Utredning av trasselhärvan

Nu tänkte jag vara lite positiv (om jag törs. Gulp!) och berätta att trasslet har lagt sig.
1. Hemtelefonerna (fick 2 nya) fungerar nu!!! Är det inte lite märkligt att det är fel på två telefoner? Och som jag har ringt och krånglat och flyttat runt routern och haft mig. Så är det fel på båda (!!!!) telefonerna! Nåja, jag är nöjd att det fungerar.
2. Mobil. Jag har äntligen fått nytt abonnemang och slog till på en ny mobil på samma gång, så nu har jag kontakt med omvärlden igen! Nu ska ingen tro att det är full kontakt till mig, för man kan aldrig vara så säker på att jag har lust att svara. Men den fungerar!
3. Datorhelvetet. Till slut fick jag hjälp med datorn! Men inte från Acer utan från tekniker på Netonnet. Tackar! Skickade därför ett meddelande till Acer och förklarade felet och undrade hur dom kunnat missa detta. Dom beklagade det hela! Nu fungerar den iaf men den är inte stabil om man säger så. Förmodligen har jag lyckats få tag i ett riktigt måndagsexemplar. Eller så är alla av den typen instabila. Jag kommer aldrig att köpa något liknande hur som helst.
4. Katt. Gösta kom hem! Men det har ni väl redan sett ni som läser här. Det var ju trots allt det bästa! Nu har han legat och sovit i fotänden igen så jag har fått knöla ihop mig i ett litet hörn. Men det gör ingenting - bara han är här!

Det värsta just nu (för det finns alltid något värst!) är ändå nattsömnen. Den har ju alltid varit usel, men nu har min RLS ("Restless legs" eller myrkrypningar som modern alltid sa) av okänd anledning satt igång igen, så det är omöjligt att ligga still och sova. Jag vandrar därför iväg varje natt till gästsängen där jag kan rotera och sparka bäst jag vill utan att ha ihjäl Gubbe eller katt. I natt var det så jävligt så jag blev tvungen att gå upp och ta en värktablett för att få stopp på det hela. Det brukar hjälpa, men jag kan ju inte hålla på och trycka i mig värktabletter hela tiden.
Så nu ska jag ta mig till en läkare. Om jag får någon tid vill säga. Det är alltid lika roligt. Jag funderar på om jag ska gå en kurs i teater, så jag kan beklaga mig och gråta ut ordentligt när jag är där. Jag är urusel på att se lidande ut.

Läs även andra bloggares åsikter om Teknik, RLS, Myrkrypningar, Fuchsior

Inte bortsprungen men bortförd

Ja, man märkte i natt att Gösta kommit hem. Först så låg han och spann i fotänden men på morgonkvisten var det livat nere i hallen så jag måste gå upp och kolla. Jodå, grann-katt försökte komma in till matskålarna och Gösta satt uppblåst innanför och lät avskräckande. Ingen uppbackning fick han från de två andra katterna heller. Inte för att han behöver någon. Han är tuffast i byn. Ordningen är alltså återställd. Bara att invänta sorkparaden.
Jag fick just veta via sms att han varit i ett område c:a 4 km härifrån. Vi har varit där och ropat eftersom jag kom på att jag fått leverans av min helvetesdator den dagen han försvann. Det tog ett tag innan jag kom på att datorleveransen var samma dag. Chauffören stod ett tag här utanför med skåpdörren öppen medan han pratade i telefonen. Klart att nyfikna Gösta gick in där. Han var med andra ord inte bortsprungen utan bortförd. Dock inte bortrövad, för det var ju hans eget fel.
Gubbe ringde företaget och hörde vart han åkt efteråt och fick just den här platsen som svar. Inte kom han då när vi var där och satte upp lappar; hojtade och visslade. Men kanske ändå att det fick det honom att anstränga sig för att gå hem. Han har tydligen tillbringat en del tid i en hammock hemma hos personen.

Han var dock helt torr när han kom igår kväll trots att det var blött ute. Men han kanske hade vilat sig någonstans och gjort sig fin inför hemkomsten. Och nu är han ute och ränner igen...

Läs även andra bloggares åsikter om Katter, Bortsprungen, Bortförd

Han är hemma!

