utsago) behöver man tappa några kilon. Men det är ju så gott med semla! Förresten undrar jag om man inte behöver de där extra kilona för att räta ut sina rynkor något... Kan ju i så fall vara att man behöver gå upp 30 kilo för att fylla ut dom, men så långt ska vi nog inte gå. Det blir dyrt med kläder, man får svårt att röra sig och ser ut som en blåsfisk. Det är bara så märkligt att om jag ena veckan äter en semla, så går jag upp i vikt. Om jag en annan vecka INTE äter en semla, så går jag inte ner!? Detta är ett av livets mysterium.

Om "tiga är guld" vore jag fan så rik

Talets gåva. Vad är det som gör att vissa människor alltid hittar något att prata om. Emellanåt blir jag helt stum. Ju mer jag försöker hitta på något att säga ju mer tomt blir det på övervåningen. (Särskilt i stora folksamlingar där man inte känner alla) Det är som om alla tankar jag någonsin haft gått och gömt sig i något hörn. (Kanske till vänster nere i nacken. Jag har ont där...) Detta händer alltså när jag ska prata, inte när jag skriver! Sen finns det ju människor som pratar, utan att orden över huvud taget passerar hjärnan och det kan ju emellanåt vara outhärdligt. Där rinner det, som grumligt vatten, ur mungiporna. Dessa människor har säkert problem med ensamhet. Det har inte jag. Jag gillar ensamhet. Skulle jag inte få vara ensam ibland så skulle jag bli galen.

Däremot dessa människor som kan prata "bra" - hur gör dom? De uttrycker sig på rätt sätt, de berättar historier (sanna), de till och med lyssnar på andra! Jag tror att en av anledningarna till att jag inte är så bra på snick-snack är att jag är så lite nyfiken. Om någon skvallrar något till mig så har jag oftast glömt det inom en timme. Ni förstår säkert vad jag menar - det där allmänna skvallret om folk runtomkring som man knappt eller inte alls har något ansikte på. Det går in genom ena örat och ut genom det andra och faller som en liten grådammig hög vid mina fötter. Kanske har det att göra med att jag inte pratar om mig själv heller som många snick-snackare gör. (Person 1 berättar om allt vad den har gjort och kan, men frågar inte något om person 2. Skulle person 2 mot förmodan upphäva sin stämma, vid person 1:s inandning, så stänger person 1 av öronen. Viker ihop dem som en gammal servett.

Så tack och lov för skrivandet. Ni vet vad som sägs: Tala är silver men tiga är guld. Men med tanke på hur alla pladdrar så vet jag inte riktigt...

måndagen den 26:e januari 2009

Fetsemla piggar upp

Syster-yster som under en längre tid varit syster-dyster har varit på fika. Idag var det ystert värre. Syster-yster har fått en ny lägenhet. Ja, eller ny och ny. Den var väl ny någon gång på 70-talet kanske, men ny för henne. Det är hon värd efter allt krångel hon haft med bruten arm, inneboende (renovering av lägenhet) puckad karl och dessutom renons på sedlar. Idag var det hej-hopp och hon kom och firade med mig och bjöd på en riktig fetsemla! (Ej att förväxla med Fettisdagssemla.) Så nu sitter man här överfet och däst...

En grej, moj eller kanske en himpajimpa

Nu kära vänner och medbloggare behöver jag er hjälp. Vad kan detta vara? Det är ett gammalt verktyg av något slag. Det här är inte någon sån där tävling där man får veta svaret nästa vecka, utan det är verkligen ingen som vet vad det är. Gubbe och en granne tror att det kan vara en tång till plåtar till en gammal vedspis. Jag är skeptisk. Den verkar vara alldeles för avancerad för att ha använts till något så simpelt.

Den är ledad på ett par ställen så att man ska kunna "öppna" de lägre sittande "klorna". Nu kan man ju inte öppna den eftersom den fullständigt har rostat ihop.

Hjälp mig nu. Den som vet vad det är vinner en fotvandring till Uppsala.

Tillbaka till barndomshemmet i Lunda

I lördags var jag och gubbe ute på en liten biltur. Åkte förbi mitt barndomshem och stannade till för att ta ett par foton. Nu var det ju en dag där det mesta iklädde sig färgen grå och att fota då är inte det roligaste. Detta första foto blev inte taget i lördags som ni förstår av björklöven, utan någon gång på sensommaren på 80-talet (tror jag.) Detta, mitt barndomshem, var också en skola. Eller kyrkskola som det hette. Jo, jag hör hur ni fnissar, ni som vet vilken ateist jag är. Men faktum är att vara uppväxt med kyrkan inpå knutarna behöver inte göra att man blir frälst. Särskilt inte med de föräldrar jag förärats. Båda mina föräldrar var kyrkvaktmästare, men inte samtidigt. Ingen av dem var/är troende. Att fadern över huvud taget stod ut med att sitta i kyrkbänken under pågående mässor är för mig en gåta. Han såg inte med blida ögon på det höga prästerskapet och de bönder som kom till kyrkan som varande kyrkvärdar hade han inte mycket till övers för. På det stora hela hade han inte mycket till övers för folk över huvud taget men det är en annan historia. Han hade ju förärats med dålig hörsel och varje gång prästen satte igång, så stängde han av hörapparaten och tog upp en påse prasslande karameller.

