Visar inlägg med etikett Återbruk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Återbruk. Visa alla inlägg

måndag 29 februari 2016

Bara väskor

var det de där väskorna då. I december blev det de här väskorna. Först en väska av återanvända slipsar med ficka på utsidan. Liten modell.
Sen ännu en slipsväska. Något större
En tygbit från gömmorna med återanvänt tofsband blev en liten väska. Dekorerad med ett örhänge.
Insidan är helt och hållet från en kasserad väska.
Sen blev det en större väska. En bag. Loppisfyndade tyger. Återanvänt axelband.
Nästa väska är gjord av en loppisfyndad bordslöpare och loppisfyndat fuskskinn.
En liten tryckknappsficka på insidan. Samt ännu en bit av det gamla draperityget som foder.
Till nyår gjorde jag en liten behändig väska med plats för en mobil och lite pengar. Återbrukat tyg.
blev det januari. En rund väska för ovanlighetens skull. Loppisfyndad duk, fuskskinn och kedja.
En blixtlåsficka inuti.
Dotter skulle till Indien och ett par läsplattor behövde skydd. Stuvbit samt gardintyg till foder.
Gardintyg utanpå och stuvbit inuti. Återanvändning av spännen från mina gömmor. Båda vadderade.
Och så lilla miniväskan av en duk. Återanvänt blixtlås inuti samt gardin till foder.
där. Nu ska jag lägga ut detta på Pinterest. Och kanske gå och sy lite.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

måndag 7 december 2015

Speglar och väskor

Idag gick jag in i ett provrum. Det var fanimej ett misstag! I fortsättningen ska jag bara köpa kläder på nätet och prova hemma eller så ska jag bara köpa stora säckar och göra hål för armar och huvud.

Alltså dessa speglar! Jag har inga såna speglar hemma!! Jag tror att dom har förstoringsglas i dom. Jag såg celluliter, blemmor, fläckar, gropar och hudbristningar som jag aldrig sett förut. Både speglar och belysning måste ju vara något utrangerat från någon kirurgavdelning. 

Lika bra att jag likt Lena Ph syr mina egna kläder. Jag har bara inte gett mig på byxor än. Eller, det har jag ju gjort förut. För länge sen. Men inte nu. Men nu syr jag ju mest bara väskor. Så många så jag måste börja sälja snart. Jag kanske ska öppna en butik. I den kommer det inte att finnas några speglar!

Här följer nu bilder på mina senaste väskfix. Det är en hel drös, så nu kan ointresserade sluta läsa.


En kasse/väska av loppistyg. Det behöver jag väl knappast skriva längre. Allt jag gör i väskväg är återbruk. Om inte så skriver jag det. Väskbanden är flätade av f.d. gardinomtag.
Insidan har ett blixtlåsfack på ena sidan och ett litet mobilfack på andra.
Sen blev det en necessär också av rena farten.

Det här fina loppistyget kunde jag ju inte gå förbi. Så det blev en väska/kasse. En vadderad sådan. Till och med vadderingen hittade jag i mina gömmor. Och inte vet jag vart det kommer ifrån! Spännen också från mina gömmor och fuskskinn i handtagsfästena.
Insidan har två mindre fickor utan stängning.

Den här väskan har loppistyg (fuskskinn) i botten och i remmen. Det blå tyget köpte jag för att använda till något helt annat. Vad har jag glömt. Stängs med tryckknapp (ny). Blixtlåsficka på baksidan, men ingen ficka inuti.
Sen gick ett par jeans sönder. Vilken tur! Då blev det den här väskan. Sydd magnetknapp (ny) dold av udda knapp från min samling. Spetsar som legat i lådan i eviga tider. Axelrem från kasserad väska.
En jeansväska till blev det. Band från spara-lådan. Fickor på bägge utsidor, men utan stängning.

Sen gjorde jag en annan modell med isydd sida av fuskskinn. Stängs med magnetknapp som är det enda nya på denna väska.
Insidan med två fickor utan stängning, samt detalj från sidan. 