Plötsligt kom han då hemknallande genom kattluckan efter fjorton dagar... stannade till och rensade kattskålarna och gick vidare mot vardagsrummet där han drog till med ett underligt mjooaaaoouuu.

Jag såg honom inte där jag satt, utan trodde det var någon av de andra katterna som kommit in med någon fångst. Det var så det lät. Så reste sig Gubbe och gick ut i hallen, tog upp Gösta och gick in i rummet och jag bara satt där som ett fån och tittade. Var inte riktigt säker på vad jag såg. Tänkte att det kanske var det skumma ljuset som lurade mig och att det var Gusten. Men visst var det Gösta. Hel, torr, spinnande och med en svag doft av troligt garage. Det är en kvalificerad gissning. Hade han varit ute på vandring så skulle han väl ha varit något fuktig om tassarna eller trasslig någonstans i pälsen, men icke. Bara lite varm om öronen.
Nej, det här var en katt som tillbringat fjorton dagar med att tvätta sig. Han har inte magrat mycket, men han är ju en effektiv jägare. Eller så har han fått tillgång till käk och bott hos någon annan under fjorton dagar. Tagit lite semester så där utan att säga till.
Jag ska ta ett snack med honom imorgon igen och se om jag får något svar. Jag har ju inte sovit så bra på sista tiden. Nu kan jag nog inte sova för jag måste nog sitta och titta på honom hela natten. Och jag är sååååå lycklig! 

 Läs även andra bloggares åsikter om Katter, På rymmen, Bortsprungen

GÖSTA - VAR ÄR DU?

Älskade, underbara värstingkatten Gösta är borta sedan en och en halv vecka. Ingen som kommer in med vattensorkar och ingen som hugger husse i benet på morgonen för att han är hungrig. Ingen som ligger i fotänden på natten och spinner och snarkar så det dånar.

De två andra katterna, Frazze och Gusten bara sover och har inga upplysningar att lämna. Inte går dom ut och letar heller, hur jag än ber dom.
Gusten som brukar bli jagad av Gösta är mer än nöjd. Han skulle aldrig leta efter Gösta om han så fick en hel trave med möss.

Det värsta är att inte veta. Om han är instängd någonstans, eller ligger skadad. Jag drömde i natt att jag plötsligt hittade honom hemma i en fåtölj dit han släpat sig och han var alldeles trasig, blodig och uppsvälld. Det är inte lätt att sova i vanliga fall. Nu är det omöjligt. Och när man väl somnar så får man mardrömmar.
Ingen av Frazze, Gösta eller Gusten har sprungit bort förut och "småkatterna" har jag haft i sju år. Frazze i elva. Jag måste nog sluta viktväkta och äta några kilo choklad. Som om det skulle hjälpa...

 Läs även andra bloggares åsikter om katter, bortsprungen, försvunnen, upphittad

Och så...

... måste jag ju bara tala om att en DVD har dött idag också. Och som final fick Gubbe utryckning vid 21.30 och sen gick inte bilfan igång när han skulle hem. Det var godnatt för firmabil nr 2 det på kort tid! Det går jävligt bra nu. Undrar om man vågar slå upp ögonen imorgon.

Följetong del åtta (eller är det trettiotvå?)

Eftersom Acer inte svarade på mailet om datorhelvetet, så skickade jag ett till Netonnet och förklarade läget. Sen fick jag ett svar att dom ska se över ärendet. Efter någon timme  så plingar det till i mobilen. Det står:

"Kare kund, ditt arendenummer ar xxxxx. Vv folj de instruktioner du har fatt fran var supportcenter for returtransporten. Halsningar Packard Bell."

Så där sitter jag och gapar och tänker, vad fan nu?. Skyndar mig in i mailen och ser att plötsligt har Acer svarat! Det är bara det att det är exakt samma servicemeddelande som  jag fick förra gången jag skulle skicka in datorn. Inget förklarande, inget beklagande, bara meddelande om att skicka iväg datorn.

Så nu har jag mailat tillbaka till Acer att jag inte tänker skicka iväg datorn till tyskland en gång till om dom inte skickar med den dokumentation jag skickat samt att jag inväntar svar från Netonnet. Snacka om följetong!

