Och den långa, fjälliga svansen...

På väg i bilen, och på vår lilla väg låg en stor, fin snok. Jag läste att en snok kan bli 140 cm lång och den här var nog åt det hållet. Den låg först helst stilla på vägen men började sen slingra sig långsamt och konstigt med gapande mun. Eftersom jag hade kameran med mig hoppade jag ur bilen och fotade. Såg efter ett tag att ormen var lite blodig på "svansen". När jag sedan tittade på bilderna hemma såg jag att den var blodig på flera ställen. Troligen har någon idiot kört på ormen, säkert med flit! Folk är så vansinnigt ormrädda och kör över allt som är slangliknande i tron att det är en huggorm. Stackars, stackars ormen långe. Undrar vart den blev av. Även om jag kan tycka att det är lite läskigt med ormar så var jag ändå glad att äntligen få se en sån stor och fin orm på nära håll.

Jag vill bo i en svamp...

Det är 25 år sedan Lasse Åbergs Zvampen visades på TV. Detta guldprogram som dessutom innehåller "min" signaturmelodi. Eftersom jag spelade in programmen så har våra barn sett dessa otaliga gånger. Det är så underfundigt och roligt så jag tror nästan att jag får plocka fram den gamla VHSen och skratta lite...

Besök på trappen

Det här är Gottfrid som kom och hälsade på igår. Han är vårtbitare men jag hade inte några att bjuda på. Vårtor har jag tack och lov varit förskonad ifrån men vem vet... snart kanske det poppar upp några skäggvårtor här och där och då kallar jag på Gottfrid. Fler bilder (och större) kan ni se på min bildblogg.

Vi har massor av sländor här i år. En dag när jag satt på trappen så kom det tre stycken och satte sig intill mig. Klart jag hämtade kameran. Och sen fanns inte en slända på synligt avstånd. Så igår när jag fotade Gottfrid så säger Gubbe "det sitter en slända på din rygg", så han fick ta kameran och föreviga den. Typiskt att dom går bakom ryggen på mig...

Denna dagen ett liv...

Vilken underbar födelsedag. Vaknar av att regnet står som spön i backen. Ja, men vad gör väl det. Inte ett smack. Gubbe hade ju i och för sig sagt att solen ska stråla resten av veckan men han är ju ingen meteorolog. Han känner inte ens i knäna när det ska åska.
Hur som hels så blev telefonen het av telefonsamtal från höger och vänster. Blir det värre ju äldre man blir? Det kanske är så att ju äldre man blir så ju mer förvånade blir folk över att man fortfarande lever så att de bara måste gratulera.
Hur som helst så funderade jag på att ligga i soffan hela dagen. Gick sedan över till att kolla på datorn och den visade sig helt oinresserad av att gå ut på internet. Nähä, så kan det vara när man bor i skogen. "Inget internet i skogen - ta istället en tur på krogen". Men hallå, det åskar ju inte ens. Hur kan lite regn skada mina ledningar? Nåja, jag bet ihop och bestämde mig istället för att möblera om i vardagsrummet. Ja, det är evigheter sedan nu. Jag släpade och drog och kånkade. Tog dessutom ur varenda gammalt jävla samlat glas ur våra "antika" glasskåp och diskade dessa eftersom de inte bestod av dryck utan av damm. Baxade över storteven till dess nya plats. Och hur blev jag belönad? Ingen mottagning! Ringde Gubbe och frågade om uttaget för antennen var urkopplad på detta ställe, men fick svar att icke så var fallet. Tappade helt intresset för Internetande, TV-tittande och möblerande och öppnade en flaska bubbel istället. Hade dock gott sällskap under hela tiden av Ella Fitzgerhald och Louis Armstrong som underhöll mig under mitt släpande och faktiskt fortfarande gör det! Härliga snubbar!!!
Som ni märker så kom internetet igång igång igen men shit! Här tänkte jag lägga in en länk med Ella och Luis men nu har mina tangenter fullständigt ballat ut. I give up!

Hipp hurra...

Tidlös men dock innehavare av en födelsedag och den inträffar idag. Ja, vaddå? Någon ska väl fylla idag också. Men visst - även Therese Ahlshammar,
Dr Alban, Jan Bylund och några till delar dag med mig.

