torsdag 1 november 2012

Full speed i pysselträsket

Den där sandkatten Gösta. Han har varit lite kraxig i ett par dagar. Han har i och för sig alltid haft lite "trånga gångar" och snarkar och piper lite hela tiden, men nu har det varit värre. Det har hostats och frästs så jag har varit övertygad om att han blivit sjuk. Nu springs det ju varken till läkare eller veterinärer i det här huset i första taget. Nej, vi väntar först och ser om det går över.
Idag var det som värst. Han började hosta och fräsa så det stänkte drägel. Lite så där som när en hund skakar på sig efter en regnpromenad. Nästan. Eller som när någon nyser kraftigt och det flyger snor all världens väg. Ja... ni fattar va?
När jag gick fram till honom så gick han undan och fortsatte med sitt kraxande. Till slut tog jag tag i honom för att se framsidan på honom och ut ur nosen stack det ett grässtrå! Jag drog ut det och det var väl så där 6-7 centimeter! Men jävla katt! Kan du lära dig tugga!!!

Idag syr jag. Jag har gjort fel ett par gånger. Ja, men blir man förvånad. Det är ju inte som att jag läser beskrivningen. Jag syr som jag lagar mat ungefär. På känn. På en höft. Men jag kämpar vidare. Nu börjar det till och med likna en klänning.
Jag vet inte varför jag syr (eller gör något alls) egentligen, för jag vill att allt ska gå så fort jämt. Och för minsta lilla som går emot eller krånglar så får jag hjärtinfarkt light. Som om jag har bråttom!? Måste nog ta en kurs i långsamhet. Modern brukade alltid säga att jag är flyhänt och det kan nog stämma, men det är inte direkt avkopplande. Så väva är inget för mig. Jag ser framför mig hur jag skulle sitta och kasta den där skytteln fram och tillbaka i vild panik så det skulle ryka om trådarna. På en kväll skulle jag nog ha dunkat ihop en matta och sen varit ledbruten i hela kroppen.
Jag skulle kunna gå på kurs hos den här långsamma damen. Men risken är att jag skulle strypa henne efter en kvart. Men filmen kanske kan funka som sömnmedel.

Och jag kommer aldrig -jag säger ALDRIG - att göra en sån blomma! Även om den är vacker. Förresten använder jag oblekta filter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

12 kommentarer:

  1. Jisses, det där har jag råkat ut för med Figge en gång... Trodde ju att han var på väg att dö innan jag fick syn på grässtrået som stack ut ur hans nos...
    Meen sicket pillgöra att hålla på med en sån blomma!! Vacker helt klart... skulle säkerligen bli ett psykbryt och full sophink ganska omgående om jag ens skulle komma på tanken att försöka.
    Ha de gott
    ♥☺♥kram♥☺♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha, ha, ja nog skulle sophinken bli full allt, även här. Kram!

      Radera
  2. Ärligt talat så kan du ta med dig min flicka om du ska gå kurs i långsamhet, hon blir asförbannad om något går sakta!

    SvaraRadera
  3. Dumma katt! Inte snällt att skrämmas sådär. :P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt ouppfostrad. Men... vänta nu. Vem är det som har uppfostrat honom? Hmmm....

      Radera
  4. Tur att du finns :-) Du räddar oftast mina dagar!
    "lära dig att tugga..." :-)))

    SvaraRadera
  5. Ha, ha, ja, jag kör också med oblekta filter och jag skulle heller aldrig göra en sådan ros.
    Sicket tålamod!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Blåklinten! Ja, antingen är det tålamod eller så är det terapi för någon åkomma. Jag tror på det senare :)

      Radera
  6. Så där ja! Nu fick jag dra på smilbandet idag också!
    Har du last "Tio tankar om tid" av Bodil jönsson - där finns en del tips för oss som inte vill ha bråttom :)

    SvaraRadera