Snart kommer säkert ett meddelande att garantitiden för support har gått ut. Det är väl därför det förhalas. Jag har nu kommit förbi stadiet med att sitta i ett hörn och spela läpp. Nu stirrar jag bara in i väggen.

Läs även andra bloggares åsikter om Teknik, Acer, Galen

Enträgen som en röd gris

Och nu över till något helt annat. Eftersom att ingenting fungerar så tänkte jag göra ingenting. Men så fick huvudknoppen för sig något igen så då började jag skruva isär en skänk som ska levereras till dotter L.
Kan ju inte vara så svårt tänkte jag och tog fram mejsel, morakniv, hammare och Ikeas skruvmojar. Det var det inte heller, tills jag kom på att jag skulle ta bort bakstycket som satt med åttiofjorton små jävla spikar!
Så jag pillade med kniven, bände med skruvmejseln och drog ut med hammaren. Gick bra med sådär tio spikar. Sen började spikskallarna böja sig. Som om dom plötsligt vore gjorda av gummi. Tog då tag i en bit av bakstycket som jag lyckats lossa och försökte komma under för att få loss spikarna. Då gick bakstycket sönder. Naturligtvis! Det visste jag ju redan innan men jag var ju tvungen att försöka. Här sa jag till mig själv "nu skiter jag i det här". Sen slängde jag ifrån mig verktygen och gick.
När jag lugnat mig ett tag så gick jag tillbaka. Hur dum i huvudet får man bli? Tror ni att spikjävlarna lossnade nu då? Näääää! Det krånglade ännu jävligare. Jag slängde ifrån mig verktygen igen och nu gjorde jag något som jag aldrig gör. Jag ställde mig mitt i rummet, knöt nävarna och skrek rakt ut det värsta jag kunde. Man skulle ju här kunnat hoppas på att spikarna kunde ha ut hoppat i ren förskräckelse, men icke. Däremot tror jag att det lossnade några tegelpannor på taket.
Inte kändes det bättre heller. Jag fick bara ont i halsen. Men nu gav jag fan i det hela och överlämnade det till Gubbe. Han har muskler, teknik och faktiskt ett ännu jävligare humör än mig när det jävlas, men han fixade det hela utan ett ljud. Tackar!

Kunde jag hålla mig till TV:n eller en bok nu då? Nääää! Nu fick jag för mig att pilla på datorn. På väg till datorn säger jag till Gubbe "om du hör ett brak, så är det bara jag som slänger ut datorn genom fönstret". Han svarade inte ens. Detta är alltså inte den dator som jävlats den senaste månaden utan en härlig, underbar stationär, rejäl HP!!! Och här har jag nu suttit de senaste två timmarna. Ingen dator har åkt ut genom fönstret. Det enda är att jag känner mig lite dum i huvudet, men det är ju i och för sig ingen ovanlig känsla.
Så, vad har jag då gjort? Jo, jag har suttit och pillat med hemsidan för att få till någon bra bildvisning. För att slippa göra om alla bilder så fixade jag till det med gratisprogrammet lightbox. Men inte ska man tro att man bara kan slänga upp bilder hur som helst. Nu fick jag istället pilla med css-mallar för att få till det som jag ville. Jag är inte riktigt nöjd. Men det är å andra sidan en ganska vanlig känsla hos mig. Det får vara så länge. Jag ska prova fler alternativ tänkte jag.

Läs även andra bloggares åsikter om Krångel, Irritation, Teknik, Bildvisning, Lightbox

Teknik...

...betyder enligt Wikipedia konst, skicklighet eller hantverk som är metoder att minska behovet av fysisk eller psykisk belastning. HA, HA, HA! Min psykiska belastning är på bristningsgränsen p.g.a teknik!

