Fy för rufsiga flodhästar

Jag såg någonstans att det är vanligt att fota folk - som lagt på sig några år - uppifrån. Det är förmodligen för att automatiskt släta ut rynkor och dubbelhakor. Själv har jag känt att bakifrån vore ett bättre val. Ända tills jag var inne i en provhytt för att prova byxor. Där såg jag hur jag såg ut i bakskallen! Inte så skrynkligt i och för sig, men rufsigt utan dess like (vilket är väldigt vanligt i mitt golvmoppshår) och med en bena där ingen bena skulle vara.
Dessutom hade en flodhäst följt med in i rummet. Den var verkligen inte osynlig! Den stod bakom mig med ändan åt mitt håll. Likadana brallor som mig hade den också. När jag drog ner brallorna så gjorde flodhästen detsamma. Jag var tvungen att blunda medan jag provade. Fy tusan för provhytter.

Jag lyckades fota ett par skäggdoppingar idag. Vilket gjorde att jag blev blöt om fötterna, men det var det värt. Herr och fru antar jag men vem som är vem vet jag inte. Dom ser tydligen likadana ut, men honan ska vara något mindre. Dom var ovanligt oskygga.
Fasaner och Gäss skrek i närheten också, men höll sig osynliga i vassen. Ville väl inte vara med på bild antar jag.
Sen åkte jag till trädgårdsmästeriet på Steninge och köpte mig en Fuchsia och ett par kryddväxter. Dom kommer inte att bli planterade förrän Gubbe fått tag i spaden. För min del är det färdiggrävt, vilket påminner mig om att jag måste ringa naprapaten.

Läs även andra bloggares åsikter om Humor, Flodhäst, Fota uppifrån, Björkar, Skäggdopping