Men dom får skaffa sig egna tårtor...

TV-reklam - mitt hatobjekt

Colgate Sensitive Multi Protection - lätt som en plätt att uttala. Men inte fan kan hon säga egentligen. Hon säger EJENGKLIEN...
Eller ingår det i konceptet. Prata otydligt, sluddra (som Teliareklamen) eller gör en skitdålig reklamfilm. Det som retar upp folk kommer dom ihåg.
Och jag kommer ihåg den - O ja! Ännu en produkt som går bort på handlarlistan!

Äppel, päppel, pirum, parum...

Eftersom man INTE ska beskära äppelträd mitt i frukttiden så gjorde vi det i helgen. Detta träd växer så det knakar och har äpplen som är supergoda. Tyvärr så blir det något sorts angrepp på det så äpplena ruttnar i trädet! Därför fick jag nu för mig att rensa ur ordentligt så att det skulle bli luftigt. Halva trädet gick nog åt tror jag men vi blev nöjda med resultatet.

En hel del äpplen fick vi ta ner och här ser ni världens bästa äppelvakt. Våga er inte i närheten för då angriper Gösta katt!

Å nu blir man tvungen att göra nåt på alla äpplen också... hm, fan, mummel, stön.

Nova-Pluttan

Den nyblivna mamman har hela tiden tyckt att magen är såååå stor. "Det blir säkert en jättebebis" har hon sagt. Barnmorskan har dock lugnat med att det är helt normalt och att det inte skulle bli någon stor bebis. Allting är ju relativt men Pluttan, som hon härmed kommer att kallas på min blogg, vägde 3.980 g och var 50 cm lång. Det tycker nog jag är ganska så stort för att vara en flicka! Allt gick hur som helst bra och alla fingrar och tår är med. Vill ni se bild på den nya så finns hon till höger (ganska långt ner) under "färdiggräddade bullar".

Födelsedag

Igår var vi och firade den näst yngsta +sonens fru på hennes födelsedag. Den höggravida. Hon skruvade på sig och grimaserade och det blev mycket "värkande" så vi stannade inte så länge. Nog kunde hon väl få ha sin födelsedag ifred. Och se - det fick hon. Lilla bebis Nova kom vid 1-tiden på natten och fick en alldeles egen dag! Grattis Grattis Jättegrattis!

Brunsås

Det är inte klokt vilka fantastiska nyheter man kan få läsa ibland. Detta klipp är från Uppsala Nya och handlar om... sås! (Klicka på den för att kunna läsa).
Ett olyckligt produktionsfel gjorde att man fick brunsås istället för bearnaisesås till oxfilén på den "festliga, fina" middagen. Om man nu har en s.k. finmiddag - gör man bearnaisesås på pulver då? Som en ytterligare knorr så har UNT lagt in en hänvisning till "så lagar du din egen bearnaisesås".
Det verkar inte hända så mycket i Uppsalatrakten...

Barnvaktandet gick bra

Pytte och jag kom alldeles strålande överens igår. Den lilla åttamånaders sprallfian var glad hela tiden fast ingen mamma eller pappa var närvarande. Här visar hon sina färdigheter i klättrande längsmed ugnar och kökslådor. Vi hann med matning i flera omgångar med uselt resultat. Mat är inget som Pytte prioriterar. I sådana fall är fruktmos bäst. Sen gick vi på promenad och hann även med att bada i diskhon! Det var det roligaste på hela kvällen. Frågan är om jag eller Pytte hade roligast. Fick henne till och med att sova en halvtimme utan problem men när mamma och pappa kom hem vid halv tio-tiden då var hon minsann vaken. Bara en enda gång blev hon ledsen och det var när hon gjorde en ofrivillig vurpa och pannan mötte golvet. Men det blev ingen längre serenad. Skönt att man är godkänd som mormor i alla fall!

