Glad Alko-Påsk

Kom på en sak. Nu är det ju dags för en alkohelg igen till familjernas stora glädje. En och annan i det här landet har ju stora problem med alkoholen utan att för den skull kallas alkoholist. Men...

Hur ofta köps det inte alkohol i present till en - som man vet - inte borde ha en droppe?

Skulle någon komma på att köpa en påse kakor till någon som har diabetes?
Skulle någon ta med kanelbullar till en som var glutenintolerant?
Gräddglass till en som är laktosintolerant?
Nötter till en nötallergiker
Osv
Osv

Undrade bara...
Själv tar jag gärna emot godis i alla former med eller utan sprit

Glad Påsk för helvete

Jisses Amalia vad jag inte skriver. Det var varit mycket ett tag nu med jobbsök och feststök. Min jobbcoach håller mig sysselsatt med diverse "framgångshistorier" och "elevator pitch". Det sistnämnda går ut på att du ska presentera dig själv på det allra bästa sättet och få en eventuell arbetsgivare intresserad under tiden som du åker i en hiss. Jag blir full i skratt bara av att tänka på det eftersom jag tänker allt i bilder. Ser framför mig hur jag kliver in i hissen med den personalansvarige och jag hinner inte mer än presentera mig förrän han ska av på våning 2.
Nåja, jag kämpar vidare med tokigheterna. Spontanansökningar har också skickats. Tänk så glada dom ska bli när dom får min ansökan! Förmodligen tänker dom: "suck, inte en till".

Men vi har även hunnit med en överraskningsfest för en 50-åring. Och... nog blev hon överraskad alltid! Det blev sång och låtsastelegram och även en liten låtsasoperation eftersom jubilaren är undersköterska. Nu fick hon i och för sig leka kirurg, men det kan hon ju lägga till i sitt CV. Mycket pyssel blir det för dylika fester men det blev fantastiskt lyckat och alla var glada!

Nu kommer ju Påsken anstormande också. Inte ett endaste pyntande blir det detta år. En ganska så överreklamerad helg måste jag säga. Men visst är det fint med vippor och blomster. En sväng till Blåkulla blir det absolut. Och säkert en del tuggande på godis och ägg också. Så...
GLAD PÅSK PÅ ER ALLA DÄR UTE!

Afasi och radio-TV

Nu vet jag varför jag aldrig skulle kunna vara prinsessa. Såg kronprinsessan igår och hon använde ord som förfärligt. Själv skulle jag sagt för jävligt. Det går ju inte. Man skulle behöva gå hos talpedagog i 20 år för att borsta till sig. Men vad är väl en bal på slottet...?
Nej, usch och fy. Tur att man inte hamnade där i livet. Jag tror inte ens att jag lekte prinsessa när jag var liten.
Själv har jag en släng av afasi. (Afasi= total frånvaro av viss språklig funktion). Har just blivit uppringd av ett bemanningsföretag med anledning av en sökt tjänst. Det som man under flera timmar har totat ihop på ett papper ska man plötsligt rätt ut i tomma luften återge. Varför just jag? Varför just där? osv. För att jag vill ha ett jobb är inte något man kommer långt med. Det var likadant i skolan. Så länge det var skriftliga prov gick det alldeles utmärkt, men de muntliga - där var det kört. Det blir stopp i huvudet. Sen känns det orättvist också med tanke på att man inte ska vara verbal på det jobbet. Det ser ju inte snyggt ut att komma på fyllan på en intervju heller annars kunde det ju vara ett alternativ. (Tro inte på allt jag skriver!)

På TV:n kan man se Vakna med The Voice. Ett radioprogram. Tror att det finns flera. Vad är detta? Man står i en radiostudio med lurar på öronen och ser ut som Teletubbies. När kommer TV som sänds på radio? Nog för att det finns TV-program som man känner att man inte behöver se utan bara lyssna på. Då kan man ju faktiskt spara in på sminket också. Kanske kunde vara kul ändå att se radioteater på TV inklusive alla ljudeffekter.

Melodifestiskvalen

Nu har jag lyssnat på melodifestivalen. Det gick fort. C:a 15 minuter. Längre tid tar det inte numera när man kan kolla bidragen på nätet i efterhand. Det räcker för mig. Då kan man stänga av fort när man hör något plågsamt. Så nu är det klart för avfärd till Norge. Lilla söta Anna vann. Och jag tycker nog att den var en värdig vinnare i denna tonsmet. Vad är det för något med dessa festivaler? Sparar man undan all skit under året för att skicka som bidrag till dom här tävlingarna? När fick vi en riktig rökarhit sist från MF?
En låt som var lite udda och kul. Pauline - här till höger - gick i alla fall till andra chansen. Sen slänger jag in en bild på snubben till vänster också. Pain of Salvation. Och när jag de första sekunderna tittar så tänker jag att det här kanske kan braka iväg åt lite hårdrocksballad, men icke. Han står där och gnäller i samma tråkiga ton låten igenom. Men - han borde väl ändå få pris för klädseln!? Härligt avskalat i detta sammanhang kan man väl säga.
Min favorit i denna soppa blev nedanstående grupp. Lovestoned. Den enda gladtjoalåten som fanns med. Dom åkte naturligtvis ut direkt. Så är det ganska ofta faktiskt, att jag fastnar för låtar som placeras dåligt eller sist.

