Edwardson och Karlsson och dom

Sommaren är på nedan och jag har inte läst EN ENDA DECKARE!!! Vad är detta? Den här sommaren känns underligare än någon annan, men det kanske har att göra med köksrenoveringen. Och eftersom ni frågar..... nej, det är inte klart. Men snart. Det mesta är på plats men det är lite småpickel. Sånt där elände som så ofta aldrig blir klart. Sen ska ju Gubbe jobba också. Han har bara haft sexton dagars semester, för firman går under om inte han är där.
Golvet har blivit lika långrandigt som ett reklaminslag om blöjor. Två grå nyanser som faktiskt blev riktigt bra. Det var ju inte lätt att se från de små färgproverna vi hade.
Men hallå! Böcker var det ju. Jag började med en bok i våras som jag lånat. "Livet" av Keith Richards. Lite småtrevlig så där, men jag kunde inte bli riktigt klok på en sak. Hur kan han ha ett sånt jävlar-anamma-minne? Han berättar detaljerat om sig och om omgivningar från 40-50 år tillbaks trots den "dimma" han för det mesta har befunnit sig i. Jag minns väldigt lite från min ungdom. Särskilt detaljer. Man kanske skulle ha "tänt på" lite eller knaprat lite piller så minnet hängt sig kvar, eller? Nä, jag är skeptisk.
Därefter började jag faktiskt på en deckarbok. Eller thriller som det står på baksidan. Det är Roslund & Hellströms "Tre sekunder". Jag har läst två böcker förut av dom som jag fullkomligt älskar, men den här... ja, det är alldeles för seeeegt. Den kunde ha hetat Tre år. Jag kom nästan till hälften, men sen gav jag upp. Får se om jag tar tag i den igen. Jag vill ju ändå gärna veta hur det går för ingen kan få till slutet som dessa gossar.
Sen fick jag tag i en bok som Täppas skrivit: "Halli, hallå". Skojsig och småtrevlig läsning ända till slutet. Då kom han in i tonåren och det var bara knulla och knulla på varenda sida. Det måste ha varit en oerhört stark upplevelse för honom, för det är detaljerat och ihärdigt. Säkert kul för honom men jag ledsnade snart och som tur var tog boken slut.
I min desperation ryckte jag åt mig en pocket av Åke Edwardson i flykten på något ställe. Kollade inte ens på baksidan eftersom jag läst flera deckare av honom. Men... inte fan var det någon deckare! Nej det är en tragisk roman!!! Den kan i och för sig vara hur bra som helst, men det var ju inte den sorten jag var ute efter. 
Sen har jag läst Jonas Karlssons novellsamling "Spelreglerna" som är av blandad karaktär. Vissa väldigt bra, andra lite underliga. Jonas har jag ju avgudat som skådis sen han spelade julhunden i adventskalendern. Och han kan faktiskt få till det i skrift också.

Från det ena till det andra. Gubbe och jag gjorde Stockholm i två dagar (= vår semester). När man närmar sig middagstid blir man hungrig så...

...på Söders höjder hittade vi en krog där vi intog vår middag.
Efter en stund kommer det in en mager kille i jeans och huvtröja.
Huvan har han uppdragen över skallen och han svänger sig fram när han går, medan han... nynnar. Han sätter sig vid bordet intill oss och beställer in en öl.
Helt okej, han gör inget väsen av sig. Han sitter där och nynnar lite för sig själv (så lite underlig måste han ju vara...)
Efter ett tag kommer det fler folk, för det ska bli karaoke på haket. Några vänner till "huvan" kommer och sätter sig hos honom.
Strax därefter drar spektaklet igång och vem ska upp och sjunga? Jo, vår vän, "huvan"!
Nu jäklar, tänker jag. Nu blir det nog drag under galoscherna.
Kanske Led Zeppelin eller Iron Maiden.
Men... döm om min förvåning när killen börjar sjunga.... You raise me!

Ha, ha, där ser man vilka förutfattade meningar man kan ha. Han sjöng dessutom väldigt bra! Kul var det hur som helst. Ska nog ta mig dit igen tror jag.
Något som inte var så kul var vädret. En riktig regndag så det var full paraplyparad.

Nu har jag inte tid med er längre för nu ska jag i kojen och läsa....... vad det nu blir.