Rävar, semester, sjukdom och Super Mario

Vi hade fint besök här häromdagen. Tre rävar ute på fältet. Så fina. Hönsägarna på gatan är nog inte lika begeistrade. Förutom rävarna satt det två katter på ängen. En av dom var vår värstingkatt Gösta. Han hade nosen riktat åt annat håll och brydde sig inte.

Jag är lite osäker här efter att ha kollat på nätet. En del säger att rävar tagit katter, men vad jag hört förut så brukar rävar inte bry sig om katter. Dom står liksom inte högt på lunchlistan. Märkligt ändå hur vår "värstingkatt" inte bryr sig om rävarna, men när grannens snälla hund kommer förbi, då springer han in som en oljad blixt.
Men kanske att han varit i närkamp med en räv, för häromdagen var han sargad och blödde. Låg inne ett helt dygn faktiskt. Men nu är det full fart igen. Men med tanke på den kattens psyke, så är det nog han som startar fajten.
Gubbe fick även se en räv som försökte ta en ormvråk som slog sig ner på fältet häromdagen. Klart att jag missade det! Och har jag kameran tillgänglig så brukar de flesta djur hålla sig borta.

Semestern är i full gång. Den tillbringar vi vågrät framför TV:n = förkylda! Gubbe har försökt hosta upp lungorna i fjorton dagar och för säkerhets skull så försökte han kräkas upp dom idag också. Utan att lyckas kan jag tillägga.
Jag å min sida har fått stopp i bihålorna i vanlig ordning och efter det slog migränen till. Ja, men vaddå? Semester... humpf! Det man kan glädja sig åt är att det spöregnar ute. Inte för att jag bryr mig så mycket om regn, men det är fan inte kul att vara förkyld i 30 graders värme. Så... tack!

Synd bara för alla andra som semesterfirar. Det är inte helt kul att ha barn och hitta på något när regnet strilar ner. Fast... jag har för mig att när jag var liten så cyklade vi till sjön och badade. Spelade ingen roll om det regnade. Förresten fick man roa sig själv så gott man kunde. Våra föräldrar tog aldrig med oss på semester eller utflykter. Möjligen hade vi picknick på gräsmattan. Men jag var inte olycklig för det. Vi sprang omkring i kohagarna, letade saker på soptippen (livsfarligt) och klättrade på berget (livsfarligare). Jag minns inte att jag hade tråkigt direkt, även om jag gnällde någon gång att jag inte hade något att göra. Nu ska barn aktiveras och engageras in absurdum. Fantasi verkar vara en bristvara. Eller så blir den stum när man inte har tid att använda den.
Små barn - som inte kan cykla iväg till badet själva - är det värre med. Det är jobbigt en sån här sommar när det är regn den ena stunden och sol den andra.

Men nu för tiden finns ju läsplattor. Hur fan klarade vi oss när vi var små? Vi som knappt hade TV. När våra barn var små kom ju nintendospelen igång och det spelades bl.a. Super Mario vilket höll på att göra en galen pga ljudet!!! Jag kom ihåg att det mest använda orden just då var: "VRID NER!"

Nu ska jag återgå till att snora och se efter om Gubbe tuppat av för det är oroande tyst. Glad sommar på er där ute!

 Läs även andra bloggares åsikter om Räv, Förkylning, Semester, Nintendo, Super Mario