fredag 19 juli 2013

In the summertime

Sommaren rullar vidare och jag har bland annat hunnit med att en sväng till Furuvik tillsammans med godisarna och deras päron. Sen har det blivit lite småturer hit och dit. Bland annat en loppisrunda. Vad vi köpte? Ja, det får ni se en annan gång.
Bilden nedan föreställer ett väldigt trevligt fik på Krusenbergs herrgård vid Mälarens strand. Det blåste friskt, men det var en härlig och vacker plats att fika på.
Rosen som svärmor kom med för ett år sedan blommar friskt och är så vacker. Kors i taket. Jag håller tummarna för att den vill stanna hos oss. Jag har även satt tagetes runt den för att undvika löss, men tagetesen ser ganska så sliten ut. Undrar vem som äter på den?
På kvällarna sitter man gärna ute på altanen tillsammans med katterna. Här är det Gusten som tagit på sig sina nattögon. Lite farlig ser han allt ut lilla gosekatten.
Sen smet han upp på garagetaket för att spana.
Ulla-Bella har vävt ett stiligt nät mellan altanen och garaget och fångade sig en nattabit. Tyvärr så släppte fångsten, men hon fick nog något senare på natten. Hon ser i alla fall välfödd ut och nätet är stort. Hon gillade inte riktigt kamerablixten och satte upp bakbenet i protest. Kanske som en varning.
Nu drar vi till Norge en sväng för lite fiske och trevlig samvaro med goda vänner. På återseende.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

onsdag 10 juli 2013

Semestertid

Det är semestertider. Det vill säga Gubbe har semester och jag har ständig semester. Eller aldrig semester. Det beror på hur man ser det. Är man totalassistent så är man. Fast nu ljög jag för Gubbe började sin semester med att jobba de två första dagarna. Som vanligt kan man säga. Jag brukar fråga om han inte ska ta igen det sen och han säger "jo" men han gör det aldrig. Förra året hade han fjorton dagars semester och det beror bara på att dom stänger dessa dagar, annars hade han säkert jobbat då också. Han är av den sorten som man behöver åka till bortre Mongoliet med för att han ska kunna ha semester. Detta beror mest på att han gör allt själv och inte ber någon annan.
Han är säkert av samma ull som dom där deckarna man ser på TV. Dom har inte ett jobb. Dom har ett kall. Dom sover inte, har alla kraschade familjeförhållanden och tar aldrig semester. Gör dom det så tar det bara ett par timmar innan någon mördad behöver just dom på plats. När dom någon gång går hem, så går dom igenom sina fall till sena natta. Sån är min Gubbe också. Jag ska börja kalla honom för RCI Tombar. Istället för DCI så blir det RCI = Renovation Carpenter Indispensable. Det är bara att vänta på hjärtinfarkten.

Framöver väntar en loppisrunda. Funderar bara på om man ska ta med en släpkärra. Man lär ju hitta ett och annat som kanske är för stort för att platsa i bilen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 2 juli 2013

Sopsortera mera

Vi var ju till Berlin i maj. Där kunde jag glatt konstatera redan i ankomsthallen att dom sopsorterade.
Vi satte oss och väntade på väskorna, för framme vid bandet kan man ju inte stå för där står ju alla andra från planet travade på varandra. Då kom en städtant (förlåt, hygientekniker menar jag) gående med sin vagn. En bastant kvinna med bestämda steg riktade in sig på tre sopkorgar i olika färg alldeles intill vår sittplats Det var en korg för papper, en för plast och en för övrigt. En man som råkade stå lite i vägen föste hon undan lite bryskt för att komma åt att tömma korgarna.
Hon öppnade överdelen på en av korgarna, lyfte upp plastpåsen som soporna låg i och så hällde hon ut innehållet i den stora sopsäcken hon hade på vagnen. Sen satte hon tillbaka samma plastpåse och satte på överdelen igen.
Ja, ja, tänkte jag, hon är väl sparsam. Sen tog hon de andra två korgarna och gjorde samma sak. Det vill säga, hon slängde ner alltihop i samma påse! Så var det med den sorteringen. Det började bra, men det slutade dåligt.
Eftersom min tyska sträcker sig ungefär till "ich bin ein Berliner" så sa jag inget. Tyvärr är det inte bara här som soporna först sorteras och sen slängs ihop i en enda hög. Sorgligt när folk nu försöker sortera.
Men kanske hygienteknikern inte tyckte att det var någon idé med det miljötänket, med tanke på flygplanen utanför glasväggarna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag 1 juli 2013

Sorklik på vinden (känsliga varnas)

Gubbe kommer nedför trappen och ser lite blek ut. "Det ligger ett stort dött djur på vinden. Det luktar fan". Jag stirrar på honom och är tvungen att säga "va?" varpå han upprepar sig. "Kom får du se" säger han sen. "Nej, jag vill inte se" säger jag. Han står där och ser lite fundersam ut och säger "vad ska jag göra nu?". Sen går han upp igen.
Och naturligtvis går jag efter för jag vill ju visst se. Tror jag. När jag kommer upp står han på stegen och fotar med sin mobil. Kommer sen ner och visar mig. I en hög av lurv ser jag en skalle. "Det är en fågel" säger jag bestämt. Sen går jag upp för stegen. Lyser med lampan på högen som ligger där och konstaterar att det är små fjädrar i en stor hög. "Men vad fan det är för fågel kan man undra" säger jag. Skallen är inte så stor men högen av "fjädrar" är stor.
"Jag tar dammsugaren" säger Gubbe bestämt och skrider till verket. Jag hör hur det rasslar i röret och det luktar minsann inte geleråtta. Nu förstår vi varför det var olukt länge på övervåningen. Vi letade som galningar överallt, men inte kunde vi tro att det kom från vinden. Och det var ett par månader sen. Minst.
När Gubbe dammsugit klart vill han ha en sopborste för de större bendelarna. Och då, då måste jag ju fota. Och inte fan är det en fågel. Det är en sork. Och ingen liten en heller utan en vattensork eller mullsork som den också kallas.
Nu ska ni inte tro att det springer omkring sorkar på våran vind, för det gör det inte i vanliga fall. Men jag var uppe på vinden för ett tag sedan (ja, typ ett par månader då) och då sprang värstingkatten Gösta upp dit. Därför var jag tvungen att låta luckan vara öppen tills han kom ner. Under den tiden hann han tydligen springa ut och fånga en vattensork och lämpa av högst upp i huset. Nu börjar jag tro att han gör sånt här på ren jävelskap! Jag känner på mig att han satt och fnissade bakom någon fåtölj när vi letade efter olukten. Jävla katt!
Hur som helst så är nu vinden "avsorkad" och jag kan bara säga att man får vara glad åt att hitta döda sorkar. Det hade inte varit kul om en stor levande vattensork kommit rusande emot en när man öppnat luckan. Buuurrrrrr! Det finns olika fynd att göra på vindar.
Jag har ändå varit ganska snäll här och gjort en liten bild. Men det går att klicka på den om man är av det morbida slaget. Mycket nöje!

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,