En handväska med en blixtlåsficka på utsidan. Fickan och botten i fuskskinn. Axelbandet är ett loppisfyndat skärp. Stängs med nyköpt tryckknapp.
Samma tyg på insidan där det finns en enkel ficka.

Och så den sista. Blixtlåsficka på ena yttersidan och mobilficka på andra. Stängs med tryckknapp (ny). Justerbart, lätt vadderat axelband med spännen från fyndlådan. Det blå tyget är fuskskinn.
Nu ska jag gå och hitta på en ny väska.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

måndag 16 november 2015

Blusar och kikärtsspad

Ryggen håller än (peppar, peppar...) Jag har till och med glömt att jag haft ont i ryggen och gjort saker jag INTE skulle. Men det är så konstigt med ryggskott. Man är helt fastlåst och kan inte röra sig. Sen går det över och är helt borta! Vad hände? Vart tog det vägen? Och varför?

Den där stunden (som brukar vara minst en vecka) så lovar man sig själv att aldrig mer göra konstiga rörelser eller lyfta saker hur som helst. Men när inget tar emot och kroppen fungerar igen, då har man redan glömt bort allt man lovat. Dumt, dumt, dubbeldumt! Nåja, nu är jag igång igen och imorgon är det en ny dag hos osteopaten.

Jag har äntligen fått ihop min blus som jag stretat med rätt länge. Loppisfyndat grön/vit-rutigt tyg i seersucker. Det blev inte bra och så blev det inte bra och så blev det fanjävlaskit. Jag började med v-ringning, men efter att ha ändrat ringningen så fick jag äntligen till det. (Och efter att ha justerat ungefär varenda söm).
Jag satte i ett av mina samlade blixtlås, men vände det uppochner för skojs skull. En liten knapp i svagt avvikande färg fick pryda ärmarna. Det är märkligt; att bland mina tusentals knappar är det sällan några som passar.
Förra månaden totade jag ihop denna blus. Bitar av tyg som låg på hyllan i syrummet kombinerades ihop till detta. Blixtlås från samlingen. Återstår om jag kommer att använda den.
Ni märker att jag gillar 3/4-ärmar va?

Sen har jag testat kikärtsspad. Till vad då undrar ni kanske? Jo, istället för äggvita. Dotter J hade gjort en smarrig kaka på detta, så jag måste ju testa. Det var helt märkligt att se spadet resa sig precis som äggvita! Man tror inte sina ögon.
Jag gjorde en enkel chokladmousse på spadet + blockchoklad och lite honung. Mycket gott! Och om någon funderar på smaken så kan jag upprepa det som någon skrev någonstans: "hur gott är det med äggvita?" Prova vet ja!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag 23 oktober 2015

Nu och då syr jag lite...

Det är höst.
Det är mörkt.
Värstingkatten är galen.
Mössen/sorkarna börjar röra på sig, för det är leverans varje kväll.
Det är bara 62 dagar kvar till jul (stön!)

Och... även det här inlägget kommer att handla om mitt knåpande, så vill ni inte veta så kan ni sluta läsa nu.

Väggarna i syrummet börjar bli svarta. Jag svär så det osar. Och det händer allt som oftast. Hos oss finns ingen svärburk för den skulle vara full efter en halv dag. Men det stör ingen, mer än möjligen katterna, men dom begriper ju ändå inte vad jag säger.

Den här gången ondgjorde jag mig mest över ett symönster. Igen! Jag är en person som oftast tror att jag gör fel. Att jag inte kan. Och ibland känner jag mig därför helt urblåst.
Jag hade alltså ett mönster på en blus/top. Bilden var som vanligt ritad, så man kan ju inte veta om någon har lyckats sy efter mönstret. Hur som helst så passade inte ärmarna. SOM VANLIGT!!! Och då skällde jag ut mig själv efter noter, för att jag är så urbota korkad som inte kan klippa ut och sy i ett par ärmar på rätt sätt.

