Trotjänare

Jag är minsann ingen kock, men jag jobbar i köket enligt Kajsa Varg-metoden - man tager vad man haver. Därför följer jag sällan något recept. Receptböcker har jag mer som inspiration. Jag gör ändå alltid om recepten. När jag någon gång behöver konsultera en kokbok för att få veta koktider och dyligt så återkommer jag ständigt till denna bok.

Den här boken fick jag i skolan år 1970 och ingen annan kokbok kan mäta sig med den. Här finns alla grunder man behöver veta - allt annat är ju bara mat-makeup. Du kan till och med få veta hur man kokar ägg. Däremot finns ju av naturliga skäl inga moderna recept med.

Ni ser ju hur kärleksfullt tummad och spilld på den är. Utsidan är lagad med silvertejp. Kanske man kan lämna in den och binda om den. Eller kanske leta efter en ny på någon loppis. För utan den här boken kan det bli kaos i mitt kök!

Katten och pillret i 14 steg

Nu har jag letat reda på en text som jag läste för längesen om hur man ger en katt piller. Den är så rolig så jag skrattar högt varje gång. OBS! Det är bara på skoj! Jag älskar katter och äter hellre upp pillren själv än tvingar i katten...

1)Ta upp katten och vagga den i armen som man gör med en baby. Håll med höger tumme och pekfinger på var sida om kattens mun och tryck försiktigt så att käkarna öppnas samtidigt som du håller pillret i höger hand. När katten öppnar munnen, släpp ner pillret i munnen. Låt katten stänga munnen och svälja.
2)Ta upp pillret från golvet och hämta katten bakom soffan. Vagga katten i vänstra armen och gör om försöket.
3)Hämta katten i sovrummet och släng det kladdiga pillret.
4)Ta ett nytt piller från foliekartan, vagga katten i vänstra armen medan du håller baktassarna i ett fast grepp med vänster hand. Tvinga upp käkarna och tryck ner pillret i botten av munnen med höger pekfinger. Stäng munnen och räkna till tio.
5)Hämta pillret från guldfiskskålen och katten från ovansidan av garderoben. Kalla in sambon från trädgården.
6)Ligg på knä på golvet med katten hårt pressad mellan knäna, håll i fram och baktassar. Ignorera det låga morrandet som kommer från katten. Be sambon hålla fast huvudet ordentligt med en hand och samtidigt trycka ner en tumstock i kattens mun. Släpp ner pillret utmed tumstocken och massera kattens strupe intensivt.
7)Hämta katten från gardinstången och ta ett nytt piller från foliekartan. Skriv upp att du måste köpa ny tumstock och nya gardiner. Plocka försiktigt upp delarna från prydnadssaker och vaser från den öppna spisen och lägg undan dom så du kan limma dom senare. Vira in katten i en stor handduk och låt sambon lägga sig på den så att huvudet nätt och jämt syns i armhålan. Stoppa in pillret i ett sugrör, tvinga upp munnen på katten med en penna och blås genom sugröret.
8)Kontrollera på etiketten så att pillret inte är farligt för människor, drick en öl för att ta bort smaken. Sätt ett plåster på sambons underarm och ta bort blodet från mattan med kallt vatten och tvål.
9)Hämta katten från grannens skjul. Ta fram ett nytt piller. Öppna en ny öl. Lägg katten i ett skåp och stäng dörren så bara huvudet syns. Tvinga upp munnen med en dessertsked. Skjut ner pillret i halsen med ett gummiband.
10)Hämta en skruvmejsel från garaget och häng tillbaks skåpsdörren på gångjärnen. Drick öl. Hämta en flaska whiskey. Slå upp. Drick. Lägg en kall kompress på käken och kolla när du fick senaste stelkrampssprutan. Lägg en whiskey kompress på käken - för desinfektion. Häll upp en ny whiskey. Släng t-shirten och hämta en ny från sovrummet.
11)Ring brandkåren och be dom ta ner den jävla katten från trädet på andra sidan gatan. Ta det sista pillret från foliekartan.
12)Bind den lilla bastardens framtassar till baktassarna med tvättlinan och bind fast ordentligt ihop med benet på köksbordet. Tryck ner pillret i munnen följt av en stor bit oxfilé. Var bestämd - håll huvudet vertikalt och häll ner en liter vatten i strupen efteråt för att skölja ner det.
13)Drick upp resten av whiskeyn. Låt sambon köra dig till akuten, var behärskad medan doktorn syr ihop fingrarna och underarmen och tar bort resterna av pillret från ditt öga. Ring möbelfirman på vägen hem och beställ ett nytt köksbord.
14)Låt "Djurens vänner" hämta den muterade katten från helvetet och ring djuraffären och kolla om dom har någon hamster.

