fredag 23 oktober 2015

Nu och då syr jag lite...

Det är höst.
Det är mörkt.
Värstingkatten är galen.
Mössen/sorkarna börjar röra på sig, för det är leverans varje kväll.
Det är bara 62 dagar kvar till jul (stön!)

Och... även det här inlägget kommer att handla om mitt knåpande, så vill ni inte veta så kan ni sluta läsa nu.

Väggarna i syrummet börjar bli svarta. Jag svär så det osar. Och det händer allt som oftast. Hos oss finns ingen svärburk för den skulle vara full efter en halv dag. Men det stör ingen, mer än möjligen katterna, men dom begriper ju ändå inte vad jag säger.

Den här gången ondgjorde jag mig mest över ett symönster. Igen! Jag är en person som oftast tror att jag gör fel. Att jag inte kan. Och ibland känner jag mig därför helt urblåst.
Jag hade alltså ett mönster på en blus/top. Bilden var som vanligt ritad, så man kan ju inte veta om någon har lyckats sy efter mönstret. Hur som helst så passade inte ärmarna. SOM VANLIGT!!! Och då skällde jag ut mig själv efter noter, för att jag är så urbota korkad som inte kan klippa ut och sy i ett par ärmar på rätt sätt.

Men... så tänkte jag att nä, jävlar i mig att jag ger upp. Så jag tog en skjorta ifrån garderoben som det var bra passform på och klippte isär. Sen ritade jag mönstret från den. Gick ju hur bra som helst att sy! Som varm kniv genom smör. Det blev en blus/top på ett loppisfyndat tyg. (Gör ju inget om man misslyckas när tyget kostat 20 kr)
Detaljer. Uppvikta 3/4-ärmar, tryckknappar samt sprund.
I fortsättningen tänker jag bara använda gamla beprövade plagg som mönsterbas. Den där gamla skjortan som jag slaktade var en favorit, men den hade ganska många år på nacken. Frid över dess minne. Den lever nu vidare genom sitt mönster.

Annat pysslat. Dotter J hade en 40-talsklänning modell rock. Ett fantastiskt tyg men oanvändbar. Den har jag nu gjort om till en kjol.
Snedfickor med dekorationsknappar från den ursprungliga klänningen.
Det blev tyg över så det blev även en liten väska.

Dotter J hade ännu en rockklänning som jag sydde en väska av enligt hennes önskemål. Man ska nog inte titta för länge på mönstret. Kan framkalla epilepsi. En necessär blev det också. Återbrukat blixtlås samt foder av gammal gardin.


Jag har även gjort en bag. Favorittyget som jag loppisfyndade i somras har jag tidigare gjort en handväska av. Men nu alltså även en bag. Det var lite knökigt att få till det, men jag lyckades. Här är det även återbrukade handtag och blixtlås från en kasserad väska men skinnimitationen har jag köpt nytt.
Inuti har jag återigen använt mig av det stadiga draperityget. Det räcker långt och det är bra för det finns många fler väskor att sy.
Den här bagen ska i helgen få följa med mig på en Ålandstur. På återseende!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Emileitha/Tarja sa...

Du behöver inte tapetsera när väggarna ändrar färg efter ditt humor !!!
Det där med mönster, galen som jag är så har jag kastat bra mönster dvs gamla kläder som haft bra passform. Nu måste jag skärpa mig, fast det blir ju inget sytt ändå. Jag bara vimsar runt o får inget gjort i vanlig ordning o får lite panik av att läsa hur duktig du är. Nej du, inspirerande är det så fortsätt du att greja. Ha det gott

Baronessan sa...

Jag syr nu som tusan för rätt som det är går det över. Sen kan det ta år innan det kommer igång igen. Du kommer nog snart igång ska du se :D