måndag 20 september 2010

Skratta för helvete och sjung

Gillar ni skratt? Jag ÄLSKAR skratt. På rätt ställe. På fel ställe tycker jag att skratt kan vara jobbigt, pinsamt och rent utav otäckt. Jag älskar när man skratter med. Jag hatar när man skrattar åt. TV-program där man utsätter folk för pinsamma situationer och filmar i smyg är något av det mest vedervärdiga jag vet. Var finns det roliga? Jag fattar inte.
Förmodligen har det att göra med min barndom. Rädd för allt och blyg som satan. Vad gör man då? Jo, man anstränger sig till det yttersta hela tiden för att göra rätt. Att inte göra bort sig.
Här har ju människor inget val annat än att göra bort sig. Det är ju liksom hela idén. Dom kan inte göra annat. Men... jag tycker ändå inte att det är humor.
Jag tittade för en enda gångs skull på Idol för ett tag sen. Visst, dit kommer det en del muppar som säkert inte menar allvar utan bara vill göra sig till i TV. Men så finns det dom som kommer dit och på fullt allvar försöker och vad händer. Jo, dom blir totalt utskrattade med kommentarer som "det var det jävligaste vi har hört idag". Ja, det tillhör säkert showen men det finns säkert en och annan som kommer dit och verkligen tycker att han kan sjunga fast han inte kan det. Sen är det ju utseendefixerat så det räcker i detta program. Om Quasimodos syrra kommer in och vill sjunga, får hon det då? Juryn jublar ju i kör om det kommer in en person som ser "rätt" ut innan den ens har börjat sjunga.
Frågan är ju också - vem kan sjunga? Håkan Hellström sjunger ju som en kratta och är omåttligt älskad ändå. För mig helt obegripligt för jag tycker inte om kratt-sång. Många tycks ändå göra det. Det tycks till och med ha blivit en trend. Gör din egen låt, spela ett instrument, sjung som en kratta - succé! Nu senast hörde jag Ludwig Bell. Ännu en som låter som Hellström och dessutom ser ut som killen i Lidl-reklamen. Hur coolt är det?
Jag tycker att det är trist för jag kan tycka att låtarna är bra men det går ju inte att lyssna på dom när sångrösten är lika bra som hos Egon Kjerrman (han som myntade uttrycket hellre-än-bra). Jag tror att jag tillhör den kategorin som kan hålla mig till tonerna men har för den skull inte någon vidare sångröst. Jag passar nog bäst i kör eller i dusch tror jag. Men nu känner jag att man ska ju inte dö nyfiken så jag kanske tar med mig min nyskrivna låt och försöker få ett skivkontrakt. Denna låt skall med fördel sjungas släpigt och med nasal målbrottsröst.

Jag känner att det skakar i min bilratt,
kan det vara en punktering på gång?
Eller är det kanske obalans i däcken?
Fy vad vägen till mitt jobb har blivit lång.
Och titta där, där ligger det en grävling
han har lunkat ut och träffats av en bil.
Och solnedgången kommer ganska tidigt
var la jag nu min nya nezeril?

Livet gåååååååår, långsamt
Livet gåååååååår, framåt
Livet gåååååååår, inåt
Livet går, livet går, livet går inte som jag vill.

8 kommentarer:

Renée sa...

Tack! Efter att ha bläddrat bland alla som skrivit om valet(Är så trött på pajkastningen så jag läser inte om jag ser att det står nåt om valet...) så hittar man dig och faktiskt så kan man inte annat än att dra på smilbanden!
Själv kan jag faktiskt inte ens titta på detta jäkla idol. Jag mår hur dåligt som helst! Stackars människor som blir så förnedrade, det borde nästan vara brottsligt!
Ha det bäst och skratta inte ihjäl dig ;-)

Livsnjutaren sa...

Du skriver så bra,så sant , så finns inget att tillägga. Jag får ont i mina tonkänsliga öron av "illa"-ljud. Men du ska njuta av livet även om det går långsamt. Och vilken tur,vi vill inte ha jul riktigt än,även att det bara är 13 veckor kvar på fredag.Önskar dig en skön vecka. Njut av nuet det kommer inte tillbaka.

Baronessan sa...

Renée: Ja, jag tänkte att jag skulle vara lite annorlunda och INTE skriva om valet. Det gör så många andra :)

Baronessan sa...

Livsnjutaren: Usch fy tusan ja. Jul igen. Hoppas att det går riiiiiktigt lååååångsamt :)

oumberligating sa...

Jag älskar att sjunga, som 10-åring så sökte jag till en barnkör, blev totalsågad....detta var en kyrkokör.
Har för mig att Jesus sa något om att "låt barnen komma till mig"!
Hallelulija....vilket skitsnack!
Exakt samma sak haände min dotter vid samma ålder.....hon älskar att sjunga precis som jag.....hon sökte in till en sångklass och blev även hon sågad.........
Fast min dotter är som jag...hon hämnas, hon sökte in tilll samma skolas instrumentklass och kom in där.....denna klass har också obligatoriska sånglektioner.....med samma läarare som sångklasserna.....Hej här har ni mig, minns ni mig? Sa hon....klart de mindess och klart att Lilla Embla nu galer på värre än vanligt......hämden är ljuv!
Ha en fin dag!
Kram ifrån Peter!

Plupps krypin sa...

Jag var också den där blyga rädda som barn men det har jag tagit igen idag (om det gäller barnen är jag en tigrinna)men rädslan för att bli utskrattad finns kvar. Tycker det är vidrigt att utsätta andra för elakheter och sen skratta gott.
Tror din låt blir en hit!
Må så gott, Yvonne

Baronessan sa...

Peter: vi kanske kan bilda en kör :)

Baronessan sa...

Yvonne: Ja, man har lättare att slåss för andra än sig själv.