torsdag 5 oktober 2017

Orangeriet

Pågående bygge var det ja. Efter att jag fullständigt storknat över den eviga blåsten i trädgården, så gnydde jag att jag ville ha ett orangeri. Med vägg mot blåsiga norr. Helst hade jag ju velat ha en fyra meter hög mur runt hela trädgården, men man får ju vara realist. Och man vill ju gärna se ut också.

Med tanke på allt som ska göras hela tiden, så närde jag inga förhoppningar att det någonsin skulle bli något orangeri. Men dröm om min förvåning när make plötsligt säger att "det ska vi ha" och sätter igång med full kraft. Då var det nära att man ramlade av stolen!
Troligen blev han inspirerad av närmsta granne, som snickrat hela sommaren. Så, ivrig som aldrig förr, satte han igång med att gräva. Det var stenhårt i marken efter sommarens torka, men han kämpade vidare.
Plötsligt var det färdiggrävt och han satte igång med att mura. Det gick undan ska jag säga. Varenda dag efter jobbet i stort sett har han varit ute och jobbat med denna skapelse.
Här har han börjat lägga på tak. Det ska inte vara hur som helst inte, utan breda plankor i gammal stil som han åkt långt för att hämta.
Även gamla fönster är inköpta på annons. Dom målas nu för fullt. Händig är han. Och effektiv när han väl sätter igång. Då kan inte mycket hejda honom. Som att få ont i armen. Det skiter han i. Han fortsätter att jobba ändå. Sen spelade han innebandy och slet av något fäste uppe i axeln, men inte ens det har fått stopp på honom.

Jag ville ha ett orangeri som inte är så stort då jag inte är någon odlare. Två långa odlingslådor på vardera kortsida. Sen öppet i mitten för bord och ett par stolar. Det övriga i utseende får han bestämma, även om han rådgör med mig i allt.
Fortsättning följer...

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

1 kommentar:

  1. jag ska visa min gubbe det här.. jag VILL ha med. Grannens blev så fullt så det gick inte in en endaste liten tomatplanta.... Så eget är bäst.
    kram på dig min vän.

    SvaraRadera