Vilken tur att jag "slutade jobba" hos AF och AK för jag har fortfarande fullt upp med allt teknikstrul. Torsdagen den 5 september ringde jag ju Telia som - till slut - skulle se till att flytta över mitt mobila Halebopabonnemang till Telia. Jodå, nu skulle det gå så bra så. Vi rabblade namn och nummer för det muntliga avtalet och killen lovade att skynda på det hela.
I slutet på förra veckan fick jag ett nytt simkort. Om det var det fasta abonnemanget eller ett kontantkort framgick inte. Okej, tänkte jag. Nu kommer väl nya telefonen snart också då (som jag beställt i samma veva). Men icke. Inte heller denna dag fanns något i brevlådan, så det var bara att ringa till Telia igen. Och vad får jag höra. "Det verkar vara något fel. Det står att beställningen har blivit annulerad för att kortet ligger på Halebop."
Här svimmade jag av ett tag på golvet i en timme (två sekunder) ungefär, stirrade i taket, tuggade lite fradga och svarade sedan: "men det var ju förra samtalet! Det har vi ju löst och en ny beställning gjordes!!" "Vänta lite så ska jag kolla". Och hon kollar och det är bara att konstatera. Beställningen finns inte!!! "Men det rabblades ju ett muntligt avtal. Finns inte det heller?" frågar jag fast jag vet att dessa avtal inte är till för kunden utan för Telia.

Nej, naturligtvis finns inte ett skit någonstans och jag börjar fundera på om jag verkligen ringde till Telia eller om det var till Telenor? Jag börjar även fundera på om jag är med i en film - typ Truman show!
Så då gör vi om beställningen igen! Rabbel, rabbel...  Sen frågar jag hur vi gör för att lägga över mitt telefonnummer. Då finns två val: att dom lägger över det när telefonen anländer (kan bli vilket år som helst) eller att dom lägger över det direkt. "Direkt" säger jag snabbt, högt och tydligt för jag har inte lust att ringa varje vecka. Och bara för det så måste vi göra om det muntliga avtalet ännu en gång! Dom måste älska min röst så många inspelningar som dom nu har.

Jag väntar även på att Acer ska svara på mailet som jag skickade. Vilket dom skulle göra nästkommande dag. Det var tre dagar sedan!

Men som en liten, liten uppvägning så kan jag meddela att de nya hemtelefonerna som levererades fungerar!  Bra där Tele2! Men fan vet om man vågar ropa hej. Lite irriterande också med alla samtal och flyttande av router samt alla tester när det var telefonerna det var fel på!

Medan jag sitter här och skriver så piper det till i mobilen. Jaha, men nu kanske dom har flyttat över det fasta abonnemanget, tänker jag och tittar. Jag får ett meddelande om användaruppgifter till Telia Homerun. Jag försöker logga in. Tre gånger. Det går inte! *spelar läpp....*

Läs även andra bloggares åsikter om Teknik, Telia, Acer, Tele2, Galen>

Vaktar på vikten

Jag viktväktar. Inte något bra val just nu när allt krånglar och man borde sitta i ett hörn och tugga choklad så det sipprar ur mungiporna. Viktväktarsidan krånglar också. Naturligtvis! Varför skulle den fungera. Blir till att säga upp densamma. Om dom nu ska använda sig av teknik kan dom väl se till att det fungerar! Dom får då betalt så det räcker.
Just nu skulle jag vilja bo på en öde söderhavsö där ingen teknik fanns. Bara en välfylld bardisk och där enbart tjocka människor fick vara så man fick äta sin choklad i godan ro.
Gubbe viktväktar också - ofrivilligt. Eftersom han får samma mat som mig. Dom tycker nog lite synd om honom på jobbet, men han kan ju svänga förbi en korvmoj eller trycka i sig ett gäng limpmackor om och när han vill.
Jag gick och köpte mig en ny våg också. Den gamla hade antikvärde och var instabil om man säger så. Nu blev det en digital historia som omedelbart gav mig ett extra kilo. Tackar så jävla mycket!
Man måste röra på sig också hör jag från höger och vänster. Råkade se ett program om ett gäng spänstiga pensionärer som skulle få igång ett gäng stillasittande, pizzaätande yngre individer. Som skräckpropaganda hade man gjort om en av personerna som en fettblobb sittandes i en rullstol som skulle illustrera hans ålderdom om han inte började röra på fläsket.
Men hallå! Undrar vad farsan skulle ha sagt om han sett programmet. Han levde på fett, ratade allt vad grönsaker heter och rörde sig inte mer än nödvändigt. Råstark som en oxe har han förmodligen inte joggat en meter i sitt liv.
Men det är klart att man ska röra på sig, men det där råflåsandet tror jag inte är ämnat för alla. Vi människor är ju olika. Kan vi inte få vara olika på det viset också?

