Härliga människor!

När man står på en loppis som jag gör just nu så möter man alla sorter av människor. Idag kom det in en kvinna med sina gamla föräldrar. Kvinnan såg att vi hade en rollator till salu och började tjata på sin mamma om att hon skulle köpa den. "Den skulle vara jättebra för dig att ha på landet" sa hon. Mamman var tveksam. "Jag har ju honom att hålla mig i" sa mamman och klappade sin gubbe på armen. Han vände sig till mig och bossen och sa: "hemma går hon inte ens med käpp".
Tjatet fungerade och mamman fick pruta lite på rollatorn och köpte den. När mamman och dottern gått ut kom mannen fram och sa: "gissa hur gammal jag är. Jag fyller jämt nästa år" Jag och "bossen" tittade förvirrat och eftersom vi inte drog till med någon gissning så sa mannen: "Jag är född 1912". Jösses, han blir alltså 100 år nästa år! Och han skulle vara ett stöd istället för käpp till kvinnan! Hon var bara 97!
Mannen sa sen att han åt aldrig grönsaker och hade aldrig varit sjuk i hela sitt liv. Han läste fortfarande utan glasögon! Helt otrolig snubbe. Han hade ju gott påbrå också för både mamma och mormor blev över 100 år.
Han hade halvlångt vitt hår som låg i vågor, lite vilt sådär. "Och du har till och med håret kvar" sa jag. "Det har inte ens min man som är 52". "Vet du vad jag använder som shampo?" frågade han och vi skakade på våra huvuden. "Jag använder yes diskmedel" svarade han. Vilka härliga människor. Så himla trevliga och glada. Hoppas dom kommer in flera gånger.
Sen har jag hämtat ut mitt pass och jag har ingen aning om vem som var på bilden! Hon såg lite stramt damig ut. Väldigt konstigt. Själv känner jag mig mer lite lurvig som Kristina Lugn ungefär.
Läs även andra bloggares åsikter om 100 år, rollator, människor, loppis, pigg