måndag 4 maj 2015

Teliastörning och syrum

Telefoner... suck! Här är mottagningen fortfarande svajig. Kommer ni ihåg den här reklamen (uppladdad 2009!!) där man gjorde sig rolig över fasta telefonjack.


Jodå, ut med jacken. Riv telefonstolparna. Men kanske att vi inte tänkte riktigt färdigt där va? Kanske, kanske skulle det ha blivit lite mer snurr på fiberkabel eller fungerande mobila master över hela landet innan vi kopplade bort oss från verkligheten. Spara tusenlappar säger dom i reklamen. Ja, inte fan blir det dyrt när det inte går att ringa!!!

Förresten är det nog meningen att alla som inte bor i tätort ska sitta ute och ringa. Så fattade jag det, när en på supporten svarade mig: "vi garanterar ingen täckning inomhus!" Det om något går väl stick-i-stäv med ovanstående film! Kanske det finns erbjudanden där det ingår mobilvantar!

Nu lider jag inte så mycket ändå, för jag är verkligen ingen telefonsladdrare. Men problemet är ju, att om man inte gillar att prata i telefon, så blir det ju etter värre när man blir tvungen att återuppringa, eller bli återuppringd var tredje minut för att det bryts.
, för mig är det prata ansikte mot ansikte som gäller. Eller om man ska vara modern så kanske det heter FTF (face to face). För man kan väl inte bara kommentera på tråk-svenska, utan det ska helst vara en förkortning. På engelska. (Så att folk får googla för att fatta vad som menas).

Nu över till mitt syrum. Där råder telefonförbud! Jag har varit på loppis i helgen och hittade diverse tyger. Nästan gratis! Vad som ska bli av dessa vet jag inte. Än.
Här är hörnan där jag sitter och syr. Man kan ju lätt tro att jag har madrasserade väggar (vilket kanske kan behövas när det jävlas!) men det är bara en extramadrass som jag inte hittat någon bättre plats åt ännu.
Här är arbetsbordet. Det är från föräldrarhemmet. Ett stadigt furubord med iläggsskiva som Gubbe har höjt, så det har lagom arbetshöjd.
En Redahylla har fått komma in i syrummet nu också och pryder sin plats ovanför ett fönster.
Apropå reda, så är det just ordning och reda som gäller. Annars blir det inget skapat. Här nedan har jag en del av mina "verktyg". Det är ett ställ från en skola för blomsterbindning. Det har nog varit bindtråd i rören tidigare.
nu vet ni hur jag har det. Nu ska jag gå och kolla upp lite mönster.

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

4 kommentarer:

  1. Åh så imponerad jag blir! Härligt att se den kreativa hörnan.


    Jag har ett par fin byxor som jag skulle vilja ha insydda (inga fickor fram) Tror att det ska gå men inte så bra själv ...tror jag :-/
    Det är så roligt att läsa det du skriver. Kreativ även där :-)
    Kram till dig Baronessa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan vara krångligt det där att ta in byxor. Det är ofta dubbelsömmar i sidorna. Då är jag bättre på att klippa sönder och börja om från början :) Särskilt klippa sönder är jag bra på!

      Radera
  2. Ja jag satt just och undrade lite över den där madrassen, men trodde faktiskt att den stod där för att du käckt skulle kunna nåla fast saker där! :-)
    Jag tänker hela tiden, när jag ser dina bilder av allt du gör och nu platserna där du gör det, att någon gång sedan, när jag blir gammal, så ska jag också! Ha ha ha, det kommer ju aldrig att hända, jag lever väl fel liv liksom. Men jag blir allt lite avundsjuk! :-)

    För övrigt har jag förstått att om man har ett hus klätt med plåt, så ska man inte räkna med att kunna prata i mobil inomhus.
    Men det är ju inte telebolagens problem. Snart har de väl avvecklat hela landsbygden ändå, så det blir inga problem alls. För när de stängt varenda affär, varenda skola och dagis, så vem fan vill/kan bo här då??? Dessutom finns det inga lägenheter ifall 18 - 20-åringar EVENTUELLT skulle tänkas vilja flytta hemifrån och ändå stanna på landsbygden! I och för sig en fånig tanke för vad ska de jobba med? Men OM unga människor skulle vilja bo kvar alltså, så finns det inga lägenheter att bo i. Och hur många tjugoåringar kan köpa ett hus det första de gör när de lämnar tonårsrummet??
    Jo det finns iofs några lägenheter, varav de nyaste byggdes för ca tio - femton år sedan, men de används av äldre folk som behöver hemtjänst. Vem som helst FÅR bo där, men 90 % är alltså över åttio. Det är de som bott i hus, blivit för gamla och orkeslösa för att bo kvar, men för friska för att bo på hemmet. En mellanstation alltså.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tanken var väl att uppkopplingen skulle bli bättre för att landsbygden skulle kunna överleva. Men det blev visst fel någonstans på vägen.

      Radera