
Nu skiter vi i TV-apparater och minns tillbaka till helgen som var. Baronessan var ju ute på årets andra dameträff. Denna gången blev det flyg till Östersund och sedan bil till Duved. I två stugor kamperade 9 damer (!) från torsdag till söndag. På vägen i bilen hade en av damerna med sig Fiskefjaes som hon bjöd på och inte hade vi vett att tacka nej. Jag trodde att det var hostmedicin för det smakade som eucalyptus utblandat i te, men det var det inte. Jag säger bara det, skulle ni bli bjudna på denna soppa någon gång så spring så långt ni kan! Det är rena rävgiftet.
Däremot om ni skulle bli bjudna på denna soppa så hugg in. "Adoptivmamman" gjorde älgköttsoppa som var som en dröm. Jösses vad vi sörplade. Sen sörplades det te och åts skorpor, broderades dukar och sjöngs psalmer. Ja, någon annanstans alltså, men inte hos oss, för där var det mer nattvard och oblater
(= vindunkar och chips).

Så här söta är dom mina damor. Dom heter Le-va allihop, nästan. Det blev glitter och glögg, pepparkakor och ost och tjatter fram till tretiden när vi anlände.
En av Levorna lånade min kamera och gjorde bland annat ett väldigt fint stilleben (om det nu heter så när man fotar). Tofflor och chokladkaka i skön blandning. Hon borde bli konstnär.


Sen kommer vi ju till mitt dilemma. Inte nog med att jag hade värk i huvudet hela helgen pga mina bihålor. Detta höll i sig trots idog massage av en Leva. Jag var dessutom helt
blåslagen när jag kom hem. En av sängarna var en överslaf. Eftersom jag vet att ingen brukar vilja sova där, så tog jag den platsen direkt. Inte förrän jag ska sova upptäcker jag stegen. Som ni ser så sitter den på väggen. Fastspikad! Därifrån får man sen hoppa upp i sängen. Gick ju sådär bra. Men ner!!! Kolsvart, onykter och kissnödig. Ja, hon som låg under skrek när jag kom nerfarande. Men jag överlevde i alla fall och det är huvudsaken. Efter detta drog jag fram en byrå och klev på. Det gick bättre.
Sen mina kära vänner var vi på bowling. Vi var ett par stycken som aldrig hade bowlat men det gick ganska bra ändå. Särskilt för damen BA, som drog iväg en strike. Henne gick det inte att prata med sen. Men roligt var det och det kommer säkert att bli fortsättning på den punkten.
Det var inte mycket till snö i snöriket men det kom lite vitt på marken medan vi var där. Mycket vackert!

Och vad som mer hände... det får ni aldrig veta.