Huset, som på den tiden hade både stor stentrapp och balkong på "skolsidan" har numera bara en liten järntrapp. Balkongen ruttnade bort. Tyvärr verkar det som om hela huset börjar falla ihop, som det såg ut nu när jag var där. Flagnande färg runtom.

Innanför det här lilla vindsfönstret fanns ett förråd och i den fanns en garderob. Ett mycket spännande krypin när vi var små. Det var också här inne det spökade. Både fadern, äldsta brodern och jag har upplevt en figur komma från det förrådet.

Klockstapeln var ännu ett ställe att leka på. Förbjudet förståss och därför så spännande. Där, på den högra trappen, blev vi halvt ihjälskrämda av vår kusin som berättade spökhistorier. Han var några år äldre och visste mycket väl hur han skulle få våra nerver på helspänn. Tänk er själva - en mörk kväll, klockstapel och kyrkan intill. Nu var ju vi härdade eftersom vi haft kyrkan till granne hela vårt liv, men ändå. De små rara röda husen intill innehöll bland annat utedass. I den vänstra längan som har tre smådörrar intill varandra fick vi sitta och filosofera. Dörren längst till höger var för skolans elever och där kunde man sitta tre på rad om jag inte minns fel. Skräcken var att det fanns en låst dörr på sidan av boden. Där kunde man komma in om man var listig och grabb och var intresserad av att titta på eventuella rumpor som placerade sig på dasshålen. Varje tjej som gick på dasset var tvungen att titta ner i hålet först för att se om någon stod där. Man var ändå aldrig riktigt säker. Vi fick så småningom en klosett att ha inomhus. Det var rena, rama lyxen. Jag lovar - det är inte kul med utedass när det är 20 grader kallt! Ni ska veta att jag uppskattar bekvämlighet!

Slutvärpt i detta hönshus

Jag känner att det är på sin plats att meddela omvärlden att jag ICKE ska bli mor! (Apropå bullar i ugnen.) Jag har däremot blivit mormor och bonusfarmor och blir snart dubbelbonusfarmor. Här har det kläckts färdigt och jag överlåter nu detta bestyr till kommande generationer. Jag har gjort mitt! (Ska genast ändra på texten vid bullarna...)

Ett nytt ord (till ingen nytta?)

Har just lärt mig ett nytt ord. Det handlar om dessa personer som pratar i mobiler var de än befinner sig. De inte bara pratar var de än är, de pratar HÖGT. Dessutom pratar de om gynbesök, senaste ligget eller om utslagen de har på ställen ingen vill höra talas om. Vad är då ordet? Jo - Mobilblottare! Väldigt bra och träffande ord. Jag har aldrig hört det förr. Tyvärr gör ju inte ordet saken bättre, för dessa människor lär nog fortsätta sitt babbel på tåg, restauranger och i busskön...

söndagen den 25:e januari 2009

FOTOTRISS - Ätbart

Söndag igen och en ny FOTOTRISS på gång med temat ÄTBART. Jag botaniserade bland mina bilder och fastnade för dessa tre. Först är det Pyret på semester på Sardinien. Här äts det chokladkaka med vispgrädde på burk. Gott, gott tyckte Pyret.
Nummer två är också en resebild. Denna gång från Alexandria. Vi var på promenad och blev lite hungriga. Slog oss ner på en mysig uteservering vid havet och beställde in, vad vi trodde var, en liten lunch! Till detta lass tillkom ännu mer bröd och en stor tallrik med sallad! Gissa om vi blev mätta.

Denna bild också från en resa, men denna gång inom Sveriges gränser. Var med vänner i Jämtland och vi fick lära oss att baka tunnbröd. En upplevelse ska jag säga, för att inte tala om hur gott det var med egenhändigt bakat tunnbröd med kaffe!
Fler bilder på temat hittar du på

lördagen den 24:e januari 2009

Varning för giftiga bilagor

Gubben kastar bilagan på mig och säger samtidigt "här har du till din idolsamling". Jag plockar upp blaskan och vad får jag se? Jo, nöjesbladet med en helsidesbild på Car-ola. Jag släpper tidningen med ett skri, men för sent. Utslagen har redan börjat sprida sig upp för armen och jag misstänker blodförgiftning och död innan natten är slut. Nu fick jag en ångestattack också....

Skit under naglarna?

