söndag 2 januari 2011

Kärlek i grammofon och vinyl

1967 kom skivan "Sven Hedlund sings Elvis". Elvis har aldrig varit av intresse för mig, men Svenne Hedlund! Jag var 11 år och dödligt kär. Min faster kallade honom för Svenne Ryggsäck eftersom han har en snedvriden rygg. Vem brydde sig om sånt när han var sötast i världen och sjöng som en gud. På julafton det året fick jag skivan. Vilken lycka!

Vi hade en gammal radiogrammofon. Förmodligen något arvegods någonstans ifrån. Hade vi haft den mängd pengar som en sådan måste kostat så skulle det ha gått till något annat. Pengar var en bristvara och farsan skulle aldrig ha köpt något som han själv inte skulle ha någon användning för. Grammofonen var en variant där man kunde trava flera skivor på en ställning och när den första skivan var spelad gick armen tillbaka och nästa skiva ramlade ner. Vilken teknik! Undra på att skivorna blev repiga och knastriga.

Hela kvällen låg jag framför grammofonen på en kudde och spelade skivan om och om igen. Konstigt att inte mina söta bröder kom och delade skivan i 2 delar. Kärleken höll i sig ganska länge och jag väntade ivrigt varje vecka på att Bildjournalen skulle komma så jag kunde få se nya bilder av min stora idol. Fyra år senare bleknade allt i jämförelse med en ny kärlek: Ted Gärdestad.

8 kommentarer:

Bitten sa...

Gissa vilka som svängde in och tankade när vi var på Statoil i Sköllersta? Jo, Svenne och Lotta. De kom i en stor vit bil och såg minst sagt lite udda ut i den hålan. Inte förrän vi åkt därifrån kom jag på att de var de. Annars hade jag fått en riktigt bra bild på dem.

Baronessan sa...

Se där vilket sammanträffande.
Svenne och Lotta ser nog lite udda ut i alla hålor :)

Renée sa...

Svenne var på min morfars brors begravning. Dock ringde hans telefon hela tiden och folk blev lite sura... Jag var inte med så jag missade honom men jag har alltid tyckt han har sett rolig ut! Förstår dock din "kärlek", själv var jag så kär i George Michael tills det kom fram att han var bög... Då fick man byta fort kan jag säga!

Baronessan sa...

Renée: Ja, men visst ser han rolig ut! Särskilt nu när han nästan är en parodi på sig själv :)

Daniel sa...

åh mypys med minnen! Nostalgi!!

Svenne (&lotta) men sin odödliga hits

baaang en booomerang, nynnar jag på nu

pappa B sa...

Hallojsan lilla Baronessan!
Svenne är fortfarande i fin form och trivs med sin familj i småland. Har faktiskt fotograferat deras vackra dotter (numera en stadgad dam) Hoppas att det nya året rivstartat och att det skall fortsätta att utvecklas till det bästa året i ditt liv.
HAr lovat mig själv att jag i år inte bara skall titta in hos mina gamla bloggvänner utan även lämna ett litet spår, Vill ju själv ha komments så då får man ju lämna sina egna.
Ha det så fint och så lyssnar vi på lille snedvridan Svenne en gång till

Baronessan sa...

Daniel: Ja, den är trallvänlig så det räcker :)

Baronessan sa...

Pappa B: Så trevligt att få ett livstecken från dig! Har själv dåligt samvete för att jag inte varit inne och hälsat på hos mina bloggvänner. Ska skärpa mig jag också.
Jag hoppas att din förhoppning om ett bra år slår in för det förra var bara skit rakt igenom :)