måndag 11 april 2011

Tapeter och fotopill

Det renoveras lite här hemma. Jag har haft väldigt sjå med det ska jag säga och jag känner mig rent av lite sliten. Det kostar nämligen på att tjata igång Gubbe men nu känner jag mig nöjd.  Ett par rum har han fixat till och målat/tapetserat, men ännu är det inte klart. Det ska dras lite elsladdar och sånt också. Kan vara bra att ha för att kunna kolla på TV och tända lampan och så.
Det här rummet har förändrats några gånger redan. Först var det ett eget litet mini-rum, sen slogs väggen ut till rummet intill när tvillingarna skulle husera här. Sen har det varit syrum och förråd. Nu var det dags för väggen att komma tillbaka. Rummet blir nu istället en del av allrummet på övervåningen. Jag lägger in en bild när det blir klart så ni förstår vad jag menar. För ni är väl alldeles utomordentligt intresserade antar jag.
Efter detta är det hög tid för köket. Det ser rent ut sagt för taskigt ut (inget gjort på 20 år). Kaklet är sprucket på sina ställen, skåpfärgen är nött och bänkskivorna gör man helst rent med en båtskrapa. Men jag tror att det får dröja lite för nu stundar ju utetider.
Är det konstigt att folk blir deprimerade i vårsolen? Denna tid som vi så innerligt väntar på under den långa vintern och sen när den kommer då infinner sig vad? Innerlig glädje? Eufori? Glädjefnatt? Nä, folk drar täcket över huvudet och tuggar antidepressiva i vild förtvivlan. Och allt detta på grund av alla måsten. Fönstren visar sig från sin elakaste sida och man längtar efter persienner. Dammet har kommit på besök för att stanna och utomhus börjar redan ogräset tränga sig obönhörligt igenom allt torrt helvete som ligger kvar från i höstas.
Men skit i det. På med solbrillorna och slå dig ner i vilstolen med en fika om du känner för det! Tänk på vad jag sagt: det finns inget som glädjer dina medmänniskor så mycket som när nu har skitigt hemma.
Idag har det varit vårlikt med många plusgrader och solsken men inte brydde jag mig om det! Jag har suttit vid datorn och fixat med bilder. Hamnar jag där så glömmer jag tid och rum. Emellanåt såg jag att solen tittade in uppfordrande på mig och jag sa: ja, ja, jag ska gå ut.... snart. Men när snart kom så hade solen gått i moln så då fortsatte jag med mina bilder. Jag sorterar på nytt i Picasa (sedan den förra kraschade) och lägger ut bilder. Än så länge bara "blomster" men det kommer mer.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

6 kommentarer:

  1. Skönt att få nytt, kan behövas ibland. Jag begriper inte alla som får fullkomlig "städa-greja-köpanytt-kasta-grillasomfan-ångest". Man blir ju inte lyckligare för det liksom! Nu för tiden ska allas hem se ut som en inredningstidning, man ska ha ny bil och helst träna och vara snygg... Vem orkar med detta? Inte jag iallafall så jag står över allt det där!
    Hoppas du njuter i solen!

    SvaraRadera
  2. Det är skillnad på dina och mina blogginlägg minsann!

    Snart ses vi, ska bli så kul!

    SvaraRadera
  3. Ja själv höll jag till i trädgården hela gårdagens eftermiddag med krattan, för att få bort alla höstlöv längs kanterna o döda kvistar o stjälkar och sånt. Aj min rygg!!

    Egentligen skulle man inte ha trädgård! Tror man skulle vara mycket lyckligare då. Fast hus och tomt vill jag allt ha. Men en stuga i en skogsbacke, med en liten äng framför - DET hade varit något! Att bara kunna gå ut o njuta o lukta på blommor och blader utan att känna ett endaste måste!
    Men sådana tomter säljs ju inte (om man inte bygger nytt och låter bli att anlägga någon...)

    SvaraRadera
  4. Renée: Vem fan orkar? Men det är så att många gör det ändå.

    SvaraRadera
  5. Tantaluran: Jaaaa, snart dags :)

    SvaraRadera
  6. Lilah: Visst vore det perfekt! Jag försöker att fylla min trädgård med perenner åtminstone för att den ska sköta sig själv men den gör inte det ändå.

    SvaraRadera