Jag har en bekant som jobbar som lantbrevbärare. På Posten har det ju som bekant dragits in på både det ena och det andra de senaste åren. Nu ska tydligen postrundorna utökas igen. Det är uträknat att en runda ska ta 6 timmar att köra. De övriga två timmarna på en arbetsdag går åt till att sortera post.Men hon oroar sig för det där med toalettbesök. Det KAN ju gå att hålla sig i sex timmar, men inte alltid. Och det verkar som om ingen riktigt tar problemet på allvar. Det har tydligen skrattats bort, när saken kommit på tal på möten. En del är karlar som inte tycker det är något problem med att kissa i buskarna. En del har bekanta eller t.o.m. släkt längs rundan, som de kan gå in hos om det kniper. Men det har inte hon på sin runda, så hon är bekymrad. För att inte nämna sommarvikarier som absolut inte känner någon i trakten! Det är inte alltid så trevligt att lämna bilen och springa in i skogen. Och tänk om behovet är av den s.k. "brunare sorten" och blir hastigt påträngande? För att inte tala om att de flesta kvinnor har mens några dagar varje månad! Att då inte ha tillgång till vare sig toalett, papper eller tvättmöjligheter under sex timmars arbetsdag - är det verkligen förenligt med gällande arbetslagar? Det här verkar ju inte klokt i mina öron! Så alla ni som bor på landsbygden: Tänk på bacilluskerna när ni hämtar in dagens post! Man vet aldrig var nånstans de händerna som delat ut eran post, varit innan !!

MUSIKFOTO med temat IDOL

Klockan har passerat 00 och det är lördag. Är det lördag så är det dags för MUSIKFOTO och veckans tema är IDOL. Mina allra största idoler genom tiderna heter Beatles och ingenting kommer ens i närheten där, dock har det ju dykt upp en och annan som man kan kalla idol under åren.

Sommaren 06 var jag och gubbe i Strömstad på semester. Vi hade sån himla tur att Atomic Swing hade en spelning där just då. Det var trångt, det var varmt och det var så superbra! Det skulle bli något av en comeback, men det kom visst av sig. De har varit lite av idoler för mig och mest då sångaren Niclas Frisk som har en alldeles strålande sångröst. Kom tillbaaaaaaaaka!

Här spelas den stora hiten Stone me into the groove

Kolla här för fler MUSIKFOTON med IDOLER

fredagen den 23:e januari 2009

Hemma där hemma i mitt lilla hem

Igår var yngsta dottern med sambo på visit. Sambon visade mig en 3D-karta på hitta.se som jag inte visste om. Riktigt roligt. Lite som Google earth. Så här ska ni få se var jag bor ifall ni vill komma på en fika. Längst in mot skogen vid den röda ringen - där bor jag. (OBS! den röda ringen finns inte i verkligheten. Ifall ni tror att det är ett staket eller nåt.) Det gråsvarta till höger som ser ut som en gyttjepöl - det är Garnsviken, en del av Mälaren.
Sen om man vrider tillbaka kartan så den ligger som den ska, i norrläge, så bor jag där vid röda pricken - mitt emellan Märsta och Sigtuna - i ingenmansland.
Kolla genast hur det ser ut där ni bor på HITTA.SE/SATELLIT

Det har inte hänt nåt alls

Har det hänt nåt i världen idag? (läs igår) Njaääeej - Car-ola var med på bild och med fetstil på båda kvällstidningarnas framsida, så det kan man väl inte säga. Det handlade om att hon tänkt ta livet av sig på 80-talet. Är detta nyheter? Nä, inte direkt. Är det synd om henne? Nä, knappast. Hon har ju direktkontakt med Gud som hon kallar för "chefen". Han ser ju till att ge henne "grönt ljus" när det är dags att göra något. Det är dessutom inte någon intervju hon gjort för kvällstidningarna utan för tidningen Filter. Ja, som sagt - har det hänt nåt... nä. (i alla fall inte i skvallerkvällspressen)

torsdagen den 22:e januari 2009

FREDAGSFOTO taget i hallen

Dags för FREDAGSFOTO igen och temat denna vecka är SPEGEL. Gubben samlar på gamla speglar. En del av dem sitter i vår hall. I en av speglarna kan man se en annan stor spegel, som speglar tillbaka speglarna.

Fler tolkningar av temat finns på FREDAGSFOTO tema SPEGEL

Gulliga mikroorganismer

Får jag precentera mikroorganismerna öroninflammation, förkylning, fettcell och TBC. Dessa små raringar kan man köpa hos Cool Stuff, var annars!? Vet inte om jag skulle köpa mig någon sådan men tyckte ändå att det var lite kul att få se min vän fettcellen, den beiga till höger - rätt gullig ändå! (Så typiskt att den skulle vara just beige) Men varför skulle jag köpa sådana - jag har ju så väldigt många själv. Tycker dock inte att de är så gulliga...

Medar under skon eller rumpan

Isdans på TV hemma hos modern. Den ena pråligare än den andra beträder isen. Skulle vara roligt att se lite mer jämlikhet på dessa tillställningar. Tänk er en robust ryska som flänger upp sin medåkare på ryggen och sen dänger ner honom i isen. För att ta ett steg till så kunde ju killarna klä upp sig i tyll och rysch och pysch. Såg en riktigt fluffig höna idag i grönt tyll. Men visst kunde hon åka. Ryska som hon var. Kul att titta på i alla fall även om jag inte bryr mig om tävlingen i sig. Jag vill bara se hur fint dom åker. Skulle vara kul om man kunde spänna på sig grillerna och göra en piruett, men för mig räcker det att gå ut på trappen för att göra en sådan. Min kropp är inte gjord för skridskoåkning, min kropp är gjord för spark. Helst sittande.

Dagens gärning - ta hand om en katt!

