onsdag 25 mars 2015

Lumbago, IR och katt

Efter regn kommer solsken? Nä, då kommer storm! Här har man precis rest sig efter influensa och nacksmärtor. Och vad händer? Jo, just där ryggen möter röven smäller det till och ryggskott är ett faktum!! Helt plötsligt och av värsta sorten.
Med hjälp av Gubbes käppsamling har jag - som tur är - kunnat ta mig till toaletten. Men det värsta är ju att ta sig upp från liggande eller sittande. Tyvärr orkar man ju inte bara stå i ett hörn, annars hade det varit ett givet val.
Vi hade precis skickat efter en IR bastu som anlände idag. Så passande, då den skulle kunna ge lindring åt mina krämpor. Det är en bastu med infraröda strålar - ska vara hälsosamt som bara den. Bästa Gubbe har släpat och monterat för min skull. Men det sket sig så klart. Den gick inte igång. Så nu är vi två deprimerade. Fan vad det ska jävlas. Men som alltid tänker jag att det kunde vara värre.

Frazze katt har glott fundersamt på mig när jag stapplat fram med mina käppar. Det verkar som att han fattar att jag inte är okej, för han har inte försökt sätta snavben på mig i försök att dirigera mig till matskålarna. Det är annars det vanliga. Om jag inte har sett honom på hela dagen, så nog materialiserar han sig när jag är på väg ut i köket.
Jag kan faktiskt tycka att det är oerhört modigt gjort. Att gena mitt framför mina fötter. Jag är ju liksom lite större än honom. Det är ungefär som att jag skulle försöka gena framför en elefant. Jag skulle inte ens försöka av risk för att bli nertrampad. Såna tankar har inte Frazze. Eller så litar han blint på sin matmor. Fast mest troligt är att han anser sig så snabb att han hinner undan innan jag brakar i golvet.
Sen kommer han förstås och försöker lägga sig på mig med jämna mellanrum. Det har inte gått så bra. Hade jag haft möjlighet att ligga på mage, så kunde han ju kanske ha legat på ryggen. Kattskinn ska ju vara så helande. Men han helar ändå, bara genom att vara nära.

Man ska hålla huvudet högt har jag hört, men nu har det gällt att hålla benen högt istället vid ryggläge. Utan de här hjälpmedlen vet man inte hur jag klarat mig. Och inte utan Gubbe heller! Hoppas på en bättre morgondag.
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

12 kommentarer:

  1. Nämen snacka om otur! :(
    Hoppas din rygg snart blir bättre och att du inte drabbas av något mer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Otur är mitt mellannamn. Tack för förhoppningen :)

      Radera
  2. Du verkar ha det jobbigt men var glad åt att du har ett glatt sinnelag. (Iallafall när du skriver)
    Krya på dig och ramla inte över Frazze.
    Kram Viola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man måste ju skratta åt eländet också så man inte blir totaldeprimerad ovanpå allt :) Kram!

      Radera
  3. jaså du oxå - bokstavligen snubblade över våran Franzzon , och då blev det ryggont!

    SvaraRadera
  4. Ååå...katter helår allt. Hoppas att det blir bättre. Håller tummarna.
    Varm helg kram.

    SvaraRadera
  5. Hej Baronessan, tack för hälsning! Vilken otur att du råkar ut för det ena efter det andra. (Det är inte lätt när man har ont i "arsel-upphängningen", som bror min säger. Men du har nog bara tillfälligt lite nedsatt immunförsvar. Allt som behövs är skön vila och lite extra ompyssling. Bara det bästa är gott nog! Krya på dig, hoppas dina krafter återvänder med förnyad styrka.!
    Kram Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Otur var ordet! Ja, jag blir ompysslad av Gubbe och katter :) Tack å kram!

      Radera
  6. Nej, sicket elände! Krya på dig! För övrigt, det här med katter som genar framför fötterna, jag har tänkt på det med, Styre missbedömer ibland sin 'genarförmåga' och springer in i mina ben så numera har jag (märk väl, inte han) lärt mig att gå väldigt långsamt och försiktigt när han är i närheten.... :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, bäst att ta det lugnt med lurvtussarna runt benen :D

      Radera