Träffade på en granne idag som dansade omkring i köket. Vilken underbar form av rörelse! Mer musik och mer dans. Det tror jag på! Men som det är nu, när jag ska sitta och pilla med datorer och telefoner och trilskas med supportfolk dagarna i ända, så blir det inte något dansande. Men jag tycker att man borde förlora flera kilon bara på den frustration man upplever.

Jag har nu uppdaterat min hemsida lite och fick häromdagen ett look-a-like-tips som var lite kul. Gå genast in och kolla.

Läs även andra bloggares åsikter om Viktväktarna, våg, rörelse, vikt

Support = stöd?

Jag har ringt supporten igen. För som jag sa trallallala så funkar det fortfarande inte!!! (kräks nu lite på mattan... Supportpersonen kommer i denna text att kallas för S). Och han sa... ja, vad fan sa han nu då? Jo, att datorn har varit på reparation och dom kunde inte hitta något fel.
Jag: "Jaha... just det, och vad gör jag nu då,  för det fungerar fortfarande inte? Det konstiga är att när jag trycker på alt och internetuppkopplingen så hoppar den igång ibland.
S: "Det var underligt. Vänta lite så ska jag kolla vad som skrivits tidigare" knappetiknappetiknapp... "nej, det står att dom har felsökt och att det inte finns något fel".
Jag: "Jo, jag hörde att du sa det och jag vet att det står det. Men den fungerar fortfarande inte. Dom kanske inte lät den stå och gå ner i viloläge. Det är då problemet uppstår?" 

Då S i andra änden fortsätter att i stort sett läsa innantill från sina manualer så fortsätter jag med: "jag fick med ett underlag där det stod att jag kunde meddela via email om jag inte var nöjd. Det finns ingen email noterad någonstans". S rabblar härpå upp en epostadress med en hiskelig fart. "Sen undrar jag..." fortstätter jag, för jag är ju lång ifrån klar "så står det att man kan meddela via en servicesida men den fungerar inte för den tar inte datumet.
S: "Öh... nej, det hakar upp sig ibland, man måste trycka på almanackan intill"
Jag: "Jo, jag vet men det fungerar ändå inte".
S: "Nej, vi får kanske felanmäla det..."
S säger sedan att jag måste kolla datorn mot ett annat nätverk. "Jaha, men varför fungerar alla andra datorer här hemma då? frågar jag.
S: "Det kan jag inte svara på".
Jag: "Förresten, kan du förklara för mig varför skrollen på den här datorn går år fel håll?
S: "Nej, det kan jag inte svara på. Har det hänt nu?"
Jag: "Det kan JAG inte svara på. Jag upptäckte det nyligen."
S: "Nej, jag vet inte om det är så på den här typen av dator"
Till slut vet jag inte vad jag ska säga längre.
Jag: Suck!, jag tycks inte komma längre. Hej...
Här hör jag hur han rabblar sitt "tack för samtalet och ha en bra dag" innan jag trycker av.

Jag upplever att jag får fler frågor än svar från supporten. Det kanske är som i Matrix,  att jag befinner mig i en illusorisk simulerad verklighet och att det är jag som  i själva verket är supporten och han är jag... eller nåt. Märker ni att jag sakta men säkert håller på att förlora förståndet?
Nu har jag skickat ett meddelande till Acers mailadress som jag fick och även till netonnet. Netonnet har erbjudit sig att ta in datorn. Bra där! Kan ju ha att göra med att jag undrade om dom hade något att säga om saken innan jag går vidare till ARN.

Vi fick också våra nya telefoner idag. Inte två som det var sagt, utan tre! När det nu går så många människor arbetslösa där ute, varför råkar jag då på dom som inte borde ha sitt jobb?

Läs även andra bloggares åsikter om Support, Packard Bell, teknikstrul

Och tekniken strular vidare...

