Nu börjas det visserligen mer och mer med sladdlöst även när det gäller ljus. Men jag har fullt sjå att hålla reda på de kontroller vi har till TV:n, för att inte tala om att hålla reda på mobilen!!! Så jag är inte så sugen. Fast det finns säkert någon jävlaranammadosa som kan hålla reda på allt i hemmet, men tappar man då bort den, då är det kört. Får i såna fall bli en som sitter fastskruvad i vardagsrumsbordet.
Nej, än så länge kan jag resa mig och släcka/tända lamporna. Det är inte lika bråttom som att byta TV-kanal. Eller stänga av ljudet vid reklam.
Apropå lampor så skulle det ju hängas upp taklampor också. Då ska man bestämma sig för "var skåpet ska stå", om man säger. Och jag som har så svårt att bestämma mig! Jag ser helst att man har ett tak fullt av krokar så man kan variera sig. Likadant med två höga skåp som måste sättas fast. Så fort dom sitter skruvade i väggen så får jag ångest av att jag kanske vill flytta på dom.
En gammal taklampa som hängt med sedan jag var liten är den här som jag nog har skrivit om förut: helveteslampan.
Vi har diskuterat många gånger om att sälja åbäket. Den är i malm med alabasterkupor så den är tung som satan. Men den har ett affektionsvärde och har säkert spår av blod och hår från alla i familjen. Så många gånger som vi nästan slagit ihjäl oss på den lampan. Inte undra på att vi är lite korkade i den här familjen. (Fult att skylla på en lampa. Jag vet!)
Hur som helst så har vi en mindre taklampa som Gubbe lyckades slå sönder en kupa på för många år sedan. Naturligtvis en sån kupa som inte går att hitta. Så nu tog jag alabasterkuporna från hjärnspräckarlampan och satte på den mindre lampan. Så nu är denna lampklump ett lamplik och kanske, kanske blir det lättare att göra sig av med den.
Den mindre lampan hänger betydligt högre och nu ska ingen som är under 1.90 slå i skallen.
Här en bild på hur tapeten ser ut. På ett ungefär. Lite svårt att få rätt nyans via foto/dator. Jag var lite orolig att det skulle bli mörkt i rummet, men det blev så bra. Den är lite skiftande utan att ha mönster.
Det är alltid ett aber det här med att möblera. Vi gör ju inte som i inredningsprogrammen: köper nya möbler vid renovering. Utan vi använder det vi har och då kan det bli ett pusslande. Värst är det med TV:n. Denna enorma pryl som nu är inträngd i ett hörn. Känns inte så bra, men det får vara så för nu. För min del behöver inte TV:n uppta ett helt rum, men Gubbe vill gärna ha sportgubbarna i knät när dom utför sina konststycken.
Nåja, nu har vi ett jätterum och kan flytta om, om det inte passar. Visserligen blir det nya hål i de gröna tapeterna då förstås, efter fastskruvade skåp. Men det är sånt man får ta.
Läs även andra bloggares åsikter om Renovering, Vardagsrum, Alabaster, Malmkrona
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar