Nu har vi tagit en tur i den s.k. svampskogen... igen. Frazze och Gösta följde med och när vi gått ett tag även Gusten. Ja, alltså våra tre katter. Men när Gusten kommit nära oss så blev han som vanligt bortjagad av brorsan Gösta. Vad ska man göra? Ringa en kattpsykolog, eller? Han flyger på honom så fort han får tillfälle och Gusten flyr för livet. Vore ju naturligtvis bättre om han vände sig om och satte en klo i nosen men han är inte skapt sån. Nåja, vi traskade vidare men inte fan fanns det några svampar. Jo, Gubbe hittade några få, men det gör inget för ska han plocka fler så får vi köpa en till frys. Vad ska jag göra med all svamp? Stoppa kuddar? Lägga i skorna till vintern? Visst är det gott men man vill ju ha någon annan mat i frysen också.
Förresten såg jag på text-TV igår att oxfilén skulle bli billigare. Vilken fantastisk nyhet! Hur billig då? Kan man mala köttfärs av den och ändå gå plus? Nä, oxfilé köper jag aldrig, men så är jag ju ingen köttfantast heller. Till Gubbes stora sorg för han drar gärna i sig en biff med bearnaisesås om han får tillfälle. Men, men... han får leta sig fram till affären och spisen själv i så fall. Han grymtar väldigt när han blir bjuden på bönor (fast det inte inträffar så ofta) och då har han inte ens svininfluensa. Ibland önskar jag att jag vore kock, för då hade man någon som fixade fram alla ingredienser i rätt mängd i små skålar och som dessutom diskade efteråt. Då skulle man lägga upp sina kulinariska ljuvligheter på en blommig tallrik, slänga av sig förklädet och skita i såsen som rinner nedför diskbänken och säga Bon Appétit.
Vanligast är att kasta fram käket på bordet och skrika MAAAAAAT eftersom Gubbe som vistats i köket hela tiden under matlagningen alltid försvinner fem minuter före. Kanske ber han en bön om att det inte ska bli några bönor.
Ja men är det inte klassiskt för män överhuvudtaget!?! Med att förvinna från köket några minuter innan maten är klar! Hur tänker de?
SvaraRaderaLillens pappa kan komma på recis när jag ska hälla bort vattnet från potatisen att han ska kolla på något i bilen och drar ut... ELller ska springa ner i källaren (och det går aldig snabbt även om han säger så! En halvtimma minst tar det!) Hur gott är det med halvkall potatis och skinnig sås?
Nadja: Det kanske är för att dom vill bli saknade :)
SvaraRaderaHrm..
SvaraRaderaLyss till den som bott ihop med en kock, det är sant att han stod för all matlagning och att jag var förvisad från köket i cirka sju år.
Dock...
Jag fick kommma in och diska och röja upp efter varje måltid, eftersom han var van från jobbet att personal tog hand om det.
Så disken slapp jag icke.
Lägg därtill att han var en kock med temperament, ibland fick jag för mig att han försökt måla om köket med ingredienserna...
...Och så läser jag lite noggrannare och ser att du önskar att du vore kocken. Då är jag fullt med på resonemanget. Det vill jag också bli när jag blir större :)
SvaraRaderaShirouz: Ja, den som tar hand om skräpet vill man inte vara. Ett tag hade vi den ordningen hemma att den ena lagade maten och den andra diskade. Det ändrade jag snabbt på eftersom Gubbe röjde runt mycket mer än mig. Numera gör jag både förarbete, mat och efterarbete.
SvaraRadera