Men... så tänkte jag att nä, jävlar i mig att jag ger upp. Så jag tog en skjorta ifrån garderoben som det var bra passform på och klippte isär. Sen ritade jag mönstret från den. Gick ju hur bra som helst att sy! Som varm kniv genom smör. Det blev en blus/top på ett loppisfyndat tyg. (Gör ju inget om man misslyckas när tyget kostat 20 kr)
Detaljer. Uppvikta 3/4-ärmar, tryckknappar samt sprund.
I fortsättningen tänker jag bara använda gamla beprövade plagg som mönsterbas. Den där gamla skjortan som jag slaktade var en favorit, men den hade ganska många år på nacken. Frid över dess minne. Den lever nu vidare genom sitt mönster.

Annat pysslat. Dotter J hade en 40-talsklänning modell rock. Ett fantastiskt tyg men oanvändbar. Den har jag nu gjort om till en kjol.
Snedfickor med dekorationsknappar från den ursprungliga klänningen.
Det blev tyg över så det blev även en liten väska.

Dotter J hade ännu en rockklänning som jag sydde en väska av enligt hennes önskemål. Man ska nog inte titta för länge på mönstret. Kan framkalla epilepsi. En necessär blev det också. Återbrukat blixtlås samt foder av gammal gardin.


Jag har även gjort en bag. Favorittyget som jag loppisfyndade i somras har jag tidigare gjort en handväska av. Men nu alltså även en bag. Det var lite knökigt att få till det, men jag lyckades. Här är det även återbrukade handtag och blixtlås från en kasserad väska men skinnimitationen har jag köpt nytt.
Inuti har jag återigen använt mig av det stadiga draperityget. Det räcker långt och det är bra för det finns många fler väskor att sy.
Den här bagen ska i helgen få följa med mig på en Ålandstur. På återseende!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 14 oktober 2015

Högvarv i syrummet

Nej, det blev inte en väska till före blusen. Det blev två. Den första är gjord av loppistyg. Den hade från början en brun fuskskinnficka, men den lyckades jag bränna sönder med strykjärnet. Då skulle ni sett mig stå och slå huvudet i väggen.
Det blev till att sprätta bort den, vilket var ett helvete, för att jag hade sytt den med broderistygn. Det gör jag aldrig om. Tror jag. Istället fick den en kedja till pynt. På baksidan en blixtlåsficka av återanvänt blixtlås.
Den andra väska gjorde jag av en kasserad älsklingsväska. Den hade handtagen gått sönder på så jag hade tejpat dom med eltejp! Det gick ett tag. Men nu är den omgjord till en mini-väska. Går bra att använda under jackan om man vill. Lagom för mobil och en plånbok modell mindre. Dragkedjan är från en annan kasserad väska.
Men sen - ta mig tusan - blev det en skjortblus iallafall! Loppistyg så klart. Jag gjorde den mest för att se om jag kunde göra en riktig krage och det kunde jag visst.
Den är ruskigt genomskinlig så den kräver en topp under. Och vad ska jag sy nu då. En väska kanske.

Jag måste ju få visa min fina tavla! Den har jag beställt och fått av min äldsta dotter. Hon är så duktig! Det är Frazze så klart. Den ska nu ramas och få en bra plats.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 8 oktober 2015

Sy-ma-ma-ma-ni

Jag tar Sifrol mot bensprattel = restless legs. Det som nu inte längre ska heta restless legs eller RLS utan Willis Ekboms sjukdom. Konstigt att byta nu, eftersom det var den gubben som kom på det här redan på 1600-talet. Hur ska jag komma ihåg att det heter det? Det tog mig åratal att lära mig RLS istället för myrkrypningar.
Sifrolen jag tar är ju egentligen mot Parkinson och den har en hel del lustifika biverkningar. Bland annat kan man bli spelberoende. JO - sant! Fast det är iofs när man har parskinson. Läs HÄR
Man kan också få ett starkt behov av att bete sig på ett ovanligt sätt.
Man kan även bli rastlös och manisk.