Katthemmet i Nacka är fullt. Man vill ju bara ha dom allihop! Men man kan ju inte. Man måste ta hänsyn till nuvarande katter och kanske lite till gubben också då.

Vad är det för fel på folk som skaffar sig djur och sedan skiter i dom?

Champagnekungen får vatten och bröd

Champagnekungen festade upp chefens pengar runt Stureplan. Nu har han åkt dit stackarn. Exempelvis lär mannen vid ett tillfälle ha beställt in två flaskor av champagnemärket Cristal á 4 600 kronor med sugrör - klockan 4.55 på morgonen. Han fick snabbt många vänner. Ja, men det är ju bra att han har många vänner nu när det gick så illa, eller? Och tänk er de stackars flickor som kanske hoppat i säng med honom. Herregud - med en fattiglapp! Hur ska deras sår kunna läka? Snubbens förklaring är: "jag hade behov av pengar, jag har en dyr livsstil". Ha, ha, skrattade greven, och snöt sig i pannkakan. Tur att han får sitta inne nu då, eftersom han inte har några pengar längre. För i finkan lär han hamna, till och med ganska länge skulle jag tro. Det är ju allvarliga saker det här - ekonomisk brottslighet. Det är ju inte direkt någon simpel våldtäkt. (Hur ska han kunna klara sig på bara vatten och bröd?)

onsdagen den 21:e januari 2009

Sexolog - framtidsyrke?

Jag erkänner - jag brukar läsa sexspalterna i tidningarna. Det är riktigt roligt. Så nu funderar jag på att utbilda mig till sexolog. Får jag sedan inte något jobb på någon tidning så startar jag en egen tidning. Det är just dit jag vill komma - svara på läsarfrågor. Hur svårt kan det vara?

Läsarfråga: Jag vågar inte ha sex med någon för min penis är så liten.
Svarar: Storleken har ingen som helst betydelse. Det handlar mer om teknik.
(Tänker: Att dom fortfarande frågar detta, när alla vet sedan länge att det är en stor rackare som gäller.)

Läsarfråga: Min pojkvän vill göra slut med mig om jag inte har analsex. Måste man ställa upp på det? Han säger att alla gör det.
Svarar: Ni måste samtala om detta. Det ska kännas rätt för båda. Du ska absolut inte känna dig tvungen.
(Tänker: Säg åt grabbjäveln - självklart, du först)

Läsarfråga: Min man vill ha sex helst varje dag, men jag tycker att det räcker med en gång i månaden. Hur ska jag få honom att förstå mig?
Svarar: Driften är olika hos kvinnor och män. Ni får försöka nå varandra på halva vägen.
(Tänker: Frigida kärring - skicka honom till mig.)

Nå, vad tror ni. Hoppsan.... där klonkade det till.... det var förmodligen några läsare som försvann. Och hoppsan, tjing, tjong, där kom det femton nya.

Vinyl från A till Ö

Gubbe har bytt sladd från svart till vitt. Under lite grymtande. Han var ju till och med tvungen att köpa en ny! Nu har vi ändå fått till det något så när med musikgarderoben. Problemet nu är förvaring av CD-skivorna. Vad jag är på jakt efter är två lådor som passar i 60-garderob där man kan ha sina skivor. Jag vill nämligen kunna bläddra. Har hittills haft två fulla golvställ, som denna till höger, där jag försökt att ha allt i bokstavsordning. Det funkar ju, men jag kommer inte alltid ihåg vilka skivor jag har (alzheimer) så jag vill som sagt kunna bläddra. Gubbe säger att det finns lådor till garderoben och han ska beställa imorgon. Hoppas bara att de är stadiga för cd-skivor är tunga när de blir många. Hälften av de jag har, har jag nu lagt i en trådkorg och försökte sätta den i garderoben. Gick inte. Den bågnade av tyngden.

Har i alla fall fått ordning på stereon och högtalarna både i hallen och vardagsrummet. Började genast med att spela vinylskivor. Vi går naturligtvis från A till Ö så till middagen blev det ABBA. Rätt spelbar faktiskt förutom ett par knastriga spår. Gamla favoriter antagligen. Det kommer säkert att bli en hel del till kontainern. Skivor som är allt för dåliga och de där som man aldrig begrep varför man köpte.Mycket nostalgi kommer det ändå att bli.

En gyllene tass - kan det va nåt?

Det var ganska länge sen det hände sist, men idag fick jag ett erbjudande med posten. Natural Killers DVD-böcker. Jag var utvald!!! Jag fick med en gratis dvd och för bara 9:- skulle jag få ytterligare två dvd + en dvd-spelare värd 449:-. Dessutom en hemlig överraskning helt utan extra kostnad om jag svarar inom 9 dagar. Det enda jag behövde göra var att öppna den lilla pappersfliken och se om just jag hade fått en guldtass, och kan ni tänka er - JAG FICK EN! Det enda man förbinder sig är att köpa ännu en dvd-bok annars kommer jag att debiteras för dvd-spelaren.

Jag trodde nästan inte att sånt här förekom längre. Att hitta klistermärken som ska klistras på en ruta på ett svarskort. I vanliga fall åker sånt här i soporna direkt men jag måste ju se hur mycket jobb de lagt ner på att försöka få folk att köpa.

