Färgflipp

Emellanåt får jag färgflipp. Då byter jag färg på inredningen i mitt hem. Flyttar om mina gardiner, kuddar, dukar och annat pynt. Jag får alltid en idé att ha en speciell färg i vardagsrummet, ett i köket osv. Enligt experterna ska man inte ha olika färger i olika rum utan det ska liksom svepas igenom alla rum med liknande färg. Det ska bli lugnast så.
Men här är det inte lugnt. Kommer man in i hallen där det är ganska färgfritt så ska man chockas av grön-grön-grönt i köket när man väl kommer dit. Helst ska man sen inte äta annat än spenatsoppa för att det ska matcha ordentligt. Grönt är hoppets färg och man kan ju alltid hoppas på annat än spenatsoppa.
Vågar man sig sedan in i vardagsrummet så kommer en vägg av orange att slå emot en. Här ska man inte tro att det ska vara sveplugnt inte. På Wikipedia står att läsa om orange: "Orange kombinerar energin hos rött och lyckan i gult. Det associeras med glädje, solsken och tropikerna och representerar entusiasm, fascination, lycka, kreativitet, beslutsamhet, attraktion, framgång, uppmuntran, och stimulering". Just det! Men det finns en del som absolut INTE gillar orange. Jag är inte en av dom!
På nedre toaletten har jag just nu lila. "Lila förmedlar rikedom och överdåd och har en känsla av mystiska och kungliga egenskaper". Passar skitbra på en toa!
Det värsta är att det blir värre år från år. Ligger det något i fel färg så går jag i spinn. I alla fall i början, sen ebbar det ut och rör till sig. Men just när jag håller på så kan jag få färgkris i hypofysen.
Sen brukar jag ha en förmåga att välja färger som inte är på modet för tillfället. Jag är ju ingen shoppare så jag går inte ut och ser vad som finns i affärerna och utgår från det, utan jag får bara ett plötsligt infall helt apropå där jag sitter med kaffekoppen i handen. (vilket händer ganska många gånger om dagen. Kaffekoppen alltså - inte infallen).
Just nu är det ett program på TV där Knut Knutson är i bild. Han har en vit skjorta, skarpgrön slips med vita prickar och till detta en lila tröja...  Näeeee.

Läs även andra bloggares åsikter om Färg, inredning, humor,

Kartongtankar

Jag sopsorterar. Jag tjatar även på alla på jobbet att dom ska sortera. Hemma har jag sorterat i åratal vad gäller plast, papper, plåt, glas och kartong och just kartong är vad jag funderar på.
Jag köper ju bl.a. en hel del kattmat som kommer i kartonger. Dessa ska sedan brytas ner och vikas ihop och då kommer jag äntligen fram till själva funderingen. Dessa kartonger som man viker ut är ju ofta i ett enda stycke. Finurligt utskurna för att sedan vikas ihop till en perfekt förpackning. Dom som tänker ut alla dessa kartonger - vilka är det? Finns det någon sorts kartongvikningsskola att gå? Kan man bli kartongingenjör?

Jag ser framför mig hur dessa personer jobbar hela dagarna med att försöka få till en ny vikning. Ungefär som origami. Det kanske är det man börjar med, origami. Hm...   Sen har dom konferenser emellanåt och brainstormar ihop för att komma på ytterligare finurliga lösningar. Sitter tillsammans runt ett jättebord med kartonger och fikar och viker.
Ja.... det är sånt jag tänker på. Vad tänker du på?

Läs även andra bloggares åsikter om kartong, vikning, humor

Han är här nu!

Så har man blivit dubbel-mormor!  Lördag 03.45,  25 dagar för tidigt kom han fram lilla Parvel.  Så kommer jag att kalla honom.  Särskilt som han inte har något namn än. 
2600 g och 46 cm och alla fingrar och tår på plats.  Ljusbrun och med svart hår kommer han att matcha sin mamma fint, som är blek och blond :)  Pappa upp i dagen alltså som är fallen från Indiska föräldrar och jag håller på att gå i bitar över att få hålla i lilla knytet.  Skulle ju vara lite, lite roligt om han fick gröna ögon som mamma men det är inte troligt.
Kusin Pytte tyckte att Parvel var jättesöt men hon har tydligen problem med könet,  säger hennes mamma.  Hon hade ju bestämt att det skulle bli en flicka som skulle heta Lucia.  Det blir inte alltid som man har tänkt sig.
Modern (alltså min mamma) blev helt stum när jag berättade att Parvel redan tittat ut.  Hennes kommentar var: "dom gör det lätt för sig, dina flickor, som föder fram såna där småttingar".  Själv har hon ju klämt ur sig både 3, 4 och 5-kilos klumpar.  Jag tillhörde den lättare varianten, omtänksam som jag är.