Ett sug, en längtan, ett måste

Min kropp har plötsligt, efter 53 år, fått en längtan. Efter choklad! Varför nu? Varför över huvud taget. Jag har aldrig varit en chokladkvinna eller ens en godiskvinna. Men jag märker oftare och oftare att benen travar iväg åt ett annat håll än jag har tänkt mig i affären. Jag känner mig helt förvirrad och så plötsligt står vi där framför chokladhyllan. Jag försöker ta mig därifrån men fötterna flyttar sig inte förrän det har kastats ner ett par chokladkakor i korgen. Tror jag får börja beställa hem mat istället om det ska hålla på så här. Tänk om det blir värre och jag går upp på nätterna och så finns det ingen choklad hemma. Kanske gör inbrott på närmsta affär. Fan, man har väl nog med beroenden, sug och dåliga vanor.

För övrigt är det lite, lite vårkänning i luften. Katterna har märkt det för länge sen. Det är ett himla jamsande. Och trots att man har längtat efter att den här evinnerliga vintern ska ta slut så fick jag idag en sån där förnimmelse av sommarbesvär. Det började med dom lurviga benen. Jaha, tänkte jag, nu ska dom börja propsa på att bli rakade igen. Dom har hållit sig lugna hela vintern under strumpor och långbrallor men nu vill dom ha sitt. Förresten så ska det ju rakas både här och där, särskilt där, men som Babben sa på Stå-uppen: "ska någon absolut dit så får dom leta sig fram". Och jag undrar hur man ska kunna kalla den för "muffen" om den inte har något hår? Är det därför som den har bytt namn till "snippan"?
Sen kom jag på de små rara flugorna. Ja, alltså... inte på grund av muffen utan på grund av det där med sommar. (Skäms på er) Dom där som far omkring som reaplan utan mål och smäller i väggarna. Och slutligen blodsugarna. Myggjävlar och fästingshelveten.
Men vi tar det när det kommer. Vi vill ju i alla fall ha vääääääärme. Men bara lagom tack!

Bara underbara brudar

I tisdags var jag på Intiman i Stockholm. Jag såg "Bara brudar" tillsammans med yngsta dottern. Det var alltså ståuppare och bara brudar. Bloggvännen Elin är ståuppare och jag bara måste ju se henne. Och... det var så roooooligt. Länge sen jag skrattade så mycket. Jag önskar att jag hade haft med mig en bandspelare och spelat in för att få ha med mig skrattet. Det blev ju liksom så mycket roligheter på en gång. 18 stycken brudar (tror jag det var) och alla var roliga på sitt sätt. Fantastiskt hur var och en gör just sin grej. Det kan bli hur olika som helst och ändå så roligt.
Jag var lite olydig också och tog med mig kameran och förevigade damerna, men jag vill inte lägga ut dom bilderna här. Tyvärr hann jag inte träffa Elin för det blev sån röra i foajén och sen hade jag brådis hem. Skulle ju umgås med Pytte hela dagen efter och jag skulle vara på plats kl 7. Annars kanske vi hade svängt en bägare. Men det får bli en annan gång. Härligt uppiggande var det i alla fall.

Livet för övrigt: Ibland undrar jag hur det kommer sig att andra vet bäst hur man ska göra. Har andra levt mitt liv? Någonstans på vägen tappade jag bort mig själv och letar nu febrilt.

Det som göms i snö...

Två transportmedel väntar ivrigt på tö. Ingen större risk att de blir stulna i alla fall.

Någon har gett upp. Om det är bilen eller ägaren vet man inte. Har svårt att tänka mig att man hellre åker kommunalt denna vinter. Nä, måste vara fel på bilen helt enkelt.

Flöjta med näsan

Fyra veckor med förkylning. Nu får det väl ändå sluta. Snor, nasalt mucus - under en dag kan det vid förkylning bildas upp till ett par deciliter enligt wikipedia. Hur har man mäta det? Kan ni tänka er att snyta er under en dag rätt ner i ett decilitermått? På wikipedia kan man också läsa att "blåsa ut snor från näsan kallas för en snytning, vilket man brukar göra i en näsduk". Bra att veta.
Men, nu skulle jag ju inte skriva om det utan om näsflöjt. Vet ni vad det är? Det är inte något man inte bör göra när man är förkyld i alla fall. Det finns en liten plastgrunka som kallas för näsflöjt som man håller framför mun och näsa och så flåsar man i den och en ton uppstår. Man kan alltså spela på den. Blir väl ungefär som att vissla fast med näsan, men ändå inte samma ljud. Kan ju vara något för den som inte kan vissla. Det finns något som heter Sveriges näsflöjtsorkester. Där kan man bli medlem och köpa sig en näsflöjt. Men eftersom man ju inte borde kunna spela på den när man är snorig så är det konstigt att hemsidan heter snor.nu.
David Gouthro heter mannen som har skapat denna tingest. På hemsidan kan man läsa att "näsflöjten är ett sätt att leva. För om man klarar av att sätta en gul näsflöjt på ansiktet och spela, så klarar man det mesta!" Till höger ser ni något sorts ursprungsflöjt. En trehålad näsflöjt som härstammar från Hawaii. Den används i främsta hand av kärlekspar!! Ja, som den snubben ser ut så behöver han nog all hjälp han kan få.
Kanske att man skulle slå till på en flöjt. Måste bara snora klart först.
Här kan ni lära er hur man gör.

Pytte Siepen

Peter Siepen - släng dig i väggen! Här kommer en utmanare som vet hur man klär sig. Det är sjalar och halsband i mängder. Att dom hänger ner på fötterna är inget hinder. Pytte fick en ny tröjväst som hon genast ville sätta på sig. Sen pyntade hon sig med diverse tingeltangel på bästa Peter Siepenvis. Blivande modedrottning kanske. Saknas en hatt - men det har hon inte anammat än. Men det kommer, det kommer...
Pyttes föräldrar släppte henne loss för första gången sedan födelsen och mormor fick låna över natten. Vi hade så mysigt trots en snorig natt. Tack och välkommen åter.