Ring, ring bara du slog en signaaaaal

Jag sover inte. Nu heller. Så därför ger jag mig tillåtelse att sova länge på morgonen, när jag ändå är arbetslös. Men... det får man inte för då RINGER TELEFONEN!
Nu funderar jag på att helt stänga av telefonerna eller göra dom ljudlösa, när jag går och lägger mig. Men då kommer jag väl att ligga där och oroa mig för tusen saker som kan hända.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Telefoner är ett elände. Det går aldrig att få tag i någon när man ringer och det ringer alltid när man står olägligt till.
Jag tror att telefoner är det som mest skapar vår stress. Gick man hemifrån förr så var man onåbar (vilket härligt ord) punkt, slut. Nu kan folk svara om dom så är på skidtur eller skittur (toan).

Nu har jag ringt Radiotjänst igen för att avsluta moderns abonnemang. Den här gången var det en människa i luren! En kvinna. Hon frågade inte ens varför jag ville avsluta abonnemanget. Men det kanske var något noterat från förra gången av Hitler alias Sten.
Lite synd faktiskt. Jag som hade laddat med så många ord och haranger inför detta telefonsamtal. Men det är ju alltid så. När man är beredd då händer det inget.

Windows har ringt ytterligare ett antal gånger. En gång var det helt tyst tills någon sa "goodbye". Det var det bästa dom sagt hittills. Sista gången dom ringde sa jag "nu har ni ringt sex gånger på bara några få dagar..." och där la hon på. Om dom ringer en gång till och jag har tid så ska jag spela med. Eller så ska jag säga: "this line is bugged by the police". Som om dom skulle bry sig.

Nu ska jag till banken och hoppas på att jag träffar på en vettig människa. Annars ansvarar jag inte för mina handlingar. Jag längtar oerhört efter att ordet smidigt kommer in i mitt liv igen.
Lev väl där ute allihop!

Läs även andra bloggares åsikter om Telefon, Ringsignal, Sömnbrist, Windows