tisdag 8 januari 2013

Jag och Mumin i mörkret

Funderar på att slänga ut min visseljohanna. Den knallröda vattenkokaren. Bara för att den är just röd. För nu är det slutjulat här. Jag har plockat bort allt rött, tingeltangel, glitter, blingbling, slingor, adventstjafs och dylikt. Den nu passerade julen har varit rödare än någonsin i det här hemmet och nu vill jag inte se rött längre för då ser jag rött.
Därför går vardagsrummet nu i svart/vitt och köket i grått. Lika färglöst som en grävling. Förutom visseljohanna då förstås och en skål med röda tomater. Köper nog gula nästa gång.
Det är något märkligt med mig och "vintermys". Jag tycker om tända ljus och brasor. Ända tills vi har passerat nyår. Då plötsligt slutar jag att tända ljus. Ja, alltså det händer väl, men det är inte detsamma som innan. Jag vill plötsligt ha BELYSNING! Jag vill ha SOL! Men den får man ju leta efter. Det är ju liksom lite tidigt på året att redan i januari vänta sig ett vårljus. Men det har väl också att göra med min felaktiga tidszon.

För att slita Gubbe från den trista TV:n tog jag även fram ett pussel. Han fick börja med ett på 300 bitar som lite uppvärmning. Vi pusslar inte så ofta längre eftersom katterna tycker att det är så roligt att lägga sig mitt i och långsamt fösa bitarna ner på golvet. Men vi gör ett försök. Man får bara komma ihåg att lägga en duk över när man går därifrån.

I natt drällde det ner snö igen och depressionen är total. (Måste komma ihåg att ta fram ljusbehandlingslampan). Men man kan ju som sagt inte vänta sig någon vår i januari. Men mer snö vill jag inte ha. Solfan hade mage att visa sig strax innan den skulle gå ner. Jag kände mig lika förvirrad som Mumintrollet  när han väntar på solens återkomst och den kommer upp vid horisonten för att sen bara dyka ner igen.
För att stärka depressionen ytterligare så vill snuvan varken bryta ut eller försvinna. Sitter där i skallen som en igelkott i ide. Allt man gör går åt den välkända helvetet. Jag meddelade Gubbe att om jag skulle försöka hänga mig så skulle takkroken säkert lossna. "Ja, den håller bara för arton kilo" svarade han. Bra, då behöver jag inte försöka med det. Säga vad man vill men hjälpsam är han.
Nä, man får väl förlita sig på att de högre makterna frambringar lite solsken både på himlen och i kroppen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

8 kommentarer:

  1. visseljohanna vill jag ha, så jag vaknar till! nångång.

    mw

    SvaraRadera
  2. Solen visade sig i dag.. nån timme så jag klarar mig ännu lite till.
    Jag är också helt trött på allt rött o mörkt.. Nu ska det helst vara vår, men snart kommer det säkert mer snö o mörker

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr får vi nog räkna med det. Men vips så är våren här... :D

      Radera
  3. Teletubbies - jisses vad du är insatt! Själv har jag bara nått till Televerket i min utveckling.
    Och min visseljohanna är i aluminium, med isblå propp. Så det så!

    SvaraRadera
  4. Ska vi byta kokare, jag har en vit? :-)
    Det mesta hemma hos oss är rött så jag kastar inte ut så mycket, skulle bli tomt utan soffa och sånt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har förstått att du är en "röding" ;) Nä, du får inte byta. Jag har redan haft en vit :)

      Radera