HUR MAN GER PILLER TILL EN HUND ....
1)Vira in den i bacon!

Hundar vs katter

Från min bloggande väninna Tantaluran, (som ju inte alls är någon tant utan en vacker, smart kvinna i sina bästa år, precis som jag) fick jag denna lilla text. Var den kommer ifrån är det ingen som vet, men är det någon som vet så berätta, så lägger jag ut namnet. Den är i alla fall alldeles för bra för att bara ligga i min mail!

HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTENS DAGBOK
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt. Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna. I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng. Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som ?allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer infrias...

Miss Brain ställer till problem

Så fort jag har blivit mätt så tycker jag att det vore en baggis att banta. Så fort jag blir hungrig igen så känns det som ett överstigligt mål. Det känns som om min mage och hjärna (Miss Brain)inte är riktigt överens. Dom har aldrig varit det. Magen kan ha brumlat som en uppretad grävling och vägrat att tillåta stängda byxor och fläsket har liksom levt sitt eget liv. Vad gör Miss B då? Jo, skriker efter maaaat, gooodis, fiiika. Benen har heller inte något samarbete med övriga kroppen. Dom viftar lite med tårna och tänker på promenader, men Miss B säger bil=bekvämt, soffa=skönt. Hur ska jag få dom att bli sams? Lobotomi? Man kanske kunde byta hjärna med någon apa. Men det vore ju synd för apan förståss. Kanske är det dags för ruiner... nej, så heter det inte. rubiner... nä, inte det heller... rutiner - där har vi det. Ställa klockan på mat- sov- och promenadtid - som en annan Skalman. Men jag är säker på att Miss Brain kommer att hitta på något ofog som vanligt...

Vidskepelse och skrock

Tror ni på skrock? Håller ni er inlåsta för att det är fredagen den trettonde? Jag tror inte att det hjälper. Får man en hjärtinfarkt så hjälper det inte att sitta inlåst i garderoben. Den kommer ändå. Det kan till och med bli besvärligt att komma ur garderoben för att ringa till ambulansen. Sitt då hellre i lugn och ro brevid telefonen. Enligt ett inlägg i Aftonbladet så har skrocken för denna dagen ett ursprung från bibeln. Något om Judas som den 13:e lärjungen. Vad detta har med just fredagen att göra vet jag inte. Nu är ju inte jag lagd åt et religiösa hållet så det kanske är därför jag inte brukar bry mig om just denna dag. Det kan säkert hända saker, men inte för att det är fredagen den 13:e. Räddningsverket säger att det händer inte mer denna dag än andra.
Däremot lägger jag aldrig nycklar på bordet. Det strider emot allt sunt förnuft som jag består av, men det är så inpräntat från min mor, som flög upp som en irriterad huggorm, så fort någon ens tänkte lägga nycklar på bordet. Ingen förklaring finns förutom otur.
Otur förresten, det måste väl vara när man inte åker någonstans... det blev ingen tur... o-tur

Och glöm inte att spotta tre gånger om en svart katt korsar er väg...

Kunden kan ta sig i arslet, eller?

Holy smoke! Jag har fått svar från Ikea. De har naturligtvis inte gjort något fel. Skriver så här: Jag har talat med personalen i varuhuset.Om det är som så att de ser en kasse med varor som står länge utan att "tillhöra" någon kan de plocka bort den. Det är dels ur olika säkerhetssynpunkter och även för att vi hela tiden jobbar med att hålla rent och snyggt i varuhuset. Det är inte trevligt för övriga kunder att stöta på lämnade kassar ellervagnar runtomkring i varuhuset där de går. Personalen kan inte veta om det är en kund som har ångrat sig eller ska ha varorna senare.Det kan även vara så att andra kunder plockar ur lämnade kassar/vagnar eller helt enkelt tar de med sig.Har du inte möjlighet att bära runt dina ihopplockade varor i en kasse finns det vagnar att tillgå i varuhuset att rulla med sig.

Är detta ett svar man väntar sig från en stor möbelkedja? Ja, typ. "Inte trevligt att..." - nähä, det är jävlar i mig inte trevligt att någon plockar undan det jag har plockat ihop heller. Och vad hjälper det att jag tar en vagn om de även städar undan dessa? Måste man vara fastkedjad vid grejorna, eller? "Jobbar med att hålla snyggt". Det fanns mycket som kunde ha gjorts för att göra det snyggare där kan jag säga och då handlade det inte om ensamma kassar (som det för övrigt fanns fler av!) Har ni missat bakgrunden så finns den HÄR. Vad hände med KUNDEN HAR ALLTID RÄTT?

Du ger mig tarmvred...