Jag tänker på det där med att man ska undvika människor som tar energi ifrån en. Det är ju lättare sagt än gjort. Men nu är det så att det som tar all min energi är allt detta jävla tekniktrassel.
Som jag trodde - eftersom inget var fel (!!!!) på datorn enligt teknikerna, så kvarstår problemet. Det är likadant nu som förut. Datorns viloläge klipper av kontakten med nätet. Men jag fick ju med den lilla trevliga servicelappen och där stod det ju:

Ifall du som kund inte är nöjd med den lösningen på ert problem, kanske ni har några frågor, kring vår service som blivit utförd; vänligen kontakta oss via e-post eller gå in på vår hemsida

Så försöker man ju då lokalisera först den där e-postadressen. Den finns inte på lappen och den finns inte heller att finna någonstans på nätet! Då går man vidare och hittar efter mycket letande ett formulär där man ska skriva i varenda liten sifferkombination som finns på datorn och beskriva sina problem Så då gör jag det.
Det hakar upp sig på att jag inte kan fylla i datumfältet när datorn är inköpt. Det kommer upp en liten ruta som säger "Please choose a valid purchase date!" Det finns en ikon till höger om fältet där en liten almanacka sitter. Jag klickar på den. Inget händer. Jag fyller i datumet på åtta olika sätt - alla är fel. Sen försvinner plötsligt serienumret och S/N-numret som jag skrivit i och plötsligt kan man klicka på almanackan. Jag väljer då datumet och får ändå upp samma meddelande. Jag väljer ett närstående datum. Går inte heller. Jag väljer då förra veckans datum som naturligtvis inte heller fungerar.
Så gör man om man inte vill att folk ska skicka in en massa felanmälningar. Då kan man sitta där vid servicedisken och tänka att: "vad skönt det är att ingen hör av sig. Alla våra datorer verkar fungera perfekt". Medan telefonsupporten istället förmodligen har rykande ledningar.
Anledningen till att jag ville skicka in via mail, var att jag hade tagit skärmdumpar och lagt i ett pdf-dokument för att visa hur det såg ut. Men tji fick jag! Nu ska jag samla ihop mig för att återigen prata med supporten. Om jag återigen får goddag yxskaft till svar kan det hända att jag åker till Netonnet, där jag köpte datorn, och flätar till någon där över pannbenet med densamma.

"Ska vi åka och köpa en ny dator" säger Gubbe försiktigt bortifrån soffan. "I helvete heller" fräser jag. För så lätt ska dom inte komma undan. Jag slår vad om att dom kommer att säga att jag ska kolla routern!

 Läs även andra bloggares åsikter om Packard Bell, Support, Teknikproblem, Internetproblem

Paketleverans

Idag kom den hem igen. Packard Hell... nej, Packard Bell heter den visst. Glad i hågen slet jag upp kartongen och började med att läsa på reparationsrapporten. Där står det:

Your system was tested intensivly. There are no problems with the hardware. System was recovered and bios updated. Tip: if you have still connection problems, please check out your router or contact your provider.

Här knöt jag ihop nävarna, drog in luft och lät den sakta sippra ut mellan mina sammanbitna tänder. Blängde skeptiskt på datorn som fortfarande låg där inlindad i plast och funderade på om jag skulle gå till soptunnan med den direkt.
Men så tänkte jag att den ska väl få en chans då. Så nu är den återinstallerad och jag bara väntar på fortsättningen. Det är ju fantastiskt att jag får samma svar från dessa reparatörer som från supporten trots att jag varenda gång påpekat att alla andra datorer fungerar felfritt. Och bios hade jag ju redan uppdaterat på uppmaning från supporten. Men det händer ibland, när man lämnar in saker på rep, att dom har fixat till något, fast dom inte säger det. Kanske för att upprätthålla en bild av att våra grejer är det inget fel på.
Längst ner på pappret står det sedan:

Kära Acerkund, vi vill alltid försäkra oss om att du är nöjd med den service du fått ifrån vår serviceverkstad under reparationen av din produkt. Ifall du som kund inte är nöjd med den lösningen på ert problem, kanske ni har några frågor, funderingar eller kommentarer kring vår service som blivit utförd; vänligen kontakta oss via e-post eller gå in på vår hemsida. Din feedback är alltid viktig för oss, vi kan därför

Och där tog det slut! Jag undrar nu så vad det är som dom "kan därför". Men dom kan vara säkra på att om den inte fungerar så kommer jag inte alls att skicka e-post utan då kommer ja att ringa igen.