Barnvakt

Ikväll ska Baronessan vara barnvakt till sitt lilla barnbarn Pytte. Pytte har blivit åtta månader och har aldrig haft barnvakt förut. Men nu är det dags när mamman och pappan ska gå ut lite. Hur gosiga dom än är dom små liven så behöver en mamma pusta lite. Vi får väl se om Pytte tycker att mormor duger. Men snart ska mamman börja jobba och pappan ta över det lilla spratteldjuret. Det blir väl lagom att hon börjar gå då, så får han fullt upp. För övrigt väntas näst yngsta bonusbarnet bli pappa i dagarna. Då har fyra av våra sex barn förökat sig. Vem vet var det ska sluta. Kanske flyttar jag till en liten hemlig stuga i dalarna.
För övrigt är det höst. Solen skiner men det sticker en höstdoft i näsborrarna. Vart försvann sommaren? Ja, för min del så var det arrangemang inför bröllop och storfest och sen sjukdom på det. Tack för kaffet kan man säga. Det kommer att bli en eländig vinter. Gubbe kan ju aldrig ta ledigt från sitt jobb heller, så någon resa lär det inte bli. Men man kanske skulle ta sig en resa alldeles på egen hand. Inte så kul tycker jag, men vad gör man. Nån som vill åka med...?

Promenad i en stad

Igår, mellan 14 och 20 var jag i den stora staden Stockholm. Jag hade en gå-och-strosa-dag med yngsta dottern. Tyvärr så skulle det ju regna så det blev butik efter butik. Som ni ju vet så är jag inte någon shoppare och inte döttrarna heller, men det är kul ändå att gå och bara glo ibland. När vi var inne på en butik som inte tillhörde någon av de stora kedjorna så sa jag till dotter: "tänk att det bara kan finnas så oerhört mycket kläder som man absolut inte vill ha". Hon skrattade och höll med. Alltså det är fullpackat med kläder och det ena plagget är fulare än det andra. Finns det möjligen något som är snyggt så finns det inte i storlek. Nåja, det blir billigt.
Dagen innan hade jag varit och köpt (på ren impuls som just aldrig händer) ett par skor. Dessa hade jag - modig som jag är - på mig på Stockholmsrundan. Jag ska ju helst gå in ett par skor i ett par år innan jag kan ge mig på dylika utflykter. Jag får ont och skavsår precis överallt av vilken sko som helst. Till och med blåsor under fötterna! Men dom här skorna kändes så sköna så jag chansade. Döm om min förvåning när jag efter dessa timmar insåg att jag inte hade ont någonstans. Jo, lite, lite tryckte det på stortån men det berodde mest på en för lång nagel. Så dessa "gangster"-skor älskar jag nu! Sen kan man ju undra varför en sko heter face. Det är som att ha en ansiktskräm som heter foot.

PS. Vi fikade och åt mat också och hade väldans trevligt, trots regnet.

Tandläkarbesök och blottare

När jag låg i tandläkarstolen idag, så for tankarna hit och dit. Plötsligt kom jag att tänka på blottare. Lite underligt kan man tycka men så var det i alla fall. Jag har råkat på ett par blottare i mina dagar. Jag blev inte skrämd någon av gångerna, bara full i skratt. Den första gången var när jag gick upp för trappan från en tågstation och en karl satt i sin bil med öppen dörr och gylf. Min första tanke var "vilken stor tumme han har". Men det var så klart inte tummen. Jag var mest fundersam på vad det är som gör att en karl sätter sig vid en tågstation och viftar med sin pilleville. Vi var ju ganska många som kom från tåget också men det kanske var det som gjorde det hela spännande. Andra gången var jag och min dåvarande make samt mina då små barn på väg ner till en badplats. Jag gick först och då klev han fram spritt språngande näck med sin enögda bacillspridare i handen. Jag tvärvände. Inte för att han stod där, utan för att mina barn inte skulle behöva se honom. När jag vände mig om igen var han spårlöst försvunnen.
Men nu - inte en blottare så långt ögat når. Har dom upphört eller visar dom sig inte för gamla kärringar? Eller är det kanske bara inte inne?
Tandläkarbesöket gjorde mig drygt 800 kronor fattigare. 30 minuters pillande och tandstensskrapande så var det klart. Men jag är så glad över att jag inte har några hål. I tänderna alltså. Får man hål så får man väl göra som farsan och använda sig av Plastic Padding.

