Det där med bilder är fan i mig inte enkelt. Nu har den där sidan som jag använt mig av börjat krångla till det. Eller så är det jag som ändrar så mycket så att det snurrar upp sig.
Men jag är inte den som ger mig i första taget, sade den envisa kärringen. Det finns fler utvägar. Till exempel Adobe Photoshop Lightroom 2.0. Den har jag ju haft ett tag, men den är gammal (läs uråldrig) så den funkar inte så bra som jag vill.
Därför har jag nu köpt mig en julklapp: Lightroom 6.0! Hur kul är inte det?!
"Vet inte" säger ni." Och "vaddå julklapp? Det är ju för fan mars!". Jo, men så här är det....
I det här huset är det jag som ser till att det blir julklappar och födelsedagspresenter till 17 småttingar. Min man följer möjligen med om han måste. Jag köper också julklapp/födelsedagspresent till min man. Till mig säger han: "jag har tänkt att du ska få en - vad det nu är - men du får se ut en själv". I julas var det en mangel. För det hade jag pratat om. Men ville jag ha en mangel?
När jag tänkt efter så kom jag fram till att nej, det vill jag inte. För det första kommer den att användas oerhört sällan och jag har ingen bra plats för den. Så bort med det. Då började jag fundera på en ny provdocka (för den gamla har krympt). Men dom är så satans dyra och då tänkte jag samma där; hur ofta använder jag provdocka? Svaret blev allt för sällan för att få igen vad det kostar. Så... då går tiden och inget händer. Men nu. Nu händer det!
Lightroom är alltså - för er som inte redan vet - ett bildbehandlings/sorteringsprogram. Där kan man justera bilder och framför allt få dom i ordning. Och jag är en ordningsmänniska så det passar mig utmärkt. Från detta program kan man sedan (hoppas jag innerligt) överföra bilderna preciiiiiis så som jag vill ha dom till min hemsida. Men jag vet att utan att svära utav bara helvete, kommer det säkert inte att gå. Men det gör jag så gärna.
Och så har jag köpt mig ett nytt minneskort till kameran. Bara för att jag slarvat bort det förra. Det ligger väl och skrattar i någon ficka. Och nu lär det väl komma fram kan jag tro. Så nu gäller det bara att ta sig i kragen och ge sig iväg ut och fota igen. Det har varit dåligt med det en längre tid. Kan bero på snöångest. Kan bero på o-lust. Kan bero på ren jävla lathet. Men mest för att jag har gjort annat. Periodare som jag är.
Men faktiskt... nu har det inte blivit så mycket gjort på sistone. Jag har mest stickat. Och virkat. Så pass att jag fått ont i händerna. Fast det är mer än stick/virk-händer. Det är troligen så att artrosen letat sig även dit. Hur fan tränar man sina händer? Man tycker ju att dom borde bli tränade av att man gör något med dom!
Men apropå det där med inte så mycket gjort. Jag sköter ju marktjänsten här hemma. Så nog gör jag nåt. Men det händer att jag någon dag säger till mig själv att "nu jävlar, nu tar jag ledigt idag och gör absolut ingenting! Jag ska bara läsa böcker och fika". När kvällen kommer och jag tycker att jag gjort ingenting, så har jag ändå lagat mat, diskat, slängt in/ur någon tvätt, plockat upp sånt som kommit i min väg och matat de ständigt hungriga lurvtussarna.
Där är vi olika herr T och jag. Om han säger att idag tänker jag inte göra någonting, då gör han INGENTING. Läser, kollar på TV, dricker kaffe och inget annat. Och han har all rätt att vila! Men sånt kan jag bli så jävla avundsjuk på. För det har ingenting att göra med att jag måste göra saker, utan att jag inte kan koppla av på det sättet. Så totalt.
Men när det gäller lurvtussarna - där går han bet! För om han inte engagerar sig i matningen när han går förbi, så blir det kattsnubbel eller till och med ett bett i vaden.
Det där sista står Värstingkatten för. Men... han biter bara husse. Inte mig!
Gösta - Värstingkatt! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar