tisdag 22 april 2014

Strövtåg i hembygden

Jag och Gubbe tog en sväng med bilen tillbaka i tiden - närmare bestämt till Lunda i Sigtuna kommun.
Först åkte vi till torpet där Gubbes morfar är född. Vill ni se en bild från förr så klicka på bilden. Ni kommer då till Lundatolft och detta torp som heter Hörnet. På den bilden står Gubbes morfarsfar och morfarsmor. Det måste ha varit småväxta människor på den tiden, för den här dörren är otroligt låg!
Sen vidare till Lunda Kyrkskola där jag tillbringade min barndom. Kajorna var på plats liksom förr och ville gärna vara med på bild. Jag älskar kajor. Förmodligen för att dom fanns med under min uppväxt.
Här är skolhuset där jag växte upp. Vi bodde först på baksidan sett från bilden, i en liten hörnlägenhet på två rum och kök. Vedspis och rinnande kallt vatten var lyxen som fanns. När jag var i 12-årsåldern, flyttade vi upp på övervåningen. Då blev det tre rum istället, men stora sådana. Vi fick till slut lyxa till det med en toalett också.
Här är sovrumsfönstret på den första lägenheten. Rummet kan möjligen ha varit på 10 kvm och där sov fyra barn. Ett tag sov vi även nere i köket. För föräldrarna var det bäddsoffa i vardagsrummet som gällde.
Kyrkan - där vi barn tillbringat mycket tid, utan att för den skull bli det minsta religiösa. Men jag gillar fortfarande kyrkobyggnader och kyrkogårdar.
Stenen på baksidan av kyrkan, där man bara kan läsa texten kl 12.
kyrktaket finns tre dekorationer. Jag har inte lyckats ta reda på vad de betyder eller vad årtalen står för.
Bodarna som tillhör skolhuset. Till vänster fanns vedboden. Den förvandlades senare till ett garage där farsan och äldre bror mekade bil. Där osade det svordomar som nästan fick klockstapeln att blekna. Kanske därför som de fick tjära den så ofta!
De tre andra dörrarna är utedass. Hit fick man gå och uträtta sina behov både privat och i skolan. Skolans dass var dörren längst till höger på vänstra byggnaden. Där fanns tre fjölar vill jag minnas. Så att man kunde sitta tillsammans om man kände för det.
den här kullen, till höger om kyrkan, satt min fader och spanade ut över ägorna. Som ju inte alls var hans ägor, utan de s.k. "bonnjävlarnas". Han kunde sitta här länge och bara titta över rågåkern. Aldrig fick man veta vad som rörde sig i hans huvud.
Intill skolhuset ligger det som förr kallades "ålderdomshemmet". Här bodde tant Frej som bjöd på saft och tant Emely som jagade äldrebrodern med kvasten när han i vanlig ordning gjort något sattyg. Många olika karaktärer har passerat igenom denna boning. Numera tror jag att det är vävstuga här.

Under en liten bod fanns en stenkällare där pensionärerna i "ålderdomshemmet" ställde in allsköns konserver. Den höll man sig helst ifrån.
Risken fanns annars att man skulle bli instängd här av de elaka gossarna på skolgården.
Två enorma askar växer vid kyrkan. Dom är fantastiskt vackra. Jag kan tänkta mig vilket brak det blir den dagen dessa faller i backen. Här kan man se den vänstra gaveln på skolhuset, där låg den första lägenheten vi bodde i.
Innan hemfärd sätter sig en kaja i trädet intill som för att säga: "tänker ni åka redan?" Om det är samma som välkomnade oss ska jag låta vara osagt. Det finns en hel del kajor här, även om dom höll sig otroligt osynliga och tysta just den här dagen. Jag lovar kajan att vi snart kommer tillbaka.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

5 kommentarer:

Himmelstäppan på smultronbacken sa...

Jaså, far din gillade inte bönder;)
Var det han som var skolläraren?
Kul att få följa med på "resan", tänk hur livet har förändrats från att ha haft utedass och bara kallvatten...

Baronessan sa...

Det var inget speciellt med just bönder. Han gillade inte folk öht särskilt mycket :)
Han var inte skollärare utan kyrkvaktmästare så ateist han var. Se där livet ironi.

Anonym sa...


Alltid mycket känslor då man vänder hemåt. Tänk att det blev människor av oss både duktiga skattebetalare med utedass och kall vatten.

margareta

Baronessan sa...

Margareta: Det är verkligen ingen nackdel med att ha haft det sämre. Även om det inte var så kul just då :D

lilah sa...

Härlig läsning!