tisdag 11 november 2014

Glömsk punkt nu

Någon som har något tips på hur man lär sig att minnas? Jag blir mer och mer glömsk. Eller mer och mer förvirrad. Nu har jag läst att om man sover uselt så löper man större risk för att bli dement. I studien som gjorts framgår att "sömn rensar hjärnan från skadliga ämnen". Då lär jag ha oerhört mycket skadliga ämnen där inne. Men det finns säkert gott om plats. Nu har ju iofs studien gjorts på 1500 män, för det är dom som oftast är drabbade, men ändå.

Men så... tillbaka till ruta ett. Hur gör man för att minnas. En sak som ingår i det hela är ju att koncentrationen är dålig. Kan man inte koncentrera sig så minns man inte. Eller rättare sagt: jag minns inte! Och min koncentration är inte på topp. Om den någonsin har varit det.

När jag inte kan somna räknar jag inte får. Jag brukar istället gå igenom sångtexter i bokstavsordning. Men så när jag ligger där och tänker igenom texten till Beatles "A day in the life" så kommer jag på mig med att lik förbannat - vid sidan om liksom - tänka på något onödigt som hände 1987. Eller på vad jag ska ha till middag imorgon.

Jag kanske har en dold talang tänker jag då. Men icke! Jag googlade förstås och hittade "very important brains" där det framgår hjärnan inte kan köra någon multitasking, utan den kastar sig slugt mellan "A day in the life" och morgondagens middag så att jag tror att jag tänker på två saker samtidigt. Vilket jag i och för sig gör, fast ändå inte.

sidan står det också:
"Forskning visar dessutom att de som ständigt skiftar fokus är mindre uppmärksamma, har sämre minne och inte kommer in mentalt i en ny uppgift lika effektivt - som den som gör färdigt en sak i taget".
Enkelspårig är grejen alltså. Inte vimsa hit och dit som jag gör. Man ska vara som en katt. Min man är som en katt. Tittar han på TV, så tittar han på TV. Jag måste kolla på datorn samtidigt och ha minst en stickning framför mig. Dessutom springer jag fram och tillbaka och nöter upp parketten.

Det kanske är dags att verkligen använda sin blogg som dagbok. Skriva upp hela tiden vad man gör så man kan gå tillbaka och kolla vad det var man höll på med. Men då är man ju heller inte koncentrerad på det man håller på med, så det skiter sig i vilket fall. Gud vad trött jag blir. Det är väl den där sorteringen av information som inte fungerar.

Men sen kan man ju tycka att det är lite orättvist att man inte minns vad det var man skulle göra för två sekunder sen, för att man råkat vrida ett kvarts varv på huvudet, men däremot minns man en otrevlig händelse från anno dazumal. Vad är meningen med det? Just där skulle jag vilja ha en diskrensning faktiskt.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

10 kommentarer:

Polargrevinnan sa...

Välkommen i klubben. Allt du skriver stämmer. Du skriver roligt och det är säkert ett plus.
Ha det bra.
Kram Viola

* Snigel * sa...

Haha! Jag har väldigt bra minne, men alldeles för kort... Oräkneliga gånger har jag fått gå upp från källaren för att jag glömt vad jag skulle göra där nere medan gick nedför trappan.

För att inte tala om strykjärnet! Det kollar jag 25 gånger, för så fort jag kollat att sladden är urdragen och vänder mig om, har jag glömt vad jag såg.

Baronessan sa...

Viola: Man har inte roligare än man gör sig vet du ;) Kram!

Baronessan sa...

Snigel: Ja, du ser! Skönt att man inte är ensam :D

Wille sa...


herrejisses - allt känner jag igen - hur ska det sluta?
margareta

Emileitha/Tarja sa...

Stämmer precis.. skönt att veta att det finns fler av våran sort..

TantGlad sa...

Haha.....jag vimsar hit och dit och har ett jättedåligt minne. Ja speciellt närminnet är kass.

Ha nu en jättefin fredag fina du.
Kramelikram

Portvaktens dotter sa...

Minne? Vad är det för något?
Jag har inget minne av att jag själv skulle ha nå´t minne. Inte vad jag minns i alla fall.

lilah sa...

Jaa du, jag känner igen precis allt och visst kan man skratta åt eländet, för om man grät åt det så skulle man om möjligt sova ännu sämre och den nedåtgående spiralen skulle borra en djupt ner i myllan.
Så det allra bästa är ju om man kan se det med lite galghumor. :-)

Men visst hänger minnet och koncentrationen ihop med sömnen! Och visst är det lätt att bli både deprimerad och stressad och allt möjligt annat negativt av att man märker att man inte hänger ihop längre, som förut, och att om man ska bli bättre så MÅSTE man sova. Framför allt djupsömn.
Jag är ju där, jag med.

Själv har jag varit sjukskriven en vecka för att jag märkte att jag knappt höll ihop på jobbet och var en fara både för mig själv och andra. Dessutom får man ju nästan alltid en massa fysiska symtom också, av att man inte mår som man borde mentalt. USCH.
Men nu är jag tillbaks o jobbar igen ett tag. För doktorer har jag besökt och de fattar inte. De säger att jag inte ska stressa så mycket. Nähä, och hur jag ska jag göra för att sköta mitt jobb då? För jag vet ju egentligen att det är fel på jobbet. En massa andra inom det yrket är också sjukskrivna...
Plus att jag ORKAR inte berätta allt på nytt varje gång!!! Först för sköterskan som ska ge mig en tid, och sedan för läkaren, eftersom jag aldrig får komma till samma två gånger!

Baronessan sa...

Lilah: läkare..... Stön! Så fort man ska ha med dom att göra så blir man sjukare. Jag kan också rekommendera folk att sluta stressa och jag behöver inte ens ta betalt för det men det är ju lätt att säga. När arbetssituationerna är som dom är så blir det ju stress. Än så länge har dom väl inte uppfunnit något antistresspiller.
När jag var sjuk länge under ett år så skrev jag ner alla turer på ett papper och stack under näsan på läkarna för jag orkade inte heller upprepa mig.