Tänkte vara med på melodifestivalen i år. Mitt artistnamn är: Clarabella Cluck, Jag framför låten: Du ger mig tarmvred. Mitt tacktal: Tack far, som låste in mig i garderoben i 5 år och tvingade mig att lyssna på Lotta Engberg samtidigt som du stod utanför och ackompanjerade på kastanjetter. Det har format mig till vad jag är idag...

Vill du också bli en stjärna? Gå in på Extra.se

Och var fan är ni andra nån´stans?

Jag är med i en minoritetsgrupp. Den heter VSHBOHKH. Känner ni till den? Om ni inte gör det så betyder det Vi Som Heter Berit Och Har Krulligt Hår. Det är verkligen en minoritetsgrupp. Jag känner bara till en person som är med och det är jag. Jag är därmed ordförande, kassör och sekreterare. Jag tänkte ha ett litet styrelsemöte någon gång i maj och kanske slå på stort och gå och klippa mig, eller byta namn. Har inte bestämt mig ännu. Men om jag byter namn så finns ju inte denna grupp längre och det vore ju synd. Förresten finns det inte så mycket i kassan... Hallå! Finns ni någonstans därute.....? (ropade hon i vinden)

Bäst i början och i slutet?

Medan jag stickade på min filt till kommande bonusbarnbarnet, tittade jag på den inspelade Stormen. Men snälla nå´n säger jag bara. Satt länge och funderade på hur han/hon tänkte som skrev manuset. Det måste ha skrivits under en helvetisk vecka - den saken är klar. Första delen var ju inte sådär lysande, men höll ändå ihop. Mest tack vare Mona Malm och "Stänkaren". Dessa gamla rävar kan göra guld av sand när det gäller manus. Jag slutade inte att förundras över hur korkade alla var i serien. Blir man sådär korkad när det stormar som värst? Gubben satt bredvid och kommenterade "nu ska du se, nu ska han göra illa sig också", vilket de ju också gjorde en efter en. Nu får vi hoppas att det är som Gubbe säger att när det är tre avsnitt så är det bra i början och i slutet och sämre i mitten. Han har så lysande enkla förklaringar ibland - och jag hoppas innerligt att han har rätt!

Inga parkeringar - ett led i miljötänkandet?

Syster-yster har numera fest på Stora Gatan eftersom hon och L till slut fick byta lägenhet. Det är säkert inte officiellt. Därmed ska vi ta en annan sång, den om parkeringar. I området där SY bor är det snålt med parkeringar. Nu är ju detta ett gammalt område, men jag vet inte att det byggs några nya områden där det finns parkeringar till alla + extrabilar samt till besökande. Hur som helst så har det varit parkering för gemene man, alltså ingen bestämd parkering (om du nu inte bokat in någon elstolpe någon annanstans). Då får man stå där i 24 timmar. Står du kvar efter det, så är parkeringsvakten där och kollar ventilen. Står den kvar på samma ställe då får du böter. SY ringer och frågar hur man gör om man har lunginflammation och 40 graders feber, ska man behöva gå ut och flytta på bilen då. "Ja, vi håller på och tittar på det" svarade man år 2002. Bli därför inte förvånade om ni åker till Brännbo i Sigtuna och det kommer utfarande snoriga människor i morgonrock och tofflor. De ska bara flytta om bilen.

Nu när hon ska flytta så kommer det att finnas 8 platser för dessa som inte har hyrt en stolpe. Stolpe kostar 250 kr/månad, men "vad ska jag med stolpe till", säger SY - jag har ju ingen motorvärmare. De 8 platserna är ständigt upptagna. Dags att sälja bilen och åka buss?

Sorkkänsliga personer varnas

Får jag lov att presentera herr (kan vara fru också) vattensork. Gusten kom infarande in i arbetsrummet där jag fortfarande stökade runt med mina möbler. Tittar till och får se att han släpar på något stort som han sedan släpper på golvet. En vattensork. Levande så klart. När han gjort detta så kommer Gösta efter. Då går Gusten in och lägger sig i ett skåp. Gösta fortsätter att tassa på sorken som nu fräser utav attan. Jag är inte så knusslig, men nu ropar jag på Gubbe: "sätt på dig handskarna och kom hit". Han kanske tror att vi ska leka någon rolig lek och kommer springande, men icke. "Åh, fy fan" säger han, när han ser sorken. Det är den vanliga kommentaren när dylika tingestar kommer på besök. I vanliga fall, när det är småsork så tar jag dem själv i handen och släpper ut dem. Det brukar jag få göra ett par, tre gånger innan jag slipper se dem mer eftersom jag bär ut och katterna bär in igen.

