Grävling i näsan

Förkylningshelvete! Nu är jag less. I fjorton dagar har man gått omkring och försökt andas genom två grävlingar som tycks ha flyttat in i näsan på mig. Resten av grävlingsfamiljen har byggt bo i bakhuvudet. På övervåningen, i bihålorna, bor troligen en hel sorkfamilj för det känns förbannat trångt. När grävlingarna någon gång är ute och luftar sig, då kommer istället någon av katterna och tycker att jag behöver ha någon kroppsmassage. Det trampas runt, runt. Kommer Frazze så är det åtta kilo katt på bröstkorgen. Det är inte helt lätt att andas då. Kommer Gusten så har man en hel luddhög rätt i ansiktet, kurrandes och bitandes i min näsa. Endast Gösta har vett att hålla sig i fotändan.
Nu har jag tuggat i mig en hel förpackning Sinova och sprayat upp ett par burkar Otrivin. Nu och då har jag slängt in ett par Panodil också. Hela kostcirkeln. Gå till doktorn, säger L8 som har tät kontakt med dylikt folk. Aldrig, säger jag. Det är bara en förkylning och jag vägrar äta penicillin om jag inte är absolut tvungen och det är jag inte.
Men... vad gör det - jag har ingen livshotande sjukdom vad jag vet så varför klaga.
Apropå sork så tycks de små fyrfota lurvingarna utomhus börja röra på sig, för katterna släpar in en och annan sork och näbbmus. Häromdagen kom en stor näbbmus rusandes förbi mina fötter och in under kökssoffan. Jag hade annat för mig så jag meddelade HusBonden att nu fick han rycka in. "Hur ska jag ta den då" frågar HB. "Ta den i svansen" säger jag. HB sätter på sig arbetshandskar och meddelar högljutt från köket att "nu har den sprungit in under kylskåpet". Några minuter går och sen pågår jakten inne i vardagsrummet istället. HB säger åt näbbmusen på skarpen: "NEJ, spring inte in under soffan". Och då gör ju naturligtvis inte näbbmusen det utan drar iväg in under TV-bänken istället. Här kan så HB fånga den lilla musen som biter honom hårt i fingret. Undra på det när han tog tag i svans och bakdel med sin stora handske. Själv tar jag dom försiktigt med hela handen och bär ut dom och jag blir inte biten.
Näbbmusen blev förpassad tillbaka till snöriket där han förmodligen inte överlevde. Dom är känsliga dom där små näbbarna och rena chocken av att träffa på en katt kan döda dom. Men vi kan ju låtsas att han är återgäldad till sin familj. I min bihåla får han i alla fall inte bo för där är det fullt!