Enda anledningen till att jag skulle köpa är det faktum att Hans Fahlén är guide genom serien. Men det får nog vara ändå.

Svart är snyggt men inte på sladdar

Jag har köpt lampor. Utan att tänka mig för. I och för sig ganska länge sen, men ändå. Dessa lampor är av modell mindre som ska stå i fönster. De är svarta och hatt byter man efter smak och humör. Nu till det som stör mig i sammanhanget. Sladden är också svart. Varför då? Är det för att lampan är svart? Är det för att det var billigare med svart sladd? Hos mig är det i alla fall så att jag har inte svart varken i fönstren, på väggarna eller listerna. Allt är vitt. Hur kan man då sätta svarta sladdar på lampor? Kan det vara för att man ska kunna se vart sladdjäveln är??? Och jag blir så förbannad på mig själv att jag inte ser sådana saker direkt när jag handlar. Nu har jag även upptäckt att den sladd som gubbe efter mycket krånglande och svärande trädde igenom väggen till min garderob OCKSÅ är SVART! Mutter, mutter, mutter...

I min garderob ska musiken blomma

På mitt hallgolv ligger ett gäng kuddar. Det ligger också lite annat plock där. Detta för att jag har rensat ur en garderob där jag har tänkt mig placera min stereo. Nu kan man ju inte bara slänga över saker sådär hur som helst för det måste ju finnas ström också. Komsi, komsi gubbe. Kryp här, borra där, skruva fint. Sen kunde jag ändå inte fortsätta eftersom det ska till en dörr som bara är halvhög. Halva garderoben ska ha lucka (nertill) och sen ska det vara öppet för resten. Eftersom jag inte vet hur hög dörren är/blir, så kunde jag inte sätta hyllorna. Sen ska det dras högtalarsladdar också in till vardagsrummet, men nu finns ju i alla fall ett hål. Måste även ha tag i några bra trådlösa högtalare som jag kan ha på glasverandan i sommar. Är lite skeptisk till trådlöst men det kanske har kommit något nytt som fungerar bra. Sen ska det spelas! Ut dit ska även min stora samling av vinylskivor och jag ska gå igenom varenda en (sa hon trotsigt). Jag måste kolla lite status på dem. En del är ju så repiga så det är mer knaster än musik. En gång tyckte man inte att det gjorde nåt med lite knaster, men nu har man ju filtrerat bort allt sånt ljud med CD-skivorna så man har blivit lite känslig. Vi får se hur långt jag orkar....

tisdagen den 20:e januari 2009

Trollkarlen Catweazle

Från ingenstans kom det susande genom luften... Catweazle.... Är det någon mer urgammal som liksom jag kommer ihåg denna roliga 70-talsserie? Kommer ihåg att även Modern skrattade sig harmynt åt dessa tokigheter. Catweazle själv ser ut som Martin Jung ungefär och låter även lite lika. Han är alltså en trollkarl men trollandet är det inte så mycket bevänt med. Här nedan ett litet klipp för att friska upp ert minne. (Varför dyker sånt här upp i ens huvud som vilat i hundra år?)

Om vi inte hade A-laget - vem skulle då använda bänkarna?

En man, vi kan kalla honom P, bestämmer sig för att gå till beroendemottagningen (BM) i sin kommun. P är både alkoholist och drogberoende av amfetamin sedan många långa år tillbaka. Detta beroende har gått i vågor men nu har det kommit till ett läge när det inte går längre. P går alltså till BM för att få hjälp. Han får lämna prover och får en läkartid. Hos läkaren konstateras att P har hepatit C. Levervärdena är dock bra. Läkaren är mycket nedlåtande och säger: "med din inkomst har du säkert råd att köpa amfetamin". P är förvirrad. Går tillbaka till BM och säger att han vill prata med någon. "Du måste lämna urinprov först" säger sköterskan. Detta urinprov ska lämnas två gånger i veckan för att han ska visa att han INTE tagit något. När han lämnat urinprov fem gånger säger sköterskan att han måste lämna några gånger till innan han får prata med någon. Han har även fått recept på antidepressiv medicin som han ännu inte tagit ut. Vågar inte börja eftersom han vet att man mår fruktansvärt dåligt de första veckorna. P gick till mottagningen första gången i starten av november 2008. Nu är det 20:e januari och det enda han fått göra är att pissa i en burk!

Om man nu tar sig i kragen och pallrar sig iväg till BM, ska man då inte få hjälp? Om han ska sluta droga/dricka INNAN behandlingen för att visa upp ett rent piss, så har han ju knappast användning av BM. Han går ju dit för att få prata med någon, men det enda han får är en burk och piller han ännu inte vågar använda. Fortsätter han att droga? Nej, inte än. Fortsätter han att dricka? Ja, klart som fan! Varför finns det inte något bättre sätt för att fånga upp dessa beroende människor? Och varför är de behandlingshem som finns, bara till för de som har ett företag som betalar, eller för rika människor?

Det kanske är för att vi då inte skulle ha någon som kunde använda alla bänkar.