Apropå omtänksamhet - när vi var inne och tankade blod i lilla modern sist, så var det en sjuksyster som tyckte att vi hade det så mysigt.  Uppdukat med fika och högläsning och modern sa att jag var så snäll och hjälpte till jämt vare sig jag hade tid eller inte.  Systern svarade då: "du har säkert tagit hand om henne också" varpå jag sa: "precis! jag bara återgäldar lite" :)   Varför lägga tid och ork på människor som aldrig ger en något tillbaka, när man har människor i sin omgivning som man skulle kunna dö för.
Nu ska jag bara vänta på att dotter hör av sig och säger att mormor ska få en titt :D

Läs även andra bloggares åsikter om Familj, mormor, bebis, dotter

Ondskefull på natten

Måste bara berätta från drömmarnas värld. Jag drömde häromnatten om någon som jag tror att jag sköt.
Han var helt klädd i svart och hade en stor slängkappa. Lite så där fantomaktig. Plötsligt snurrade han runt, lite piruettaktigt och så lossnade ena armen och rullade iväg varpå blodet pumpade ut ur kroppen. Jag vaknade kallsvettig och kunde inte somna om. Skräcken hade ju inte att göra med bilden av armar och blod, för jag har väl sett hemskare saker på TV, utan det var ju mer den där mardrömskänslan som gjorde att jag var helt skräckslagen.
Samma natt drömde Gubbe att jag hade hjälpt honom att slå ihjäl en man. "Hur gick det till" frågade jag. För jag vill ju gärna veta vad jag gör på nätterna i hans drömmar där jag inte får vara med själv. "Jo, vi slog ihjäl honom med påkar" svarar Gubbe. Nu var jag ju tvungen att få veta vem jag håller på att bankar skiten/livet ur på nätterna. "Breivik" svarar Gubbe. Jag svarade att jag inte tyckte att det gjorde så mycket i så fall. Men nu vill jag bara säga att ifall att någon vet/hört/känt på sig hur/vad jag drömmer på nätterna, så är det helt emot min natur att slå ihjäl folk!
Jag är en mycket fridsam människa, inte så lätt att reta upp, försöker se det bästa hos de flesta och slår alltså inte ihjäl folk. Jag önskar inte död åt någon. Inte ens massmördare.
Bara så ni vet.
Men det är ju lite lite lite roligt (oroligt?) att vi drömmer liknande drömmar samma natt. Undrar vad vi åt till middag?

Läs även andra bloggares åsikter om Mardrömmar, ihjälslagen

Morgonfunderingar på natten

Vilka fräcka blogginlägg jag låg och fantiserade ihop igår kväll innan insomning. Idag minns jag inte ett skit! Jag vet ju att jag borde ha papper och penna vid sängen.
Jag funderar även på att ha en potta vid sängen så jag slipper gå upp på toan vareviga natt. Men jag kan även se framför mig hur jag kliver upp på morgonen och trampar mitt i densamma.
Sen har jag funderingar på en kaffebryggare bredvid sängen. Tänk att få vakna på morgonen och få en kopp nybryggt kaffe innan man ens kliver upp. Men nu när jag tänker en gång till så varför inte fjäska igång Gubbe så han kommer med en kopp innan han drar till jobbet?! Men.... nä, skulle inte tro det. Han snoozar alldeles för länge för att hinna. Det får nog bli bryggare vid sängen istället. Då behöver jag ju inte ens någon väckarklocka utan väcks av bludderiblubblubbfräs och kaffedoft. Ju mer jag tänker på det, ju mer tror jag att det skulle göra mina morgnar till någonting att längta till.
Till detta vill jag även ha en automatisk rullgardinsuppdragare och en timer på lamporna. Att få nybakade croissanter är ju enbart en utopi men vilken dröm det vore. Bakmaskin vid sängen också kanske? Men man kan kanske inte åstadkomma croissanter i bakmaskin. Å andra sidan så ska  jag inte äta sådana fettsprängda saker men när man ändå drömmer så kan man väl få drömma ordentligt. Jag har ju kollat på Leila ikväll och då vill man ju aldrig banta mer i hela sitt liv.
Apropå frukost på sängen så fick min Gubbe en skylt av en av sina söner en jul. Det står: "if you want breakfast in bed, sleep in the kitchen". Nu är det ju i sanningens namn så att det är oftast jag som får frukost på sängen av Gubbe. Fast aldrig på vardagarna förstås.
Så det kanske är sleep-in-the-kitchen jag får göra istället. Bort med kökssoffan och in med en säng.