Nåväl, Gubbe hämtar handskar och nu har ju sorken, som inte är riktigt vid sunda vätskor, krypit in under ett satans tungt skåp. Jag hämtar en käpp och börjar peta. När sorken squiiiikar rakt ut vet jag att jag har hittat honom och släpper också käppen. Ryser och säger åt Gubben att ta över. Han tycker förmodligen inte att han borde tillhöra det starkare könet i detta ögonblick men han är tvungen för jag ger mig inte. Han petar fram sorken och tar tag i den, rusar mot dörren och gastar "jävlar, han bet mig", får skaka tre gånger ordentligt innan sorken, som bitit tag i ett finger, släpper. Gubbe är skakad men inte skadad. "Nu går jag och lägger mig" säger han och går upp för trappan. Fem minuter går, så hör jag "piiip". Ropar på Gubbe "kom och hjälp, han är här igen". Gubbe kommer och tar tag i den nu halvdöda sorken och kastar ut honom. Har inte sett honom sen dess. Sorken alltså. Här nedan ser ni vattensorken brevid Gösta - det är inte några små djur.
Man kanske skulle skaffa guldfiskar istället.....

Bokhylla vid mina fötter

Jag har en hobby. Den heter möblera om. Gubben bryr sig inte. Han är aldrig eller sällan inblandad. När jag är klar frågar jag honom vad han tycker. "Bra" säger han sådär lite avmätt. Frågar jag om jag ska möblera om säger han "nej, det är bra". När jag har möblerat om säger han "bra". Inte mycket variationer där men det ska man nog vara glad för. Att han inte lägger sig i så mycket alltså. Bara en gång knorrade han lite. Det var när jag möblerat om för 178:e gången i vardagsrummet och därmed flyttat runt tavlorna. "Det börjar se ut som om vi har termiter", blev kommentaren. Efter det har jag lugnat ner mig lite. Möblerar bara om sådär en gång i halvåret och då är det inte säkert att det sker i vardagsrummet. Man inser till slut också att man har provat alla varianter. Nu har jag ju dessutom så många hål som jag kan återanvända.

Nu håller jag för 345:e gången på och roddar om i arbetsrummet. Anledningen till att jag aldrig blir nöjd, beror för det mesta på alla udda möbler som vi har. En del billigt skit (rent ut sagt) och ett och annat loppis/antikfynd. Det blir lite svårt att få ihop det och man behöver ju en del utrymme för alla papper. Jag har bara så svårt att kasta för att köpa nytt. Jag vet ändå inte vad jag ska köpa. Just nu tar jag en paus medan en stor bokhylla ligger vid mina fötter. Den ska ut har jag bestämt. Jag fick ur hyllorna och jag har lagt den ner men jag måste nog få låna lite muskler av Gubbe när han kommer hem. Han är nämligen hos son och tapetserar. Vad glad han ska bli när han kommer hem!

Ett ljusfenomen

Man tror inte att det är sant. In genom det skitigaste fönstret tränger sig något ljusfenomen. Det smeker över brödsmulorna på bordet och faller ner över golvet. Kan det vara ett ufo på besök. Jag har minsann sett på film hur flygande tefat har alldeles förskräckligt starka lampor. Nej, det måste vara något annat. Kan det vara.... nej, det vore allt för otroligt....men, det verkar ju nästan som att det skulle vara....solen!

Nu kom jag att tänka på boken Trollvinter av Tove Jansson. Denna bok läste jag för mina barn innan de förstod ett jota av vad jag läste. Där sitter Mumintrollet med vänner och väntar på att solen ska komma tillbaka. Så kommer den sakta, smyger upp lite försiktigt i horisonten och försvinner ner igen. Alla blir så förtvivlade för att den var där så kort stund, men konstaterar att den kommer ju tillbaka imorgon. (Om jag minns rätt). Jag hoppas och vill tro att solen är här för att stanna - åtminstone en stund.

Väggmålningar och tavlor

Skulle ju återkomma med rapport från vernisagen. Platsen var en ganska så liten butik, där konstnären tillsammans med en annan konstnärsvän hade dekorerat väggarna med målningar. Mycket stilfullt på min ära. Det blev dock inte läge att fota något. För övrigt hade konstnären som förresten heter Nisse Franzén, mest tavlor som visades på den tidigare vernisagen. Det vill säga de som inte blev sålda då. Därför tänkte jag visa upp en bild från Stockholmsvernisagen, där vår käre knug fanns med avbildad som synes nedanför. Bilden räckte från golv till tak och runt bilden hade Nisse gjort en fuskram av frigolig som såg ut som en riktigt stilig guldram. Runt om ramen stod det en massa av kungens berömda uttryck under åren. Bland annat denna höjdare: "Jag inviger härmed färjan som ska gå mellan...mellan...mellan hållplatserna!"