Läste på internet om tolvstegsprogrammet som AA använder sig av. Det är ju mycket Gud i alla behandlingsprogram och det kan ju vara svårt att ta till sig. Jag som är ateist förstår ändå meningen med detta. Man måste kunna tro på något annat än alkoholguden. Du kan ju i din fantasi välja ut en stjärna och kalla den för den högre makten om du vill. För alkohol- och drogberoende är ju alkoholen eller drogen guden. Den enda som kan ge en lindring.

Anonyma Alkoholister arbetar efter följande tolvpunktsprogram:

1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga.
2. Vi kom till tro att en kraft, större än vi själva, kunde hjälpa oss att återfå vårt förstånd.
3. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi själva uppfattade Honom.
4. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.
5. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem.
6. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel.
7. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister.
8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla.
9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra.
10. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade fel.
11. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
12. När vi, som en resultatet dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

Det låter lite styltigt tycker jag men jag tror ändå på konceptet. Det har ju hjälpt oerhört många människor ifrån sprit- och drogdjävulen!

Var är den där jävla John Blund när man behöver honom?

Ska jag berätta en sak? Jag funderar på att inte lägga mig alls i natt. Å ingen annan natt heller. Nu har jag ansträngt mig och dragit ner på kaffet, lagt mig i tid, ja, ni vet allt det där som alla som aldrig har några sömnproblem säger att man ska göra. La mig tidigt igår. Redan strax före 00. Läste ett tag. Släckte. Snurrade. Benen började "krypa". Svettades. Frös. Funderade. Tänkte. Gick igenom alla låtar jag kunde med ordet sommar i. Osv, osv.... Klockan 1.30 upptäckte jag att jag inte blundade längre utan låg och stirrade upp i taket. Jag gick upp. La mig framför en TV-film. Den var tråkig men fick mig inte att somna. Frazze storkatt kom. Han la sig på mig och kurrade, kurrade och gosade. Något bättre blev det. Så gick han och jag snurrade. Somnade kanske vid 3 nånstans. Vaknade igen och gick upp till sängen. Sen fortsatte jag mitt snurrande men sov också emellanåt. Jag vill inte ha det så här!!!! Sen kan man ju undra vad man har för chanser att det ska ändra sig. Modern håller fortfarande på och nattvandrar 84 år gammal. Fadern var likadan. Ja, nu hör jag ända hit hur några förnumstiga säger: "det är bara för att du intalar dig att du är likadan som du inte kan sova". Till er vill jag bara säga: "gå och dö". På dagtid däremot skulle jag kunna sitta och somna var som helst vare sig jag sovit 4 eller 8 timmar. Undrar vad min riktiga planet heter... Insomnia?

söndagen den 18:e januari 2009

Dyrt att lyssna på Melodikrysset

Lyssnade på Melodikrysset igår som vanligt och det har nu kostat mig 129 spänn! Detta på grund av att Springsteen var med (oouups! nu gav jag svaret...) och han sjöng en låt jag aldrig hört förut. Så jävla bra. Springsteen har aldrig tillhört mina favoriter och jag har tidigare inte köpt någon skiva även om jag alltid gillat hans röst. Det händer inte ofta att jag så totalt faller men nu gjorde jag det... det blev hela albumet och jag ångrar mig inte!

FOTOTRISS - Frost

Så var det dags för FOTOTRISS igen med tema FROST. Det tog ett tag innan jag kom på att det var söndag men nu har poletten trillat ner. Hade jag nu haft tillgång till några bilder på Kommisarie Frost, den rara lilla ironiska TV-deckaren så hade jag ju naturligtvis lagt in honom här. Men tyvärr är det så sällan han kommer förbi mina trakter. I alla fall har han inte varit här när jag varit hemma. Här kommer dock frostiga bilder..... burrrr sa Kasper...








Fler teman hittar du på

lördagen den 17:e januari 2009

MUSIKFOTO musik från mitt tonår

En ny utmaning är det klart att man hänger på. Det heter MUSIKFOTO och temat denna första vecka är MUSIK FRÅN MITT TONÅR. Funderade först på bilden och hittade några gamla "Över Rock"-tidningar från -75. Sen kom jag på alla mina vinylskivealbum som jag fortfarande har kvar. Det är faktiskt antikvärde på dessa nu.

Jag rotade så runt lite bland de gamla vinylsinglar och det fanns mycket där att välja på så det blev lite svårt. När jag funderat ett tag så föll mitt val på Mamy Blue med Pop-Tops från 1971. Denna landsplåga spelades, sjöngs, nynnades i all oändlighet. Jag var 15 år och jag hade nylonstrumpor, svarta kortbyxor och höga vita stövlar med plastskaft. Var man snygg eller? Har inte haft någon längtan efter låten över huvud taget på flera år. Den spelades väl så in i norden så jag fick nog, men nu när jag hör den så.... ja, den är inte dum. Faktiskt riktigt bra.

Jag hoppas att det är många fler som lägger in sina tolkningar på MUSIKFOTO

fredagen den 16:e januari 2009

FREDAGSFOTO i hatten

Och ännu ett tema så här på natt till fredag. Det är FREDAGSFOTO där temat är HUVUDBONAD. Då har ju jag en sån kalasbra bild på en ung herre som lånat min festhatt. Det är en mycket kul kille med glimten i ögat, så han blir nog glad om han får se sig här på bild.