Nu väntar jag bara på att mina nya telefonlurar ska komma hem också. HA, HA, HA..... och sen får man väl snart besök av de vänliga människorna som kommer med den långärmade vita skjortan med knyt i ryggen.

Nu ska jag gå och servera Frazze en stor portion tonfisk för han fyller 11 år idag! Hipp hurra för Frazze! Som liten kunde man nästan hålla honom i en hand, nu kan man möjligen hålla hans huvud i en hand!

Liten blir stor

Läs även andra bloggares åsikter om Teknik, Packard Bell, Acer, Reparation

Teknikstrul 1, 2 och 3

Teknikstrul 1:
Datorer. Dessa plastinklädda tekniksprakande tingestar som vi inte längre kan vara utan. Vi köpte en ny dator i juni. Packard Bell. Den är nu på reparation. Efter 7  supportsamtal. Vid det näst sista samtalet var jag så trött på supporten så jag var tvungen att lägga på luren för annars hade jag skrikit öronen av henne. Då hade jag gjort allt man kunde göra från att få nya uppdateringar till att ominstallera hela datorn. Då ville hon att jag skulle installera om en gång till. Jag frågade hur det skulle hjälpa när det inte hjälpte första gången och supporten svarade "för att dom säger det, jag vet inte". Vad gillar ni det svaret? Jag gillade det inte.
Problemet var nätverkskortet, för den tappade hela tiden kontakten med internet. Vad tror ni svaret blev när jag förklarade problemet första gången? Naturligtvis "har du provat att starta om routern"!!!
Jag önskar ibland att jag hade ett jobb på någon support. Så lätt det är att skylla på att felet ligger någon annanstans. Detta svar fick jag dessutom varje gång jag ringde, varpå jag svarade att jag hade tre datorer till som fungerade ypperligt och sen påpekade jag att dom kunde läsa dokumentationen innan vi fortsatte diskussionen. Man blir trött. Jag är ändå inte helt tappad bakom en vagn när det gäller datorer och jag undrar hur fan folk som inte kan något klarar av dessa supportsamtal. Går dom bara och köper en ny dator?
Nu har datorn i alla fall varit på reparation (till slut efter att jag ilsket morrat att jag inte ville ha något annat än en adress att skicka iväg aset till) i tyskland! Jojomen! Här finns tydligen inte tillräckligt kompetenta reparatörer! Och nu är den äntligen på väg tillbaka. Jag bara väntar på nästa strul, skeptisk som jag är.

Teknikstrul 2:
Teknik är roligt. Teknik är fantastiskt. Teknik är skitirriterande när det inte fungerar! Vi har hamnat i en härva av tekniktrassel. Vi böt ut vår fasta telefon till mobil hemtelefoni. För att det skulle vara så mycket bättre sa dom på tele2. Det blev så mycket sämre. Nu - 7 (sju måste vara en speciell siffra!) samtal senare till supporten - är jag på väg att få två nya telefoner. Jag har redan bytt ut basstationen. Det hjälpte inte. Inte heller att ändra läget på routern. Det knastrar, sprakar och samtalen bryts. "Menar du att det skulle vara fel på båda telefonerna" frågar jag skeptiskt flicksnärtan i andra änden. "Ja, supporten säger det och det kan ju vara så". Jo, fan tro´t. Det är bara förhalning hela tiden och jag undrar till vilken nytta. Förra gången jag ringde så sa killen att jag skulle byta nät (vilket vi redan provat tre gånger). Om inte detta fungerade så skulle vi återgå till vår fasta telefonlinje.
Men så när man ringer nästa gång så får man ju prata med en ny "specialist". Och dom har alla nya idéer. Eller samma idéer fast framställda på ett nytt sätt. Den här snärtan sa att om det inte fungerar med de nya telefonerna så skulle dom skicka ut en tekniker! Det kan vi ju gissa att det dröjer. För nästa gång kommer nästa snille och har nya idéer. Vi kanske ska försöka montera en egen 4G-mast på taket. Eller inne i huset allra helst.