Rosdoft och spyflugor

Rosdoft - tung, söt. Tobaksplanta - sövande doft i kvällningen. Skogsdoft - fukt, mossa, svamp. Det var då det. Nu har vår kommun kommit på att vi ska hantera våra sopor lite bättre så vi har kompost-tunna och bränn-tunna. Komposttunnorna som kantar vår väg sprider en tung sopdoft över nejden i dessa heta dagar. Några som trivs är flugorna. När man öppnar locket för att lägga ner nästa påse så surrar det till och ett moln av vansinnigt feta spyflugor virvlar runt i tunnan. Jag bara väntar på när vi och våra grannar ska nedlägga kräftskal som ska stinka. Tunnan töms på fredagar varannan vecka. Alltså får man planera sin mathållning eller inskaffa gasmask. Fiskrens får man undvika till dagen innan sophämtning eller endast på kalla årstider. Kanske vegetarian på sommarhalvåret är grejen.
Tro nu inte att jag är emot detta för sophanteringen måste det absolut göras något åt men luktar gott gör det icke. Funderar på en egen "riktig" kompost men den lär väl lukta den också. Men feta fluglarver går väl fint att fiska på va?

Klipp, klapp, filmtajm

Nu mina kära vänner så kan ni som har starka nerver kolla på filmklipp från festen. Ses i högra spalten under "videoklipp från 50-festen". Mycket nöje.... ;)
Lillebror som är teknisk så det förslår har hjälpt mig med dessa små klipp - tackar så hjärtligt för det. Stoooooort tack också till Elina som hjälpte till med filmandet!

Sol bakom molnen

Jag anammade de glada tillropen från medbloggare i förra inlägget. Jag har härmed hällt i mig whisky med "grönt flyt" från Shirouz, en dunk Njursten (vitt vin) inmundigat medelst sugrör som tips från Tantaluran och dessutom rullat mig i högen av "jävlar anamma" som Bitten skickade. Känns redan bättre :)
Tack vare detta gjorde jag entré i den vida världen igår och var på en attans trevlig tillställning i Äppellunden i Märsta där den årliga visfestivalen gick av stapeln. Där i gröngräset åt vi picknick, drack alkohol i form av bubbel samt umgicks med goda vänner som också hittat dit. Solen sken, trubadurerna sjöng och livet kändes med ens mycket trevligt. Efter detta gick vi med hela vänskaran på ungefär 30 pers på krog där tvenne "gossar" tog med gitarrerna och förgyllde stämningen under kvällen. Tänk vad trevligt det kan bli ibland när man minst anar det :)
Idag är man givetvis inte lika allert som igår men humöret känns fortfarande glatt sedan gårdagen. Kan även ha att göra med att månfan nu är på nedan igen. Nu ska vi strax på födelsedagsfirande hos min yngsta dotter som ni kan se på bilden. Här är hon i spexartagen under showen på 50-årsfesten. Det är hon som arrangerar/regisserar alla tokigheter. Hon har varit familjens clown ända sedan hon var liten och det tycks inte gå över - tack och lov! Stort grattis och kraaaam!
PS. Träffade på Gerda från bloggen "while time goes by". Hon har sabbatsår på sin blogg men sa att hon kände sig sugen på att börja blogga igen. Hoppas, hoppas....

Pest, kolera och skäggvårtor

Är det någon som har några se-på-fan-droppar att ge mig? Jag har varken lust, ork eller vilja. Nu funderar jag på om penicillinet tar bort även sånt på sin rensarväg genom kroppskanalerna. Eller är det för att hela semestern försvann i festarrangemang och två veckors sjukläge? Ja, inte vet jag, men kul är det inte. Jag behöver flyt. Kan man köpa det någonstans? Det har länge bara varit oflyt eller möjigen flytningar och jag vill inte ha nåt av det. Säg inte att det går över för det tror jag inte på längre. Jag kommer att sitta här instängd i mitt hus och tröstäta och odla skäggvårtor...

Lite om festen...