Fredagsfärgen i GUL och BLÅ

Nu ska jag vara snabb för en gångs skull och slänga in en bild (eller två) till FREDAGSFÄRGER. Den är denna vecka GUL och BLÅ. Krafsade runt bland mina bilder och hittade två som passar in på temat. Först ut en av de få blommor jag fick på min klematis...

...och sedan en björk med höstgula löv mot en knallblå himmel. De tar ju nästan ut varandra i färg men man kan ju klicka på dem och se dem en och en.

Fler förslag på GUL/BLÅ hittar ni på FREDAGSFÄRGER

torsdagen den 15:e januari 2009

Ge mig blommorna medan jag lever...

Jag fick en vision efter att ha varit inne hos Bo apropå gravstenar. Jag som är motståndare till begravningar tycker absolut att man ska ha roligare gravstenar (som bilden hos Bo). Sen tänkte jag ett steg till. Det här med gravplatser är ju ändå till för de efterlevande. En plats att gå till för att minnas, lägga blommor och tända ljus. Så nu i dessa internettider så kunde man väl ha en plats på nätet där man kunde ha en minesvrå. Där kan man lägga upp en bild på sin "döing" och sen kunna tända ljus, lägga dit blommor och skapa sin egen gravsten. Praktiskt, nära och billigt. Inget tjafs om vems tur det är att fixa vårblommor och ångest för att glömma Allhelgonadagen. Då kan man ju även göra iordning sin egen gravplats som man vill ha den innan man dör. Kanske finns det redan...

En ny diet...

Apropå filmer. En annan höjdarfilm är Shirley Valentine. Också en piggauppfilm. Man kanske skulle ta och åka till Grekland....

Hälften av varje bättre än en hel var för sig?

Zebrahästen Eclyses pappa är en häst från Italien och dess mamma är en zebra från Tyskland. Nu bor han på ett zoo och visas upp för allmänheten. Det låter som en skröna men vad vet jag. Vad som däremot alltid gör mig lika förbluffad är hur människor blir exalterade när man parar ihop olika djurtyper och får till ett udda resultat. Hade det varit en människa som skaffat barn med en gris (alltså inte manlig gris utan riktig gris) så skulle det göras hundratals operationer för att göra om människan till just en "vanlig" människa (när det skulle ha varit bättre att göra om henne till en gris... skoja ba :)) Varför gör man på detta viset? Nu vet ju inte jag om hästen och zebran hade ett förhållande, men jag anar inverkan av mänsklig hand.

Siffror gör mig bollig i snurren

Nu har jag gått igenom skivan som tillhör min kamera. Undrar om jag nånsin kommer att lära mig det här. Det är alldeles för mycket siffror för min klena hjärna. (Hatar siffror!) Iso-tal och vitbalans och fan och hans moster. Men jag är envis som synden och vägrar att ha kameran på auto. Om inte annat så ska jag väl för tusan kunna lära mig vissa inställningar. Jag är ju ändå ingen fotograf utan fotar bara för mitt höga nöjes skull... så det så!

Picasa i mitt hjärta

Riktigt kul det här med Picasa och webalbum. Nu har jag lagt ut lite olika bildgrupper. Bland annat katter där denna bild finns med. Där har jag sedan fått en kommentar som lyder: Byarpu kucing tapi w bisa angkat tangan... och översättningen som står inunder lyd er: Byarpu w w katt men kan lyfta händerna ... Inte vet jag vad det är för språk men det är ganska kul tycker jag! Nej, förresten - det är jävligt roligt! Så, nu blev det rätt! Förresten är det inte "händerna" som Frazze visar upp utan "baktassarna"

Hallelujah with all our heart

Eftersom jag mest svamlar så brukar jag inte lägga in så mycket här angående saker som händer i den STORA världen. Det är det så många andra som gör. Dock måste jag skriva något idag angående Gazakriget. Jag vet inte om det är jag som är korkad eller någon annan, men det verkar som om det är jävligt mycket värre att man har angripit FN:s kontor och sjukhus än att tusentals människor har blivit dödade. Jag är inte dummare än att jag förstår innebörden men det låter ändå lite snett. Men vad är väl ett människoliv värt i en värld där krig och makt betyder så mycket mer.

Israels vinnande bidrag till melodifestivalen 1979:
Hallelujah, hand in hand
Hallelujah, all over the land
Hallelujah, let's strive from the start
And sing it with all our heart
Hallelujah

En repa i skitdiket

Man kan ju undra varför man ändrade så att januari blev årets första månad. Tydligen var det så att i den romerska kalendern sådär 100 år f.kr så var mars årets första månad och en 21:a mars var nyår. Det tycker jag skulle kännas mycket bättre. Man har ju förväntningar inför ett nytt år, men som det nu är för mig t.ex när det är segt, beiget (hur fan det nu stavas... bescht kanske) och motigt, så gör det ju inte saken bättre att det är en riktig tråkmånad. Hade nyåret däremot infallit i mars så kunde man ju åtminstonde kanske fått höra lite fågelkvitter för att liva upp sig. Det enda man hör nu är TV-surr och kattsnarkningar. Frazze har slängt ut sin 8-kilos lekamen intill mig i soffan. Han har just tryckt i sig en egenfångad sork. Under vilt morrande tuggade han i sig hela djuret med päls, svans, klor och allt. Kanske man själv skulle ta en repa i skitdiket och spana efter sork. För att pigga upp sig menar jag...