Läs även andra bloggares åsikter om Blogginlägg, Funderingar, kaffebryggare vid sängen, frukost

En påse blod, tack!

I lördags roade jag mig med att ta en tur till Karolinska sjukhuset med lilla modern. Hon skulle få påfyllning av blod i sina vener. Eftersom det finns två ställen på KS där hematologen håller hov, så gick vi först fel och hittade enbart stängda dörrar. Efter detta motionerande så var modern helst slut när vi väl kom rätt.
Efter lite väntande så fick vi komma in på ett rum där det redan låg tre damer och sög i sig blod från välfyllda påsar. Rena rama vampyravdelningen. En dam som låg mitt över låg mest och blundade. Hon var en liten, tunn människa med insjunkna kinder. Hon ropade lite nu och då på "syster". Jag påkallade systers uppmärksamhet och fick veta att: "ja, det är ett väldigt ropande där". Vid ett tillfälle ropade hon "syster, jag är bajsnödig" och sen somnade hon om igen. Det var ändå ingen som kom.
Modern och jag fikade. Jag hade tagit med kaffe, mackor och bullar och köpt kvälls- och skvallertidningar att läsa högt ur. Personalen var lika gulliga och rara som alltid. Glada och hjälpsamma sprang dom in och ut för att sticka hål, kolla och fylla på.
Efter ett par timmar fick damen mitt emot besök av en son. Hon hade svårt att förstå riktigt vem det var och frågade flera gånger efter den som tydligen var hennes man. Vi fick alla veta att han satt hemma men jag tror inte att det gick fram till damen. När ytterligare tid gått och hon fått sin påfyllning var det dags för transport hem. Damen skulle fixas till och packas ihop och i detta ingick att byta bajsblöja. Detta basunerades ut över lokalen, högt och tydligt och det skynke som fanns att dra för hängde inne i sin hörna orörd. Här var det inte fråga om någon privat föreställning inte. Som tur var hade nog damen i fråga inte någon uppfattning om hur, vad och varför saker och ting hände. När hon var bytt på så flyttades hon över till en bårsits och den lilla tunna damen var på väg hem. Jag noterade att hon i alla fall hade vackert rödmålade naglar.
Efter fem timmar kunde vi åka hem och modern var lite mindre grå i sitt ansikte och kände sig lite mindre vinglig. Väl hemma blev det lite mat och sen var det vila som gällde. Även om det var sängläge på sjukhuset så tar sådant ändå på krafterna på en gammal sjuk moder.
Jag sänder en god tanke till alla rara sjuksköterskor och alla blodgivare! Kanske kunde modern skaffa en blodhund som kunde fixa påfyllningen. Borde inte grisblod fungera förresten. Vi ska ju vara så lika grisarna har jag hört. Somliga mer än andra.

Läs även andra bloggares åsikter om Blod, sjukhus, Myelom, Gammal

På semestern

Jag har lagt ut lite bilder från en tur till Femörehuvud på Baronessabilder.Jag och Gubbe var där en sväng på semestern och här kan ni se honom på bilden. En ledig snickare är minsann aldrig ledig. Här har han sett att det är bara en spik i trallen när det ska vara två! "Du har semester" säger jag och tittar ut över havet medan han kollar vidare på byggnationerna.

Det här är inget ovanligt. Var vi kommer så kollas det. T ex. hotellrum kollas alltid kritiskt. Särskilt badrummen. Än har han dock inte gått ner till receptionen och klagat :)
Läs även andra bloggares åsikter om Bilder, snickare

Morgonstund har guld i mund... not!