Kan det vara därför jag plötsligt fått för mig att göra väskor på löpande band? Nu har det blivit en igen. En liten handväska denna gång gjord av loppistyg och fuskskinn som låg i mina gömmor.
Insidan klädd i samma tyg och med två blixtlåsfack. Ett stort längs hela ena sidan och ett litet. Återanvända blixtlås. Remmarna är sydda av fuskskinnet och tofsen är från en kasserad väska. Den är jag inte säker på att jag ska ha kvar. Men vi får se.
Det är ju ändå inget som säger att jag kommer att använda någon av väskorna. Jag bara syr. Manisk som jag tydligen är.

Och nu - ÄNTLIGEN - är jag klar med klänningen från helvetet! Eller snarare klänningen som blev till av "mönstret från helvetet". Det blommiga tyget - som egentligen är bara för mycket - köpte jag som kjol på en loppis för 20 kr. Den liksom klängde sig fast hos mig. Det svarta tyget köpte jag för att göra en kjol av en gång. Det blev aldrig av. Nu blev det istället en klänning.
Tyget räckte precis! Finns knappt en gnutta kvar. Men är jag nöjd? Nej! Det som stör mig är nog själva.... ja.... detvetifan. Nåt är det. Det blir inget mer av det mönstret!
Det kan ju vara fel på den kroppen som ska vara i, men det vill jag helst inte tro. Den sitter lite löst på provdockan eftersom den blev mig given en gång då jag inte hade den rondör jag har nu.

Nåja, jag ska nog inte skylla mina maniska attacker på Sifrolen. Det är nog medfött. För i så fall skulle jag även skylla förvirringen och minnesförlusten på den. För det är också ett par av biverkningarna.

Nu ska jag gå och kasta det där mönstret. Kanske. Sen ska jag sy en blus. Om nu inte min maniska sida gör en ny väska först. Det är inte helt otroligt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

fredag 31 juli 2015

Sytt och syltat

där ja! Det var juli det. Flöt bort i en flod av regn och snor. Nu på väg in i en ny månad hänger jag undan mina sommarkläder, köper nya gummistövlar och en sydväst. Kanske, kanske kan det trigga igång nåt annat väder. Men det är väl knappt man vågar skriva det, för då kommer det väl snö.

Det har inte blivit så mycket pysslat i juli, men lite har jag åstadkommit. Först blev det ett par 3/4-byxor till små gossar av loppisfyndade skjortor. Det blir bara en ficka eftersom jag använt mig av bröstfickorna på skjortorna.
Enklaste tänkbara, men otroligt mjuka.

Sen fick jag för mig att göra en liten väska eftersom jag hittat ett så sött broderi på en loppis.
Jag är lite svag för fåglar jag. Nu får den nytt liv (om den ens haft ett liv) som ytterficka på min väska. Väskan i sig är gjord av loppisfyndade herrbyxor och bitar av jeanstyg.

Efter detta blev det ytterligare en väska. Bara för att jag råkat (!!) få med mig ytterligare ett övergivet broderi hem. Nu blev det broderiet ytterficka på denna väska.
Tyget till väskan är loppisfyndade manchesterbyxor. Inuti är den fodrad med en kasserad gardin.
Det finns mycket kvar av gardintyget och nu funderar jag på vad jag ska göra av det. Kanske kommer jag på något. Kanske inte. Nu återstår att se om jag kan få till den där klänningen jag håller på med. Den som jag skurit till efter det där mönstret (från helvetet) som jag fick göra om. Kanske åker den direkt ner i soppåsen.

Igår tog jag mig en tur i trädgården och plockade ihop lite bär. Det tog väl kanske en halvtimme och under den tiden hann det bli: regn, uppehåll, sol, mulet, regn. Växlande väder kallas det va? Och sen gjorde jag krusbärsmarmelad och svart vinbärsgelé. Tidigare har jag gjort blåbärsmarmelad. Den sistnämnda blev för tjock och svart vinbärsgelén för tunn men krusbärsmarmeladen blev lagom. Det är precis som med oss människor. Alla är olika, men kan vara goda för det!
Adios Amigos!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,