onsdag 29 juni 2011

Pysslig till tusen

Jädrans vad pysslig jag är. Jag har hittat till mitt syrum igen! Det var inte igår. Symaskinen kände igen mig och hade tydligen saknat mig, för den fungerade utan några som helst svärharanger. Nu har jag ju inte skapat så värst mycket utan mest lagat och fixat till. Men sånt ska ju också göras. Jag har t.ex. sytt om en blus med blombroderier och paljetter till klänning. Barnbarnet Pytte hade nämligen fått syn på den och sagt till sin mamma att "den är underbar". Klart man syr om då! Sen var det ett par plagg som var knapplösa och ett blixtlås som släppt sig lite. Och en hel trave med blandade kläder som skulle fixas till lite här och där. Lätt fixat när man väl kommer igång. Och ganska roligt också när det inte trilskas.
Sen har jag faktiskt sytt om en hängmatta. Jo då, det kan man göra. Men den är fortfarande en hängmatta. Jag köpte den för säkert fyra (så då är det säkert sex) år sedan. Tog fram min hängmatteställning och hängde upp mattan. Jag la mig i den och hamnade... ända ner på gräsmattan. Så - nu äntligen - har jag sytt "ihop" den. Jag sydde liksom en ficka som man kan göra som kudde. Återstår att se hur det passar och om ställningen har rostat sönder så man får vänta några år till.
Vårt partytält (tyg- och trävariant) hade trasat till sig i kanten så den har jag också sprättat, klippt och sytt ihop.Tänk så mycket renoveringar man gjort genom åren som knappast syns. Och tänk så mycket markservice, trädgårdsjobb, fixa gardiner, snyta ungar, passa upp osv. som man gjort genom åren som inte heller syns. Man skulle göra något som Gubbe istället, som just nu snickrar en uteplats. Något beständigt som syns i åratal framöver. Naturligtvis skulle man ha slagit sig in på något skapande yrke istället. Textilkonstnärinna kanske. Men jag kan ju kanske börja nu :)
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

6 kommentarer:

Tantaluran sa...

Till underbara barnbarn syr man gärna om!

Plupps krypin sa...

Men du, visst är det härligt när maskinerna känner igen en och inte håller på med en massa trams om blyg och trassla med tråden. Man känner sig välkommen liksom. Min maskin får jag nog göra en överraskningsattack på för den har inte sett mig på länge.
Håller med dig om att man borde ha skaffat ett mer glamoröst jobb synts istället för familj-hem-trädgård-tvätt-............arbete, då hade det blivit minst Nobellpriset!
Kram Yvonne

Baronessan sa...

Tantaluran: Gör man ju! :)

Baronessan sa...

Plupp: Nobelpris absolut :D

Snigel sa...

"Något beständigt som syns i åratal framöver" - du bloggar ju! Bloggen finns kvar så länge du vill, och den syns i mängden!

Baronessan sa...

Snigel: Bra tänkt. Då kan jag ju luta mig tillbaka nu då :D