Idag hade jag föresatt mig att soooooova länge eftersom jag är ledig. Sen skulle jag sy och tvätta/putsa bilen.
Dagen började 7.15 med att telefonhelvetet skrällde typ 14 signaler. Jag struntade i det. Bestämde mig för att det var en försäljare och försökte somna om. Då ringde det igen. Lika intensivt. Pallra sig upp och gå ner och titta ifall att det skulle vara lilla mamman. Det var det inte. Okänt nummer, men jag svarade och fick genast ett långt piiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiip i örat. Faxhelvete!
Stod förvirrad i köket och funderade på vad jag skulle göra nu. Lägga mig igen eller inte. Lyfte av telefonluren och då...... ringer Gubbes telefon! Men Gubbe är på jobbet.
Alltså, glömd telefon ligger och ringer med den hemskaste signal ni kan tänka er. Vid det här laget är jag färdig att strypa någon. Sedan kommer ett meddelande om telefonsvar. Jag ringer upp och hör efter.
Jo då, någon Patrik har försökt faxa Gubbe. Jag ringer upp - upptaget. Jag väntar. Jag ringer upp - upptaget.
Jag sätter på kaffe! Puh! Ringer upp igen och nu svarar Patrik. "Ja, hej" säger jag "jag heter Berit och bor med den där Thomas som du försöker ringa och faxa till". Det blir tyst en stund och sen säger Patrik "jaha... ja". Varpå jag säger att telefonen är glömd hemma och faxnumret är fel. Han får rätt nummer till faxen och jag kan äntligen sätta mig i soffan och surpla i mig kaffe. Håret börjar långsamt lägga sig ner igen.
Jag somnar om ett tag i soffan, sen kommer Gubbe plötsligt hem. Han tittar först på mig och sedan ser han sin egen telefon på bordet framför mig varpå han säger "vafan" och börjar klappa sig på byxorna för att känna efter om telefonen är där ändå, fast den ligger på bordet. Jag förklarar morgonens situation och Gubbe säger "ja, då ber jag om ursäkt". Jag bara morrar lite i ena mungipan.
Hur blev det då med bilen? Nä, A-vännen kom förbi på fika och sen började regnet ösa ner. Ingen biltvätt alltså. Så då återstår att sy. Få se nu... var är det nu jag har syrummet....

Läs även andra bloggares åsikter om Morgon, Telefon, Ringa

Läsa bör man annars... blir det tråkigt

Oj, jag måste ju göra ett inlägg till! Intresseklubben antecknar. Jag skrev ju om att jag skulle försöka vidga mina vyer angående bokvalet denna sommar. Jag är ju vanligen en deckarälskare och håller mig dessutom gärna till de författare jag är van vid och gillar. Men dom hinner ju inte skriva nya lika fort som en annan läser så jag ville prova på något nytt.
De böcker jag läste under våren var dock inte någon deckare utan John Ajvide Lindqvists "Människohamn". Den blev jag helt betagen av fast den är otäck. Språket är helt underbart. Därför fick jag alla hans böcker av min yngsta dotter. Där har jag nu betat av både "Låt den rätte komma in" och "Hanteringen av odöda". Inte lika bra som den första anser jag men absolut läsvärda, men otäcka som tusan förstås. Resten av J.A.L. får vänta ett tag.
Nå, från dessa gick jag sedan över till deckare igen och läste "Någon sorts frid" av Camilla Grebe och Åsa Träff. Kanonbok! Dessa två kommer det att läsas mer av det är garanterat!
Sen ville jag ha tag i något helt annat. Hittade en bok av Caroline L Jensen som heter "Fru Bengtssons andliga uppvaknande". Innehåll:  En komediroman om gamla testamentet, de tio budorden, och om vad som kan hända när en helt vanlig hemmafru möter Gud i sitt badkar, och Satan på andra sidan villaförortsgatan. Otroligt underhållande även för en sån agnostiker som mig. 
Efter denna har jag sedan plöjt Roslund och Hellström. Och om man tycker att John Ajvide är otäck så är detta ännu otäckare för det är verklighet. Alltså verklighet men inte sann händelse. Särskilt handlingen i boken "Odjuret". Burrrrr! Jag har även läst "Box 21" av samma författare. Båda väldigt bra skrivna.
Nu väntar följande böcker: "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson. Den har jag hört så mycket om så den har jag stora förväntningar på. Hoppas jag inte blir besviken. Den andra boken är Jonas Gardells "Jenny". Den VET jag kommer att vara bra för hittills har jag inte läst något dåligt av Gardell! (Trodde jag läst alla förresten).
För att inte tråkas ut av att läsa en bok i taget, så brukar jag köra lite dubbelt på sommaren. En på-dagen-bok och en somna-in-bok. På-dagen-boken är just nu Gösta Gustaf-Jansons "Mosters Millioner". Den har några år på nacken. Utgavs 1978 och jag hittade den på en loppis till min stora glädje. Gösta tillhör mina favoriter tillsammans med Bo Balderson. Gösta har även trotts vara just Bo Balderson som ju är en pseudonym, men jag undrar jag.
Har just uppmanat Gubbe att köpa boken "Partiledaren avgår med döden" av Balderson på Tradera. Det är den enda boken som saknas i min Balderson-samling. Vilken lycka att hitta en som man inte läst! Men sen finns det inte fler, snyft! Men man kan läsa dom om och om och om igen och det är lika roligt och underhållande varenda gång!

