måndag 8 september 2014

Jag - en HSP

Nu ska vi prata känslor. Eller känslighet. Jag har ofta i mitt liv letat efter den där knappen. Den som stänger av och gör att allt blir tyst och lugnt. Jag har aldrig hittat den. Inte förrän sent i livet inser man att man är en HSP.

Först var det nog inte HSP som drog mina blickar till sig utan "starkskör" som journalisten Margareta Hägglund kallar det. Det där att man är som en virvelvind ena dagen och  som ett novemberregn den andra om ni förstår liknelsen. 

Högkänslighet alltså - "det anses vara ett medfött personlighetsdrag som gör att man tar in fler sinnesintryck från omgivningen än andra människor". Vi har svårt att filtrera intryck och tar åt oss mer än vi kanske borde.

Det tråkigaste med att vara en HSP är att personer utan detta personlighetsdrag har svårt att förstå hur vi känner. Och det värsta är att dom personer som ger en mest dåliga vibrationer, dom traskar på i sin värld och har inte ens ett uns  av inkännande. Dom kan helt enkelt inte pejla känslor och stämningar alls. Vilket vi högkänsliga gör i allt för stor utsträckning istället. Vi "känner på oss" alldeles för bra och många gånger har man önskat att de där pejlingsspröten kunde ramla av.

Men det här är ju inte bara av ondo. Vi ser ju även mycket mer av allt som är vackert och njutningsfullt och kan ta det till oss kanske mer än andra. Sen är det väl inte alltid dåligt, att kunna pejla in folks osagda tyckande så att man kan undvika dom som man inte orkar med. Om man har möjlighet alltså.

Jag har sedan långt tillbaka beskrivit mig själv så här: 
Jag är inte särskilt öppen av mig och man kan säga att jag är ganska osocial vissa perioder. Jag kan beskriva mig bäst som en skogsmård. Dom lever i skogen och är väldigt osociala, men nu och då får de för sig att åka till stan och festa loss. Så gör skogsmården.
Ja... i och för sig kanske inte skogsmården går på fest så mycket. Men det händer att dom visar sig även om dom i grund och botten är väldigt skygga. Sen är dom nattaktiva vilket stämmer bra in på mig. 
Nu finns det naturligtvis en hel drös med folk som skulle säga att "näää, det stämmer inte på dig", men det är inte upp till andra att avgöra. Jag har ju min ironi som jag använt mig flitigt av (tack för det arvet, farsan!) genom åren, vilket har varit till stor hjälp, men sen har högkänsliga även en medfödd talang för att dölja hur det verkligen står till. 
Många gånger i livet har jag känt mig som ett ufo, men insåg till slut att det finns fler ufon av samma sort där ute. 

Kanske du också är en HSP. Du kan göra ett test HÄR
Bild: Sydved
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

10 kommentarer:

lilah sa...

Oj oj oj... ja du... jag behövde väl egentligen inte göra något test, för att veta/känna på mig, men för skojs skull så... Resultatet blev 112. :-D

Jo jag känner ju igen mig i väldigt mycket och när det gäller just social samvaro, så kan jag trivas gott mycket längre tid, när det är någon som är lite grann som jag. Ganska naturligt iofs.

Och visst kan det vara jobbigt ibland, när man känner sig missförstådd, eller helt enkelt inte förstådd alls, av andra människor och tycker att det är bäst att umgås med djur istället. Eller natur. Men sedan är det ju som du säger, vissa fördelar ibland med, att känna av situationer redan från början och så...
Sedan är det inte alltid så lätt, tycker jag, att lita fullt ut på de där vibbarna man får. Eller begripa dem. Man känner ett obehag, men kan liksom inte sätta tummen på exakt vad det beror på eller varför.
Men men, nån gång kanske man lär sig att inte ifrågasätta utan bara lita på dem. Vibbarna.
Kram på dig! :-)

Blåst af Kuling sa...

Faktum är att jag också är HSP.

Kram & Hej från "UFO-Grevinnan"! ;-)

Baronessan sa...

Lilah: då tillhör vi båda se särskilt sensitiva. Jag hade en siffra mer än dig :) Och som du säger: man kan ju inte förlita sig totalt på dom där vibbarna, men dom har visat sig stämma allt för ofta. Kram!

Baronessan sa...

Grevinnan: ju fler ufon, the merrier 😃 Kram!

Shirouz sa...

Jag läste det här och nickade för mig själv, jag behöver inte ens göra testen, jag vet att jag är det. Jag är selektivt social kan man nog säga och det här med intuition, det märkliga är att intuitionen jag har oftast är rätt, som du säger, det är som känselspröt. Mycket märkligt.

Anonym sa...

GU SÅ SKÖNT MED ÅLDERN. Med ålderns rätt så bry jag mig inte mera - jag är en enstöring, trivs med att gå ensam, tycker om att ha det tyst och bara skogen omkring mig.

Vid min ålder har de flesta av mina vänninor dött, (den där j:la cancern) och det har blivit tyst. Och jag har accepterad tillvaron så som den har blivit. margareta

Baronessan sa...

Shirouz: Det ante mig att du också är ett ufo ;)

Baronessan sa...

Margareta: Sorgligt när vänner dör, men det är ju tidens gång och man får vara glad så länge man får hänga med.
Då kan man om någon gång vara glad över att man trivs med tystnaden och ensamheten. Trevligt att ha dig här :)

Portvaktens dotter sa...

Här har man HSP så det bara visslar om det! *Vissel, vissel!*

Alldeles "snurrigt i UFO-planeten"! ;-)

Baronessan sa...

Portvaktens dotter: Men så trevligt eller - hur man nu ska säga :D Kul med fler "snurriga" Ufon! Välkommen hit!