I helgen har det varit trädgårdsarbete på agendan. Vi gjorde en spång genom rabatten för det är ju så oerhört lååååångt att gå runt om man ska in i förrådet! Kanske 10 steg. Fast, det är faktiskt bättre så här för nu kommer jag åt växterna från alla håll. Ogräset menar jag. Som är det som trivs bäst!
Idag tog vi oss för med att flytta jordgubbsplantorna också. Det är inte klokt vad jag har varit trädgårdig i år. Men det har säkert gått över till nästa. Då kanske vi asfalterar hela tomten istället.
Den här pelargonen har jag haft i flera år och den har fått så mycket skäll så den borde ha dött för längesen. Den har nämligen bara bladat där den stått på glasverandan. Någon liten ytte pytte blomma har den klämt fram. Men så i år fick den stå ute. Och kolla bara! Den har blommat som attan i år. Den ville bara komma ut ur garderoben.
Och så mitt i alltihop kommer jag plötsligt att tänka på pessimism. (Det är så jag funkar. Hit och dit) Jag är en pessimist ända ut i tårna. "Man ska vara optimist och tänka positivt" säger folk "för det värsta som kan hända är att man är glad i förväg".
I helsike heller. Vi pessimister vet att allt ändå går åt helvete och är glada ändå. Vi blir t.ex. sällan besvikna. Vi visste ju redan innan att det skulle hända! Man behöver heller inte vara negativ för att vara pessimist. Trots min pessimism är jag faktiskt positiv till det mesta. Jag vet dessutom flera optimister som är otroligt negativa. Det måste ju vara skitjobbigt!
Och apropå jobbigt så lär jag ha en helvetes värk i morgon, för idag har jag promenerat mycket. I fel skor! Är man dum får man lida. Ryggen packar ihop och tackar för sig. God natt!
Läs även andra bloggares åsikter om Pelargon, Teater, Trädgård
För det andra så skäller man inte på sina pelargoner - så dom sluppit undan och har växt.
SvaraRaderaOch för det första...?
Radera