Läs även andra bloggares åsikter om Böcker, Läsa, Roslund & Hellström, Caroline L Jensen, Jonas Gardell, Bo Balderson, Gösta Gustaf-Janson

Matmorsa igen

Om man skulle ta och skriva något kanske.
Jag kan ju till exempel berätta att jag nu återgått till att vara matmorsa igen på jobbet. Eller husmor som det heter. Detta kombineras med att ansvara för datorerna och vår loppis, så sysselsättningen är inställd på fullt ös. Laga lunch och middag varje dag, gör att man inte är  direkt  inspirerad för att fixa mat när man kommer hem.
Stället jag jobbar på är ett stöd- och motivationsboende inom missbruksvården. Och något fel på aptiten hos våra boende har det inte varit hittills i alla fall. Det känns alldeles kalasbra, för hur kul är det att laga mat som folk sen sitter och petar i. När jag hinner bakar jag mat- och fikabröd också. Särskilt fikabröd är uppskattat. Man får passa sig bara så man inte sätter i sig för mycket själv.
För övrigt har jag varit och firat yngsta dotter lite i förskott. Hon såg ut så här:

Och så här:

Men hon använde händerna flitigt innan för hon hade gjort två stycken cheesecakes. Den ena med blåbär och den andra med dajm!!! Slurp så goda dom var.
Sen blev det uppvisning av den nya superduperlyxextravaganta barnvagnen. Mycket förvånande att den inte vek ihop och vecklade ut sig själv på kommando med tanke på priset. Men där ska "Plupp" (eller "Bebis" som dottern envisas med att kalla den) tillbringa en del av sin tid när h*n väl tittar fram.
(Måtte allt gå väl mumlade den oroliga mormodern...)

Läs även andra bloggares åsikter om Husmor, Mat, Lunch, Middag, Bakning

Heja morsning svejs

Har ni märkt hur busschaufförer morsar på varandra när dom möts på vägen? Likadant med lastbilschaufförer. Motorcykelåkare och mopedister - samma där. Vink, vink. Mors, mors.  Därför undrar jag varför inte vi som kör bil hejar på varandra? Volvoförare borde heja på andra Volvoförare, Saabförare borde heja på andra saabförare osv.
Lika samma med cyklister. Om två cyklister möts då vinkas det inte. Det kan ju i och för sig ha att göra med att man kommer alldeles för nära och det vill man ju inte. Tänk om den man möter skulle stanna och fråga vem man är och varför man vinkar?
Och - Gud förbjude - heja på någon man möter gående som man inte känner. Nä, nä... där går gränsen.

Läs även andra bloggares åsikter om Heja, vinka, morsa, hälsa

Saft och auktion

Det var väl tusan också om man inte skulle få till ett inlägg nu äntligen.
Jag har varit flitig som ett bi. Kokat körsbärssoppa...
kokat sylt och saft på svarta vinbär...

kokat krusbärskompott, bakat fikabröd till mamman. Sen fick jag för mig att städa både skafferi och kylskåp. Nu undrar jag bara när nästa attack ska komma. Kan man värja sig på något sätt?

Semestern har kommit och gått. Två veckor går snabbt när huset fylls av besökare. Men skönt har jag haft det. Även om jag har gnällt jättemycket över värmen.
Jag och Gubbe har varit på flera loppisar och köpt på oss mer "skräp" än vi behöver. Vi har även varit på ett par auktioner. Det var riktigt roligt för det var länge sen.

Den här auktionen var en gårdsauktion och hölls i Skärplinge. Det fanns mycket smått och gott och vi fick med oss alldeles för mycket hem som vanligt. Den där stora orange lampan som ni ser på bilden. Den fick man lära sig att den kallas för "bumling". Men det kanske ni redan visste. Den köpte vi inte!
Bland annat fick vi med oss den här stolen hem. Den kan fällas ut till en liten säng. Den står nu på glasverandan. Och bakom den en liten studsmatta och en gunga i form av ett flygplan. Den ska fixas till och sen gäller det att hitta ett bra ställe att ha den på.

Den andra auktionen vi var på fyllde vår bil med diverse lådor för 20:-/st. Mest var det dukar och det känns ju sorgligt att dukar som kvinnor suttit och broderat på i timmar säljs buntvis för ingenting. Frågan är nu bara... vem ska stryka?
Läs även andra bloggares åsikter om Auktion, Saft, Sylt, Kompott