Teknikstrul 3:
Mobilen går inte att ringa i när jag är hemma. Vi bor inte i ett hus. Det är en bunker. Inga signaler tar sig igenom. Obama hade varit säker här. Jag har Halebop. Eller rättare sagt - jag hade. Nu har jag sagt upp abonnemanget efter att vi har mailat fram och tillbaka. Det första svaret på att det inte fungerade var att det var fel på min mobil. Nu är vi där igen - skyll på något annat. Det är inget fel på telefonen! Det var samma sak här: byt nät, hit och dit. Inget hjälpte. Jag fick förslaget att installera en antenn vid huset. Dom kostar (vad jag kunde se) sisådär tiotusen och över. Det vill man ju jättegärna lägga ut för att få en lågbudgetoperatör att fungera. Jag skrev även att jag tänkte byta till telia för det fungerar här. Men det borde ju vara samma lika eftersom telia äger halebop och då svarade dom. "Ja, det borde det". Suck!
Så då ringde jag halebop och sa upp abonnemanget och sen ringde jag telia och bokade ett abonnemang där istället. "Ja, det går så bra så" sa den käcka kvinnan i luren. "Vi lägger över det på samma nummer. Inga problem". Det gick en dag sen kom ett brev att min beställning annulerats eftersom det inte gick att föra över numret. Vilket jag nogsamt frågat om när jag ringde!! Så då ringer jag igen till telia och får prata med en ny käck kvinna. "Nej, det går inte" svarar hon "du måste göra en slutfaktura först på halebop". "Varför sa ni inte det igår?" frågade jag då, för dagen innan hade ju allt varit så lätt att föra över. Det är ju telia som äger halebop så vad är problemet. På detta får jag svaret: "Det går inte att göra så". Så... då ringer jag halebop igen och säger till om en slutfaktura och sen ringer jag till telia igen och får då göra min beställning på nytt. Men nu har jag ju inte kollat i brevlådan idag. Mina franska nerver orkar inte mer.

Det allra roligaste med det hela är ju att man måste ha en fungerande telefon för att meddela att det är fel på telefonen! Jag måste erkänna att ett och annat svärord kommit över mina läppar. Jag är nu svart upp till öronen. Kan det vara postverket som sätter käppar i hjulet för att man ska skicka brev istället?
I rättvisans namn måste jag ändå säga att jag blivit väl bemött från övriga som inte är ovan nämnda. Särskilt ett par personer på tele2 och Packard Bell. Dom har gjort sitt bästa och varit trevliga. Dom har ju naturligtvis sina direktiv att gå efter.
Okej, nu har jag gnällt av mig så nu känns det bättre.

Läs även andra bloggares åsikter om Halebop, Tele2, Teknikstrul, Packard Bell, support

Baracken på ingång

Ja, välkommen hit då Obama. men du tycker väl inte att det är något vidare land det här va? Eftersom du har med dig så otroligt mycket folk. Sex läkare och egna kockar! Alltså... jag lovar, vi har såna här! Men om du nu vill känna dig trygg med din egna läkare - kunde det inte ha räckt med en? Eller hörde jag fel? Var det kanske en sexläkare?
Har du med dig en egen toalett också? Det skulle jag vilja ha med när jag är ute och åker. Men det kanske det redan finns i Cadillac One.
Hujedamig mig vilken apparat och vilka pengar det läggs på detta och man får väl bara hoppas att det kommer något vettigt av det. Och du ska ju vara här länge också. Ett helt dygn! Undrar om alla dom där kockarna får ut sina kastruller och hinner laga ihop någon aladåb under detta dygn.  Förresten ska du ju till kungafamiljen och hälsa på. Ska dom inte kunna skrapa ihop några hyfsade kockar ens? Men det är väl inte du som bestämmer va? Inte när det gäller såna saker.
Jag tycker att du verkar vara en trivsam snubbe på det stora hela, (även om det finns mycket jag inte begriper av det politiska. Men det är väl därför du är president och inte jag.)
Ja, ja, hit kommer du ju inte i alla fall, så jag går nog omkring i mina mjukisbrallor jag. Men om jag får oväntat besök så finns alltid kaffe.

 Läs även andra bloggares åsikter om Barack, Obama, Presidentbesök