måndag 21 januari 2013

Kompletterande aktörer och Baggmyran

Idag slängde jag iväg några jobbansökningar. Igen. Sen satte jag mig framför telefonen och väntade på att det skulle ringa. Nä, det gjorde jag inte. Då fick man nog bli sittande. Däremot fick jag mail om att jag "registrerat mig" eftersom de flesta ansökningar går via bemanningsföretag. I mailet stod det: här är din kontoinformation för dina karriäraktiviteter. Visst lät väl det fint? Karriäraktiviteter. Minsann. Men dom kan ju inte veta från början att man är på döhalvan förstås.
Hälften av de jobb man går in och kollar på har tillägget "ungdom", ungdomlig miljö" eller "nyutexaminerad". Hälften av den andra halvan har tillägget "kräver" och efter det erfarenhet eller specialutbildning. Jodå... det ska nog gå bra det här. Tänk positivt. Tänk positivt.
Jag fick en länk från yng-bror där trummis och sångerska i Tant Strul beskriver sina upplevelser hos AF och i förlängningen hos "kompletterande aktörer". Det är en lång historia, men läs den gärna HÄR.
Det känns ändå positivt att någon sticker ut hakan och protesterar. Dock kan hon inte protestera hela vägen, då hon stöter på patrull med hot om utebliven ersättning. Lite lik en skalbagge blir coachen kallad för baggmyran av Tant-Strulan och hon skriver:
Baggmyran avbryter grupperna och uppmanar första gruppen att presentera varandra. De ser lätt panikslagna ut. Tittar hjälplöst på varandra. Hon uppmanar den äldre mannen i mitten att presentera den unge mannen vid sin sida. Han slår ut med händerna, säger på knackig svenska något om att han inte vet vad han heter.
– Va? pressar baggmyran. Men har ni inte förstått uppgiften?
Hennes ton hårdnar och blicken på den stackars mannen är skarp och lysten.
– Vad heter han? Vad heter han?
Den äldre mannen vrider sig plågat och svarar lågt på dålig svenska.
– Jag vet inte. Jag förstod inte … Men han kommer från Eritrea …
Och nu måste ni ju gå in och läsa fortsättningen, eller hur? Vi är alla infösta i en fålla och där hålls vi som får. Men alla dessa "sido"-aktörer gör sig ju en hacka på arbetslösheten. Så arbetslöshet skapar nya jobb. Kanske man ska utbilda sig till coach? Men jag har nog svårt att vara/bli sådär klämkäck och positivt sprudlande. Jag är väldigt mottaglig för andras känslor och skulle kanske istället falla i gråt över de arbetssökandes situation. Nä, jag ska nog jobba med djur istället. Öppna ett hem för mobbade vildsvin kanske. Jag tror även att det finns många missförstådda grävlingar där ute. Frågan är: vem ska betala?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

2 kommentarer:

Skaffaren sa...

Jag läste också Tant Struls upplevelser. Det är beklämmande hur vuxna människor behandlas.

Baronessan sa...

Ja, folk blir ihopfösta som boskap ungefär.