Hej hopp i det gröna. Nu har jag kravlat mig in till min älskade dator och lagt ihop lite bilder från festen. Dessa kan ni titta på om ni klickar på länken till höger. Festen var alltså Gubbes 50-årsfest och vi hade "hantverkare" som tema. Ja, Gubbe är ju snickare så det tyckte vi passade bra. De flesta hade anammat detta och klätt ut sig. Gubbe själv var slaktare och jag var designer.
Här ser ni honom med en tafsande "Weathergirl"

Här är jag i min omdesignade herrskjorta. Snygg va? Jag är flankerad av yngsta dotterns sambo till vänster och en kär svägerska till höger. Ja, man har inte roligare än man gör sig. Vi hade ett litet uppträdande där först jag och tre goda väninnor gjorde en variant på "en annan del av Köping". Nu blev det istället "en annan del av Svalängen". Inte hånfullt om ni tror det - utan med kärlek till ursprunget.
Sen kom yngsta dottern och hennes gäng med ett framträdande. Det var artister och dans genom 50 år. Det blev svettigt med omklädningarna i den värme som rådde, men jag tror att det blev lyckat. Efter detta bjöds det på smaskig köttgryta. Heder åt den kocken! Lillebror spelade med sitt band darXtar och dessutom bjöds vi på covers av Niel Young från Young Horse. Sen blev det dans som fortsatte till fyra på morgonen. Då var ännu jag och en svägerska vakna och städade av lite. Vi kom i säng vid 6 på morgonen. Inte undra på att man blir sjuk...

Vidare i den sjuka tillvaron

Första natten på 14 dagar som jag sovit i min säng. Har annars tillbringat all tid i soffan i vardagsrummet. Den ser nu mera ut som en älglega med en stor grop i ena hörnet. Soffan är det enda som har funkat eftersom man kan ligga högt mot armstöden. Dessutom är det världens skönaste soffa. När den är slut kommer jag att gå i graven med den. Nåväl, sovit i sängen var det ja. Men det där med sova ska vi ta med en skopa salt. Var 15:e minut satte hostattackerna in. Var 10:e minut svettades jag som en gris och var 20:e minut frös jag. Ja, försök få ihop det där ni som är matematiker. Själv vet jag bara att fem plus fem är sju.
Vaknade naturligtvis sent mitt i en förvirrande dröm (som alltid). Klart att jag har förvirrade drömmar - hela jag är ju förvirrad. Sen har jag släpat mig nedför trappen och lyckats peta i mig en smörgås och en kopp kaffe. Tugga var skitjobbigt. Tack och lov för att man i alla fall kan dricka kaffe. Annars hade jag nog dränkt mig i skitdiket. Tog även en lov i trädgården men sen blev jag trött igen. Nu har jag ätit mig mätt på penicillin och hostmedicin. Ska vila lite nu. Hörs snart.

Går över eller blir värre

Så säger min mamma: "antingen går det över eller så blir det värre". Hon har även ett favorit-kalle Anka-citat: "förkylning tar den tid det tar". Ja, ni förstår väl hur jag är med ett sånt ursprung. Vi går inte till läkare i första taget - vi kastar citat på varandra istället. Inte för att det hjälper men det gör inte ont heller.
Idag - jävlar anamma - haver man blivit vallad av maken. Ja, i bilen då förståss. Vi tog faktiskt även en liten promenad och jag svimmade inte en enda gång. Kanske att det finns hopp om bättring även om jag säckade ihop när vi kom hem. Skulle egentligen varit på 50-årsfirande idag men så mycket ork har jag inte. Imorgon är det dags för sista karamellerna i Kåvepenin-asken. Sen får man väl förmodligen stänga in sig i en garderob för att undvika ny smitta. Jag har verkligen en väldig längtan efter garderobssittning nu efter fjorton dagars ryggläge. Jag har sett på mina tapeter, mitt tak, TV:n och all dess jävla reklam så jag är kräkfärdig. Känner mest för att köpa mig ett gevär och ge mig ut på en vendetta gentemot alla reklammakare. Jag har vissa utvalda hatobjekt som plågat mig mer än andra dessa dagar. Ni som kan känna er oroliga är bland andra: skaparna av yoghurt-bra-för-uppblåst-mage-reklam. Fy fan så urbota tråkdåligt. Sen är det så att jag kommer aldrig att gå med i Bris. Jag skulle ha kunnat gjort det innan reklamen... men nu - inte en chans! Men som ni ser - jag är på bättringsvägen.