It´s not a dick, it´s a duck

När jag känner mig lite nedstämd, som idag, då plockar jag fram min favoritfilm. En av dem som inte ingår i Hollywoodgenren, nämligen "Long kiss goodnight". Den piggar alltid upp mig. Dels är det humorn i den men också Gena Davies rollfigur som sopar golvet med alla. Här kan ni se ett klipp där bland annat dick/duck-skämtet är med. Sen är jag en stor fan av Samuel L. Jackson.

onsdagen den 14:e januari 2009

Pattar som sopborstar

Ulrika Jonsson ska tydligen operera sina bröst. Hon säger att de är som två sopsäckar fyllda med golfbollar. Citat "– Ta av min behå och jag kan sopa golvet med dem". Då undrar jag... är dom ludna?

Vill visa avstånd mot SD

Göran Stangertz - Hurra för dig! Du är härmed min idol!

Här snackar vi hatt!

Apropå mitt förra inlägg... älskare som jag är av gamla Hollywoodfilmer kom jag osökt att tänka på filmen "The Bishops Wife". En liten söt historia som är religiös så det dryper om det (ja, vad väntar man sig av en film med ordet bishop i?) men vad gör det när Cary Grant är med som ängel! Nåväl, det var hattar jag skulle tala om och i den filmen vill biskopens fru (Loretta Young) så väldigt gärna ha en hatt (den ni ser på bilden). Hon blir helt begeistrad av hatten och naturligtvis får hon den också. Hatten ser ut som en bit av en trädgård. Den har dessutom två breda långa band som kokett knytes under hakan. Den typen av hatt tror jag inte att jag skulle vilja ha även om den blev modern. Att dessutom knyta två band under hakan (hakorna) skulle göra att mitt ansikte såg ut som en bulldog med andnöd.

tisdagen den 13:e januari 2009

Mot våren går spåren till hattfröjd förnöjd

Nu har jag återigen återkommit utan att ha omkommit från migränlandet. (Fan, det börjar bli oftare nu igen... måste man sluta dricka rödvin till frukost?) För att pigga upp mig lite har jag återigen gett mig in i de sköna böcker jag har som heter "för oss kvinnor" i band I, II och III. Böckerna är från slutet 50-talet och har många bra (läs roliga) tips. Bland annat, nu när snart vårsolen börjar lysa sitt skarpa sken mot oss, ska vi tänka på den lilla vårklänningen. (Klicka på bilden om ni inte ser texten.) Lägg märke till den glatt visslande snubben till höger i bild!

Sen kan man ju också gå och köpa sig en liten vårhatt för att göra det lite roligare. Visst var det bättre förr! Jag älskar hattar och väntar år ut och år in att det ska bli sådär modernt igen att alla har hatt - men icke. Men vad bryr jag mig om det. Jag har hatt i alla fall. Har dock aldrig skaffat mig en sån där liten trudelutt som på bilden näst längst ner till vänster. Kanske ska göra mig en sån till våren...

Men nog kan man väl slå till på en sån där Garboliknande historia med stort brätte!? Den är väl inte allt för udda...

Liknar ingen sort

Nu har jag skrapat ihop 10 nya ansikten som liknar varandra på min look-a-like. Ja, alla liknar ju inte varandra, men två och två. En del mer udda än andra.

måndagen den 12:e januari 2009

Aldrig har jag inte alltid hört på maken

Sent på en lördagkväll när man kanske inmundigat en pilsner eller två (!) infinner sig de filosofiska kommentarerna. Två personer av det manliga könet sitter och pratar. Jag har inte följt konversationen men så hör jag den ena säga "jag har aldrig inte hittat det jag behöver". Först reflekterade jag inte men så började mina grå fundera. Så upprepade jag meningen två gånger högt. Efter detta fick jag så en förklaring på detta underliga uttryck men jag begrep nog inte riktigt hur förklaringen löd. Kanske brydde jag mig inte. Efter en stund kommer det så från en annan mun, också av hankaraktär "aldrig i mitt liv har jag inte hittat det jag skulle ha gjort..." Ja, vad ska man säga. Tur att man har en blogg där man kan lägga undan sådant som man inte vill behålla skavandes inne i huvudet...

söndagen den 11:e januari 2009

Fototriss - UR TRE VINKLAR

Dagens FOTOTRISS har temat UR TRE VINKLAR. Det fick bli foton på en av alla de gamla stolar som gubben har släpat hem från auktioner, loppisar och antikbodar under åren. När jag inte kallar vårt hem för just hem, så kallar jag det för muséet. Denna stol är lite av en favorit faktiskt. Så vackert sliten.
Många har lutat sina ryggar mot denna stol...
...och slipat sitsen med sina bakdelar.
Fler bilder på temat hittar du på