Denna underbara idiotvärld

Min ofärdiga mamma behöver hjälp med både det ena och det andra. Bland annat tänkte jag hjälpa till med räkningar och bank. Ringde Nordea och knappade in moderns personnummer och fick så prata med en tjej. Sa att jag ville ordna internetbank åt min mamma för att hjälpa henne.
Ja, jag visste ju redan från början att det naturligtvis inte kunde vara så enkelt, men jag tänkte försöka duger.
"Ett ögonblick" var det första hon sa och så blev det tomt i luren. Kom så tillbaka och sa "din mamma måste ringa själv eller så måste du ha en fullmakt".
Just detta hade jag väntat mig. "Och hur ska du veta vem som ringer" svarar jag. "Jo, men du sa ju det" svarar den lilla nippertippan. "Ja, men om jag lägger på luren och ringer upp igen och får prata med någon annan" säger jag, "då kan ju jag säga min mammas namn istället. Ni kan ju inte veta om det är hon eller jag som ringer". Då svarar hon "ja, men så får man ju inte göra".
Här kunde jag inte hålla mig utan utbrast i ett flatgarv rätt i örat på henne. "Fy fan så jävla idiotiska regler" sa jag och sen la jag på luren.
Vad är problemet? Om man beställer internetbank så kommer ju försändelsen hem till min mamma. Om jag vill sno åt mig något från henne kan jag ju göra det även om hon beställer hem detta. Jag blir alldeles svettig!
Jag kan ju heller inte be min mamma ringa och beställa för hon skulle inte ens komma rätt när hon får sånt där talsvar i örat. Vill du ge oss dina pengar - tryck 1. Vill du öppna ett nytt konto - tryck 2. Vill du välja en fond så vi kan försnilla dina pengar - tryck 3. Vill du ha hjälp - ring Poolia.

Noshörning 2

Apropå Horney, noshörningen alltså. Hur mycket kostar en noshörning i utfodring? Säkert billigare än bensin. Jag tänkte att man kunde ha henne istället för bil. Hon lär ju komma upp i rätt hög hastighet om hon sätter den sidan till. I alla fall högre fart än en moped. Jag kan fixa en bra sits till mig på hennes rygg. Om det regnar fäster jag upp en hängmatta under magen och ligger där medan hon galloperar hem.
Man behöver aldrig mer bära när man varit till affären. Det fixar Horney. Bara dom inte inför att man ska ha bajspåsar till noshörningar. Får höra med EU först. Får nog bli släpkärra och spade i så fall.

Var köper man en noshörning?

Funderar på att skaffa ett nytt husdjur. Jag har ju gått igenom några olika varianter i mitt liv. Katter har det funnits (och finns) många av. En hund fick jag med på köpet en gång. Sen var det zebrafinkar, kanariefåglar, undulater och en nymfparakit. Även en kanin och ett marsvin har funnits hos mig. Jag har även haft den äran av både gorillor och hängbuksvin och en och annan tasmansk djävul. Men nu... nu är jag mer inne på noshörning.
Noshörningar har en robust kropp och korta tjocka extremiteter. Den tjocka huden har en grå- till brunaktig färg.Huden vid halsen och vid övre delen av extremiteterna bildar stora veck. Noshörningar är främst aktiva mellan skymningen och gryningen.
Jag känner mig rent av besläktad! Ska jag dessutom operera om näsan så kan jag ju kanske slå till på ett horn också. Inte bara bra för glasögonen, utan då man man även hänga handväskan där.

HON ska heta Horney och sova i min fotände.

Armenid näsa efterfrågas

På dagens promenad till centrum (som inte borde få kalla sig det eftersom det knappt finns några affärer där) tog jag på mig mina solbrillor. Irriterande nog åkte dessa ner ideligen. Det är ju inte frågan om att byta hur som helst heller för dom är slipade. Nu funderar jag istället på att operera min näsa. Fixa dit en sån där armenid näsa med krok så att glasögonen håller sig på plats. Jag tar det på samma gång som jag opererar dit en knöl på axeln för handväskan (flaskhalsad som man är). Alternativet är ju att böja till skalmarna men då klämmer det ju bakom öronen istället. Kanske kan man sätta fast glasögonen på en keps eller ha knytband i nacken. Eller varför inte som på denna bild.

Konstaterade också att det inte finns mycket plats mellan de nya hus som växer upp intill centrum. Tittar från ena husets balkong till det andra och inser att dom kommer att kunna sitta och kasta köttbullar på varandra utan problem.

Stavgång till svampförmedlingen

Chansen att hitta något jobb på arbetsförmedlingen är lika stor som att hitta kantareller i skogen i juni. Skulle inte förvåna mig om det är lättare att hitta svamp än jobb på AF. Funderar på att kopiera den där tjejen som gjorde en hemsida med filmer och text om sig själv där hon sökte jobb. Sen skickade hon adressen på sin hemsida till olika företag. Hon fick jobb ganska så direkt. Men så var hon ju inte äldre än typ 30 heller.
Funderar också på att utbilda mig till begravningsentreprenör. En sak här i livet är ju säker - vi ska alla dö! Jag skulle kunna ha en alternativ variant för alla oss som varken vill ha haleluja, präst eller kista. Jag är ju bra på att fixa fester också så jag skulle kunna köra en kombination där.
Allvarligt talat tycker jag inte att det är en sån dum idé att kunna ha en fest för att fira den avlidne istället för att dra igång stora gråtkarusellen i kyrkan. Jag startar eget helt enkelt. Företaget får heta Slut.nu med underrubriken "Kasta in handduken - bjud till fest".

