söndag 3 mars 2013

Verandavår

På vår glasveranda är det vår. Lite grand. Om man inte öppnar dörrar och fönster, för utanför viner nordan. I ena fönstret står en Tête-à-tête men om man vill kan man kalla den för minipåsklilja. Och det gör man ju. Jag går ju inte ut på verandan och säger: "hur mår ers Tête-à-tête idag då"? för vi är du med varandra. Och visst är hon söt i all sin gula prakt!

I andra fönstret står en Iris. En köldtålig variant som jag inte kände till förrän Pollepott berättade om sorten. När jag sedan dök på en i blomsterhandeln så fick den följa med hem. Visst är den vacker!

Tre dagar tog det och tjong pang så slog blommorna ut. Nu får jag nog dra den ifrån solen en bit så den håller sig ett tag. Den blir sedan förpassad till rabatten för fortsatt fägring kommande vårar (sade hon som inte hade några gröna fingrar).
Igår skrev jag om Herre Gud och genast försvann det ett par följare. Nåja, alla kan ju inte älska alla här i världen. Man är den man är och man blir det man äter, eller hur var det nu?


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

8 kommentarer:

  1. Det är bra att rensa ut följare emellanåt. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycks rensa sig av sig självt om man bara säger som man tycker :)

      Radera
  2. Den där socktoppen vill man bra gärna ge en kram!
    Så kul att du har ögonen med dej, och köpte Iris reticulata. Alldeles utmärkt att sätta den i rabatterna då frosten har försvunnit. margareta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sockertoppen är väldigt kramvänlig :)
      Ja, Irisen ska i jorden så småningom.

      Radera
  3. Herre Gud, ja det säger jag med, när jag tittar in och får mig en ljuvlig Iris mitt i plytet. Skickar en bukett vårkramar till dig Baronessan. Allt jag har är några fesna snödroppar, men du får dom med. hehe

    Den nakna trädgårdsmästaren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära trädgårdsmästare! Roligt att ha dig här igen :D

      Radera