fredag 4 januari 2013

Wokad gnu, någon?

Nu är det djurparkskonstigheter på gång igen. Denna gång gäller det att personalen på Parken Zoo har avlivat och ätit grillad gnu. Detta får mig osökt att tänka på modern. Nu är hon ju inte med mig längre mer än i tankarna, men där dyker hon upp titt som tätt. När det gäller detta med gnu, så var det på den tiden modern bodde i höghus på sjätte våningen.
I lägenheten mitt emot bodde ett yngre par från något asiatiskt land. Dessa två lagade mat på sitt hemlands vis med mången krydda. Så fort man steg ur hissen slog doften emot en av spiskummin, curry, chilli, ingefära m.m. Så plingade man på hos modern och när hon öppnade skrynklade hon ihop ansiktet, utstötte ett "huuuh" och sa: "fy tusan, nu stinker det wokad gnu igen". Hur hon visste om - eller att - det var gnu framgick inte. Vi trodde att det var ett skämt, men det ser man ju nu att det funkar ju på grillen, så då funkar det säkert i woken också.
Nu var det väl i och för sig inte gnudoften hon hakade upp sig på, utan mer kryddblandningen. Modern hade inte annat än salt, vitpeppar och lite kryddpeppar i skåpen. Hon kunde säga att paprikakrydda var "rätt" gott men hon hade den sällan eller aldrig hemma. Sen kan jag förstå att det var jobbigt med lukten för det fanns ju inte ordentliga fläktar utan några icke fungerande ventiler över spisen. Det kan ju omöjligt dra ut matoset så då gick det in till grannen istället.
Längre tillbaka i tiden när vi bodde hemma hos våra päron, så åts det höns ibland och då användes den "gamla vanliga" gula curryn till såsen. Jag minns att jag gillade det men fadern sa: "kan du sätta dig på balkongen med det där, det luktar fan". Han tyckte att mat - som skulle bestå av kött/fläsk/fisk, fet sås och kokt potatis - skulle vara kryddad endast med salt och vitpeppar. Grönsaker fanns till söndagssteken men det ville han inte ha, för det blev han sjuk av! Så för det mesta fick han som han ville. Sen tackade han för maten genom att säga: "hade jag inte fått nåt så hade det gjort detsamma". Kul kille.
... har ni någon gnu på lager så är det bara att hugga in. Förra året var det ju fler sällsynta djur som avlivades på parken och då hette det att man behövde få mer plats. Men nu kan man ju undra om det inte finns några f.d. parkarbetare i det här landet som vet hur bongoantiloper, kubakrokodiler eller pumor smakar...
Färsk bongofilé
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

7 kommentarer:

Anonym sa...

tja, kan ju smaka gott, grillad med mycket kryddor och inte behöver man spotta hagel.

Då jag bodde på gotland åt vi kanin ofta, mycket gott, man fick spotta hagel som 17. men gott var den. Sen la man kaninskin på golvet nedanför sängen så man var varm om fötterna då man steg in och ur sängen.

margareta

Baronessan sa...

Kanin har jag aldrig ätit. Endast hare. Det var INTE gott! Spottat hagel har jag gjort en gång när vi köpte en fasan och tillredde. Den var skjuten från en meters håll från tre sidor med just hagel. Då blev det ett spottande :)

lilah sa...

Låter inte alls aptitligt att spotta hagel när man äter...

Polargrevinnan sa...

7:de dagen på det nya året - mörkt och trist. Trist i kylskåpet, endast en liten bit skinka och inlagd sill. Det skulle nog smaka med en rätt av något djur. Gnu har jag inte ätit - tror jag - man vet inte vad restaurangerna lägger i köttgrytorna. Häst, åsna och kanin har jag ätit. Under kriget födde mina föräldrar upp kaniner som såldes på torget. Jag var med en gång och det var kalabalik. Två tanter höll i benen på samma kanin och och drog. Far löste problemet och "trollade" fram en kanin till. Han hade några stycken som låg i en låda. Detta var 1942 och någon hälsomyndighet fanns troligen inte för torghandel.
Ha en bra fortsättning på det nya året!
Kram Viola

Baronessan sa...

Det finns trevligare sysselsättningar :)

Baronessan sa...

Se där, en kaninätare till :) Vilken tur att fadern kunde trolla! Kram på dig!

Fru Venus sa...

Ni gör konstiga saker i Sverigelandet...