måndag 25 februari 2013

Häng med på en promenad

Igår tittade äntligen solen fram! En klarblå himmel, någon minusgrad och vindstilla. En alldeles perfekt vinterdag som gjord för en promenad. Eftersom ryggslutet börjat göra sig mer medgörligt, så var det bara att passa på.
Vi tog en tur till Steninge slott. Det låg så här vackert i solen sett från sjökanten. Vi tittade upp mot fönstren när vi gick förbi, men ingen bjöd in oss på fika.
Men vi hade ju ändå tänkt att fika i parken, men så fick jag syn på den här skylten.Attans också! Just som jag tänkte veckla ut picknickfilten.
 Den vackra klockstapeln passade på att bånga ett slag just när jag fotade.
Nere vid vattnet ligger en liten badbrygga. Den har sett sina bästa dar och börjar så sakta vittra sönder. Liksom flera andra byggnader på området.
På räcket satt denna vätte och solade sig. Inget bra val för en snövätte, för fem minuter senare hade den fallit ner och försvunnit i snön.
På andra sidan sjön satt ett par förväntansfulla fiskare. Liksom många andra väntar dom säkert på storfångst men kommer kanske hem med några abborrar till katten.
På vägen upp till Slottsgallerian växer en rad med lärkträd. Trassliga och bruna utan sina barr spretar dom åt alla håll.
Fina tycker jag, med sina små kottar som hänger som pärlor på grenarna.
En smal och enormt hög ädelgran hade dessa ovanliga kottar. Man kanske skulle ha tagit hem och planterat ett frö.
På väg från slottet såg vi kolonilotterna. Ack så ödsligt dom har det på vintern. Dom låg där i solen och ropade på sol och påtande ägare.
Vi fortsatte till Flottvik där Tekla låg fastfrusen och kall om magen.
Hon behövde inte känna sig ensam ändå, för hon hade fått sällskap av skridskoåkare, fiskare och en skoteråkare.
Skoteråkaren stannade dock inte länge, utan for snabbt som tusan vidare mot marinan...
...och kanske väckte han båtarna som låg där i sin vintersömn.
I vassen låg det en stackars bortglömd båt. Och ingen tycks bry sig. Synd på ett sånt fint flytetyg.
Steninge lervarufabrik ligger kvar på sin plats trots nedläggning 1982. Jag har ingen aning om vad lokalerna används till idag. Kanske till båtar.
Eftermiddagen målade långa skuggor i snön och vi vände hemåt.
Ungefär en kilometer hemifrån sprang rådjuren över vägen...
...det gäller att ha ögonen med sig för här springer dom för jämnan.
Dom stannade i skogskanten på andra sidan och tittade förebrående på oss och vände den vackra sidan till. Och nog är dom vackra. Från alla håll. Även om dom släpar omkring på fästingar. Men det kan man ju inte skylla rådjuren för.
Nu hoppas vi att solen håller sig kvar läääääänge!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

7 kommentarer:

Synnøve. sa...

Vilken skön promenad. Synd ni inte fick fika i parken. Undrar vad de är rädda för? Folk?

Rådjur har vi här med. Ser spåren efter dom, men inte själva djurer. Tror de håller sig i skogen. inte så mycket snö där.
Får ta en promenad upp i skogen snart... Ensam då... numera. Saknar Erri.
Men så är livet.

Nu ska jag göra någon nytta tror jag.
Kram Synnöve :D

Emileitha/Tarja sa...

Fina bilder o bra berättelse om eran promenad..
I dag ska jag ut o njuta av solen.. i går tröttade jag ut mig på loppisar utan att fynda nåt. Ångrade det sedan..
Hoppas bara snuvan lättar snart så kan sluta oja hela dagarna o det blir lite mer fart på mig.. Må gott o fint att ryggen din är bättre igen..

Baronessan sa...

Dom är nog rädda om sina gräsmattor tror jag. Märkligt med tanke på att det går ganska så mycket folk i den parken. Eller kanske just därför.
Här är rådjuren helt oskygga. Står i trädgården och glor. Öppnar jag dörren så lunkar dom iväg, men dom har ingen brådska. Mat är viktigare än rädsla.
Lite tråkigt att gå ensam när man är van med sällskap :( Men du kanske hittar på någon bäver som du kan tämja :D Kram på dig!

Baronessan sa...

Nä, man ska inte ångra sina loppisrundor. Det är alltid intressant att titta även om man inget köper. Men jag förstår att du inte blev så uppiggad om du går omkring och snörvlar. Krya på!

Helena sa...

En sån poetisk promenad! :)

Anonym sa...

spännande miljö - Stenninge slott -

Är ju enklare för råddjuren att hitta mat i trädgårdarna än skogen med all snö! margareta

lilah sa...

Så vackert! Men inte var det någon vätte - det var ju den sällsynta snöanden! Förmodligen utdöd nu då...