Bortstädat, träning och bebis

Men jävlars och anåda! Hela min lista med bloggar som jag följer är borta! Fan, fan, fan! Det måste ha hänt igår när jag gjorde om layouten. Fast jag rörde ju aldrig den delen. Jaha, ja. Murphy har varit framme igen. Då får man gnugga hjärncellerna nu då och leta reda på de bloggar jag kommer ihåg.
Eller så får ni lov att kommentera så jag får era länkar. Det var väl en bra idé?! Nåja, några ska jag nog komma ihåg (tänkte den halvsenila kärringen).
Dessutom får jag meddelande om att min sida inte är säker. För att jag stökat om i layouten. Därför har jag försökt städa upp, men inte heller det hjälpte. Men efter att jag letat som en galning verkar det som att man ska ha en egen domän för att kunna ha https. Vilket jag iofs har, men orka!

Image courtesy of Stuart Miles
at FreeDigitalPhotos.net

Idag har jag varit på ryggträning hos min sjukgymnast. Två gånger i veckan och jag är sååååå duktig. De andra dagarna tränar jag hemma. Allt för den sura ryggens skull. Men jag är så glad för jag har hittat världens bästa sjukgymnaster! Så många kiropraktorer, naprapater, osteopater och sjukgymnaster som jag passerat i mina dagar och nu äntligen! Så jag kämpar för att bli rörligare.
Artros och Intervertebral Osteochondros (tänk så fina namn på nåt som gör ont) ska nu bli bättre av rörelse. Jag kämpar och hoppas. För nu är det fanimej stört omöjligt att sova.

Men det skall också inhandlas ny säng. Det spelar stor roll för ryggen och den vi har, har gjort sitt. Vi är ju så urgamla nu så vi får tänka på hur vi ligger. I alla fall jag. Gubbe tycker att han är 23,5 fortfarande. (Även om han också gnyr över ond rygg).

Men så över till något roligare! Nu har Gubbes dotter fött sitt 2:a barn. En liten dotter som ska heta  Adele. Välkommen till världen säger vi till henne. Och bra kämpat mamman, som fick gå ganska så länge över tiden. Så fort jag hörde nyheten så sprang jag och köpte söta babykläder. Det har man inte gjort på tre år nu.

Så hur många barnbarn är det nu då? Jag har 4, Gubbe har 9 + 4 bonus. Summa 17 st. Och snart är det dags för julklappar. Undrar om alla nöjer sig med varsitt par strumpor?

Läs även andra bloggares åsikter om Träning, Layout, Bebis, Bonusbarnbarn

Otack är kattmattens lön

Gubbe har tagit hem björkstockar. Snabbt var man framme och tänkte ut ett klätterträd till katterna. "Varför, hurdå och hur tänkte du nu" var några av kommentarerna från Gubbe, samt "grymt".  Men man är van vid grymtningar och suckar och tjatar vidare om "tänk vad katterna blir glada".  Vilket följs av mera grymt.
Men han gör som jag vill ändå. För han vet att om han inte gör det så gör jag det själv på ren envishet. Även om jag inte kan. Så... jag sågar lite och skaffar hyllplan och Gubbe bär och skruvar. Och så står den där.

Och var är katten? I trädet? Nej, på sängen ligger han. Och när han gått ifrån sängen så lägger han sig på golvet. Sträcker ut sig och har inga bekymmer i världen.

Därför lyfter jag upp katten på högsta plats. Han kliar sig lite i mungipan på pinnen som sticker ut och sen hoppar han ner. Katter och tacksamhet går inte ihop direkt. Vi får väl se om trädet blir intressantare i vinter. Annars blir det ved.

Ute är det hit-och-dit-väder. Äntligen lite regn i alla fall. Men emellanåt tittar solen fram. Härliga höst!

Läs även andra bloggares åsikter om Björkstammar, Katträd, Katter

Hit och dit som en vimspotta

Sitter och kollar på regnjackor och kappor på nätet. På beskrivningen står det Vattentäta regnkappor. Alltså, det utgår jag ifrån. Att dom ska vara vattentäta alltså. Annars är det inte mycket till regnkappa. Jag skickade efter en till slut. Vi får väl se om den blir godkänd av mina kritiska ögon. Om det nu ens blev en regnkappa. Jag är osäker. Kan vara en jacka. Eller en fingertutt.

I helgen har det varit trädgårdsarbete på agendan. Vi gjorde en spång genom rabatten för det är ju så oerhört lååååångt att gå runt om man ska in i förrådet! Kanske 10 steg. Fast, det är faktiskt bättre så här för nu kommer jag åt växterna från alla håll. Ogräset menar jag. Som är det som trivs bäst!

Idag tog vi oss för med att flytta jordgubbsplantorna också. Det är inte klokt vad jag har varit trädgårdig i år. Men det har säkert gått över till nästa. Då kanske vi asfalterar hela tomten istället.

Den här pelargonen har jag haft i flera år och den har fått så mycket skäll så den borde ha dött för längesen. Den har nämligen bara bladat där den stått på glasverandan. Någon liten ytte pytte blomma har den klämt fram. Men så i år fick den stå ute. Och kolla bara! Den har blommat som attan i år. Den ville bara komma ut ur garderoben.

Idag har jag varit och sett teater. Marsipanrosen spelade teater i Mikaelspelet med sina klasskompisar i 2:an. Dom var så duktiga! Memorerat långa pratramsor och sånger. Imponerad! Det är inte ni som ser illa. Jag ville inte lägga ut bilder på de andra barnen bara. Därför sudd.

