fredag 27 maj 2016

Gotland och Dr Hjälplös

Vi tog en tredagars båttur. Jag och Gubbe. Den gick via Åland till Gotland. Det var dock inte med den lilla båten i förgrunden! Tack å lov.
Solen strålade och vi knatade omkring på kullerstenar och fick skavsår. Men härligt var det! Vi firade silverbröllop (25 år). Vart tog dom åren vägen?

Varje gång jag ser växter på stenväggar och ruiner blir jag lika förundrad. När jag försöker plantera dom i min trädgård så är det stört omöjligt.

vägen hem köpte vi den här ön. Nästa resa ska vi ta med oss en jolle och virke så vi kan bygga oss en stuga.

Och nu....
ska jag berätta vidare om mina fantastiska läkarbesök. Tredje besöket slängde jag fram en påse med hår som jag sparat. (Jag har borstat håret 1 ggr/dag i 3 veckor.)
(De vita prickarna är inte mjäll. Det är hårrötter.)
Dr Hjälplös började då med att gå igenom mina provsvar. Från förra besöket. Visade att allt var bra. "Ja, jag vet". Sa jag igen. "Men lika förbannat så tappar jag hår!"
Då kände han på påsen och sa: "men det är ju inte så mycket". "ÄR DET INTE MYCKET????" frågade jag. Nu i en gäll ton. Då tittar han på mig och säger: "jag ser ingen skillnad på ditt hår nu från förra gången". Därefter orkade han resa sig från stolen och titta på mitt huvud för första gången. Det enda han hela tiden pratade om var att man kan tappa hår under en 3-6 månaders period och att håret sen kommer tillbaka.

Efter mycket tuggande om jag vet inte vad, så fick jag honom att ta ännu fler prover på mitt järn. Någon mer test av sköldkörteln skulle inte göras för; citat "det ska vi väl inte utsätta dig för!"

Jaha, nya prover och hem och vänta. Två dagar skulle det ta. När det gått en dryg vecka ringde jag. En sköterska sa att hon inte kunde se något speciellt på proverna, men läkaren hade inte kollat på dom än. Nu har det gått 14 dagar och jag har inte hört något!

Under dessa två veckor har jag tappat så här mycket hår:
Min hårbotten - som man tidigare knappt kunde se - se nu ut så här. Det är ju en jävla tur att man har haft en rejäl kalufs!
När jag frågade Dr H. om han kunde skicka mig till en specialist svarade han: "till vem då? En frisör?" Nog för att jag gillar skämt, men vid det här laget ansåg jag att det var läkaren som var ett skämt! Innan jag gick sa han att jag - om inte håret börjat komma tillbaka efter 3-6 månader - kunde få remiss till en hudläkare. Varför vet jag inte för jag har inget problem med min hud!

Jag kan leva med att jag tappar hår. Värre saker kan hända. Men jag mår jävligt dåligt av hur jag blir bemött!. Nu har jag på eget bevåg tagit kontakt med en specialist på hormoner (endokrinolog) för att se om han kan hjälpa mig. Det får jag bekosta själv. Jag vet ju inte vart jag ska vända mig.

En anledning till håravfall - som jag själv tagit reda på - är om man varit sjuk. 8-10 veckor efter sjukdom kan man tappa hår och jag var sjuk i influensa/lunginflammation i tre veckor i februari. Detta har inte läkaren sagt ett ord om. Trots att han vet att jag var sjuk då.

Om ni ser mig på stan i grönt eller rosa hår framöver så vet ni att jag köpt peruk.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

1 kommentar:

Shirouz sa...

Så vackra bilder, nästan så att jag med min inbyggda motvilja mot båtar tänker att jag skulle vilja åka till Gotland med. Sedan läser jag vidare och tänker, men herregud, vad är det där för läkare? Han verkar lika kompetent som ett urskogstroll skulle vara i den yrkesrollen! Jag hoppas att du får hjälp med det här och att det ordnar till sig.