För övrigt har jag lyxat till mig med stavar. Utan skidor. Min naprapatknådade axel behöver stimulans och naprapaten sa att det är bra med stavar. Så nu stavar jag. Riktigt skönt faktiskt. Men det är ganska så jobbigt för man rör ju liksom hela kroppen och sen är det omöjligt att gå sakta. I och för sig är det alltid omöjligt för mig att gå sakta, men det blir liksom ännu mer fart med stavarna. Eller så känns det bara så. Vandra vidare... vandra vidare...

Med huvudet i mjölpåsen

Jag och yngsta dotter, som är utbildad makup-artist, gick in på Kicks igår. Dotter skulle visa sin moder mineralpudernas underbara värld. Vi hann inte gå in i butiken förrän butikspersonal frågade dottern om hon fick hjälpa till. Det fick hon inte. Dotterns ögon började snurra hej vilt i huvudet och jag var rädd att hon skulle tuppa av. Så tittade hon på mig och viskade i ena mungipan: "hur ser hon ut?" Jag - som ännu inte sett personen - tittade i smyg. Å du milde makaroner vad hon var sminkad. Vitmenad i ansiktet som en geisha ungefär fast mer åt gult.
Nåväl, vi fortsatte att gräva bland produkterna och så kom nästa personal och frågade om vi ville ha hjälp. Hon såg helt normal ut. Knappt sminkad alls, faktiskt, men vi ville inte ha hjälp ändå. (Underligt det där att när man inte vill ha hjälp då står dom på kö!)
Vi grävde vidare som sagt och då kom puderbruden på nytt. Hon måste absolut lägga sig i. Nu när hon kom och ställde sig alldeles inpå så fick jag en tvingande inpuls att dra en nagel genom sminket för att se vad hon hade för hudfärg under. Men det var ju inte så svårt att lista ut eftersom halsen var i en helt annan färg. Det såg ut som om huvudet skruvats fast på fel kropp. Jag funderade ett tag på om hon dränkt in ansiktet i fuktighetscreme och sen doppat fejset i mjölpåsen. Jag lovar - det var nästan så att hon dammade! Hur hon har lyckats få jobb på Kicks är en gåta. Kanske såg hon inte ut sådär när hon anställdes och sen blev hon i extas i butiken och skulle prova allt. Ungefär som jag förmodar att en alkis skulle känna sig i en spritbutik.
Människan försökte dessutom pracka på mig en förpackning mineralpuder för över tusen spänn! Klart hon tyckte att det var ett bra kap med tanke på den pudermängd hon hällt över sig. Själv är jag mycket sparsam med smink och de flesta dagar sminkar jag mig inte alls. Men som någon har sagt förut... smaken är som baken.

Här ovan en geisha som geishor ska se ut.

Söndagsnöje? Nä, inte för mig!

Jag har varit på Ikea. Det var inte bara jag som var där. Det kryllade av folk. När vi kommit in kom vi på att vi var hungriga på en varmkorv och gick därför igenom hela Ikea för att komma till utgången där korven fanns. Vi köade, korvade och gick ut och in igen. Så började promenaden på nytt. För på Ikea promeneras det. Hälften av alla som är där promenerar. Jag promenerar aldrig! Jag går fort. Det är inget jag har bestämt mig för utan det är mina ben. Dom har liksom bara en fart. Ska man ha tag i något så gäller det att se det i tid så man kan sträcka ut armarna och liksom fånga sakerna i förbifarten. Men... vi fick alltså promenera, eftersom det var mer köbildning än på E4 i rusningstid.

När vi nästan kommit hela vägen igenom, insåg jag att jag inte hittat det jag sökte. Jag gick liksom inte på måfå utan visste vad jag ville ha. Det var bara att gå tillbaka igen. Har ni provat att köra mot trafiken på E4:an? Det kan inte ha varit någonting emot det här! Jösses, jag trodde ett tag att det var fara för mitt liv. Det är som om en mängd zombier sakta väller fram emot en med tom, stirrande blick.

Hittade till slut det jag skulle ha och gick till anvisad hylla. Den fanns så klart inte där! Gick till en dataskärm och hittade till slut rätt hylla. Återstod... kassakö. Snabbkassa valdes och hejåhå vad snabbt det inte gick där då. Gammal kärring (säkert 10 år yngre än jag) före i kön skulle - efter att ha skannat och betalt - packa om sina varor i sina kassar! Jaaa, men bra - bry dig inte om att folk står bakom i kön nu när du har kommit fram!
Till slut kom vi ut och med livet i behåll. Nu dröjer det innan jag far dit igen. Behöver jag säga att jag INTE är någon Ikea-fan?

Sen blev det roligare :)
Eftersom min kamera dog så kollade jag på blocket efter en ny och hittade en precis likadan som den som dog! 700 mer än reparationen blev det, men då fick jag dessutom med laddare, minneskort, kameraväska och ett stativ! Det hade jag ju ändå tänkt köpa. Bara det att kameran var en likadan är ju värt massor för det tar sån tid att lära in sig på nytt. Så nu ska jag fira med... en chokladbit!

Och ifall ni undrar så gick jag inte i kyrkan den här söndagen heller...