Och så mitt i alltihop kommer jag plötsligt att tänka på pessimism. (Det är så jag funkar. Hit och dit) Jag är en pessimist ända ut i tårna. "Man ska vara optimist och tänka positivt" säger folk "för det värsta som kan hända är att man är glad i förväg".
I helsike heller. Vi pessimister vet att allt ändå går åt helvete och är glada ändå. Vi blir t.ex. sällan besvikna. Vi visste ju redan innan att det skulle hända! Man behöver heller inte vara negativ för att vara pessimist. Trots min pessimism är jag faktiskt positiv till det mesta. Jag vet dessutom flera optimister som är otroligt negativa. Det måste ju vara skitjobbigt!

Och apropå jobbigt så lär jag ha en helvetes värk i morgon, för idag har jag promenerat mycket. I fel skor! Är man dum får man lida. Ryggen packar ihop och tackar för sig. God natt!

Läs även andra bloggares åsikter om Pelargon, Teater, Trädgård

Surströmming och muggsång

Nu har vi haft fest igen. En ganska så spontan surströmmingsskiva blev det. Några barn, barnbarn och spridda grannar. Mycket trevligt! Och gott!! Det var allt för länge sen som vi åt detta. Surströmmingslukten har dock förändrats. Det DOFTAR inte lika mycket längre. Nåja, trevligt hade vi och klockan drog sig mot 01 innan de tappraste drog sig tillbaka.
Det blev lite kyligt ute på senkvällen och nu har jag startat igång min förkylning igen. Attans! Viloläge idag.

Sen på söndagen hade jag döttrarna här. Då fick dom göra ett nytt uppträdande med mugg-klapp-sången som dom gjorde på min fest. Det blev lite mycket eko på glasverandan där vi höll till, men sången blev bra. Ärad och stolt mamma!

Läs även andra bloggares åsikter om Surströmming, Muggsång, Svalängen

Mera mingel, båt och blom

Nu börjar mitt hem se ut som ett hem igen. Det tog över en vecka att få bort all bråte efter festen. Så ska det vara när det är fest! Här är ytterligare några mingelbilder på en del av det fina folket som var med:

I lördags var det dags igen. En båttur minsann med Blidösund. Tre klimakteriekärringar och två från den yngre generationen. Härligt väder och god mat.

Knock-Out Greg & The Injectors stod för det musikaliska denna kväll. Blues kallas det för. Topp!

Och som sagt, väder var det. Solen stod som spön i backen. Vilket de andra två klimakteriekärringarna gnällde över hela resan. Eller inte solen, men värmen. Men snart nog blir det kallt och eländigt igen.

Trädgården levererar. Squash finns i mängder. Vad ska man göra med dom? Jag äter dom helst råa.

Och näringsvärdet? Typ inget alls!

Rosorna - som jag befarade skulle dö i våras - har äntligen kommit igång. 

Och nu kan man njuta av höstanemon. Det finns ju inte så oerhört mycket blom så här års.

Nu ska jag iväg och passa/pussa på ett par godisar. Hej hopp!

Läs även andra bloggares åsikter om Blidösundsbåten, Blues, Trädgård

Nu har det varit fest!

Nu har jag hållit mig vid liv ända till 60. Idag känner jag mig som 75 ungefär. Vilken fest vi hade! Den här (för dagen svartsminkad) stiliga herrn har hjälpt mig att fixa en fest som jag kommer att minnas länge. Tack älskade Gubbe!

Och här har vi Smålänningsgänget som också hjälpt till att rodda allt i ordning. 

Här är lite mingelbilder från festen. Där jag bara tagit några få. (Klicka för större bild)

Efter mat och fika blev det show. Och vilken show sen! Underbara människor: Tessan, Carro, Erik, Jenny, Lina, George, Jonas och Thomas (kors i taket!) 

Tack Cinis för bilderna! Det var inte den bästa kameran att fota med. Sen var det ju tempo, tempo också. För er som inte förstod vissa inslag (om man nu behöver förstå) - kolla på youtube. 

Sen kom kvällens överraskning. Döttrarna och Marsipanrosen sjöng a cappella och kompade med burk, klapp och kam. Det var helt magiskt! Dom sjöng låtar som jag gillat genom åren.

Då kunde inte mamman låta bli att gråta en skvätt. Och flera med mig!

Sen blev det karaoke av blandad karaktär. Dessa sångfåglar fick fem stjärnor!

Svärsonen Erik höll ett fint tal som värmde hjärtat och fina svärmor (har jag förstått) hade skrivit en sång till min ära som sjöngs för mig! Sen fick jag några muntliga kärleksförklaringar också! Och vännen Cissi sjöng också för mig!

Som ni kanske förstår så var det fullt ös hela kvällen och tid till någon presentöppning blev det inte. Därför lägger jag upp lite bilder här. Vill någon skåda närmare får ni komma hit!

I kuverten ligger det massor av pengar. För dessa ska jag köpa en symaskin. Eller fler verkar det som! Kanske jag öppnar en hel syaffär! 

Presenter med kärlek!

Katter och växter. (Nu får Gubbe gräva)

Lite kattema var det allt! Man får ofta det man önskar sig.

Har jag glömt någon nu så ställer jag mig i skamvrån. Men jag tror att jag fått med allt!

Jag är så innerligt glad och tacksam för alla presenter och för all kärlek! 

Känner mig lycklig som få!

Uppdatering! Efter att ha stått i skämsvrån en halvtimme (tror att det räcker) Jag fick ju inte med Morris. Katten från mina svärföräldrar. Här är den fina:

Och fina teckningar från godisflickorna:

Så! Nu är ordningen återställd. (Hoppas jag!)

Sen kommer här svaren på tävlingen som bestod av att pricka in bilder i olika årtionden. Vårtsvinen var bäst med 29 rätt av 35 möjliga! Grattis!!