Idag hade jag tänkt ta mig ut och fota men det bär emot. Varför? Det är någon svag sol därute men ändå så förmår jag inte. Sitter och funderar på vart jag skulle ta mig för att fota och kommer inte på något där heller. Jag blir så trött på mig själv. Men å andra sidan så vet jag att om jag känner så här så är det ju ingen idé. Antingen så har jag glömt batteriet i laddaren, eller så hittar jag inget att fota, eller så ser man något man vill fota och så kan man inte parkera någonstans osv.
Jag vaknade mitt i en intensiv dröm i morse. Den har hängt kvar i skallen som en obehaglig känsla. Kanske är det därför som jag känner mig så anti. Skit också! Det är ju liksom inte så många söndagar i veckan. Ska i varje fall träffa barnbarnet Pytte idag och det kommer att pigga upp mig väsentligt.
Känner igen mig. Men du, fota barnbarnet. Finns det något finare, behöver ju inte vara något som ska läggas ut på bloggen.
SvaraRaderaHa det gott.
Yvonne
Man ska gå ut när man KAN gå!
SvaraRaderaVissa dagar är bara hopplösa. Ingen funkar, inget är kul. Men de flesta dagarna är faktiskt bra. Det gäller bara att komma ihåg det.
SvaraRaderaDu har själv svaret på alla livets frågor. Du behöver bara se, lyssna och ha tillit.
SvaraRaderaLjus o kärlek till DIG
Kram
Yvonne: Bra idé och också gjort :)
SvaraRaderaTantaluran: Ha, ha... du har så rätt :)
SvaraRaderaBitten: så rätt. Men det är ju därför som man kan låta sig vara däven för man vet att det kommer bra dagar.
SvaraRaderaCarina: Du är som en liten solstråle du :)
SvaraRadera