Rörande rastlös

Ibland blir man förvånad över sig själv. Jag tränar! Jo, ni läste rätt. Tränar. Idag har jag cyklat på träningscykel i 20 minuter och ryggtränat i 20. Hemma alltså. Det är ett måste för att jag ska få någon ordning på den här skitryggen. Helst varje dag. Annars blir jag väl sittande i någon hörna. Och jag gillar inte att sitta i hörnor.

Jag gillar inte att sitta stilla för länge över huvud taget. Jag blir rastlös. Jag måste iaf ha tillgång till en stickning eller en dator. Gubbe däremot har talang för det där. Han kan koppla av i timmar framför TV:n utan att röra sig. Ibland tror man att han är i koma. Möjligen klappar han katten. Inte för att han gör det jämt. Kopplar av alltså, men han kan!
Förmodligen är det därför han sover så bra också. En annan ligger som en torktumlare nätterna igenom. Jag kan t.ex. säga: "det var ett jävla liv på Gösta (katt) i natt. Jag trodde han tagit in en mus". Svaret blir: "jaså, jag hörde inget." Sånt är jag avundsjuk på. Annars är avundsjuka inget som ligger för mig.

Symaskinen är det ganska bra fart på iaf. Den där nya fina overlocken! Det är blandade utrop i syrummet av 'helvete', 'fan', 'hurra' och 'yes'! Dessa har jag skapat sedan november. Fast inte allt på overlock. Den 'gamle' Berninan hänger med än.

Och mer ska göras. Men jag tror att jag sticker emellan med några kuddfodral innan det blir några kläder igen. Men... det är en pojkjacka och flickklänningar på gång. Bland annat. Syrummet är fyllt med tyg så det är bara att sy. Problemet är det där med att bestämma sig. Det är min sämsta egenskap. Eller EN av mina sämsta.
Ute snöar det på tvären. Det är väl i och för sig inget konstigt med snö i mars, men när det inte snöar när det SKA snöa - alltså på vintern - så känns det onödigt att det ska börja nu! Men tids nog får vi svettas. Eller gnälla över regn.

Läs även andra bloggares åsikter om Ryggträning, Sömnad, Kläder, Overlock, Handarbete

Synkronisering och trådhelvete

Min sämsta gren är tävling! Jämt ska det tävlas. I allt! Den enda gången jag tävlat och vunnit var när jag var spermie. Men förmodligen var alla andra döda.

Nyss fick jag se något på tuben som jag aldrig sett förr. (Ni vet man googlar på något och får upp helt andra saker) Synkroniserad gång! Alltså, va? Och jag förmodar att det var en tävling. Och vad jag förstår så finns det bara i Japan. Man får kolla en stund innan något händer. Och bli inte avskräckta av utroparen som likt en linedancecaller hojtar riktningen.

Jag har ju tidigare sett synkroniserad isdans. Vilket faktiskt är fint. Vad blir nästa? Synkroniserad cykling? Skulle vara kul att se. På enhjuling!

Nu har jag (efter att ha kommit på minst 15 nya svärord) sytt min första klänning i tunt stretchtyg på min overlock. Det var ju inte just klänningen som var problemet, utan att jag inte fick till trådarna (som just då hette trådhelvetesfanjävlar). Det är många inställningar som jag inte är hemma på än. Men det kommer väl. Om sisådär 15 år om man får leva.

Så här blev den hur som helst. Tyget jag valde var väl inte det bästa, men det var på rea och asbilligt! Så jag tänkte att det passar bra att öva på. Vad som inte var så bra när man skulle sy första gången var att det var så tunt och sladdrigt samt randigt! Vad tänkte jag? Jag är otroligt bra på att krångla till det för mig.

Men alla ni som var med och presentade mig med denna overlock:
Ni ska veta att jag älskar den! Även om den ger mig motstånd och nya svärord. Det är liksom en ny värld! Det svåraste nu är att bestämma sig för vad jag ska göra härnäst.

Jag har varit ovanligt effektiv i dagarna. Jag (med hjälp av Gubbe!) har köpt alla julklappar till de 17 barnen. Rekordtidigt! Sen har jag adventspyntat också. Det gick ovanligt bra, men då ska sägas att jag ännu inte hängt upp den där pappersstjärnan som man aldrig får rakt. Då kan ni räkna med att det kommer att osa här!

Glad fredag och trevlig advent på er alla!

Läs även andra bloggares åsikter om Synkroniserad gång, Sömnad, Klänning,

Glädje över en maskin!

Tjolahopp, tjolahej! Nu är den här!!! Min overlockmaskin som jag velat ha så länge. Den inköptes på symässan förra helgen.

Tack 1: alla ni som bidrog till denna ögonsten på min födelsedag!
Tack 2: brorsdotter Martina som först guidade mig i denna overlockvärld
Tack 3: sist men inte minst - vännen Sonja som hjälpte mig med tips och stöd vid köpet.

Har ni sett vilken liten gullig?!

Nu ska jag bara gå igenom instruktionsboken och cd-skivan så ska det nog sys utav helvete sen! Och om man inte får ordning på det hela så finns gratislektioner i butik och även youtube-klipp. Men har jag fått ordning på tre datorer här hemma (när det inte varit stört omöjligt och broder Tuck fått rycka ut) så ska jag nog klara av denna symaskin också!

Någon brist på tyg är det inte heller. (Köper tyg först och maskin sen... hm!) Det är ju bara det att man ska ha mönster också. Som ska ritas och klippas till. Men det ska nog ordna sig med den saken bara man fått snurr. Det är ju ändå inget nytt.

Det enda jag behöver nu är lugn och ro och inget som stör. Stänger in mig i syrummet med "stör-ej"-skylten uppe! Undrar om katterna kan läsa den? Dom lär stå utanför och krafsa.

Gubbe får nog klara sig med matlådor ett tag. Vem har tid att laga mat nu? Eller så åker han säkert gladeligen till någon korvmoj. Här äts det ju Viktväktarmat. Nä skoja. Klart han ska ha mat! Han var också med på ett hörn på maskinen så kanske, kanske det även blir ett par kallingar så småningom.

Nu ska jag faktiskt gå och förbereda middag till Gubbe. Själv blir jag bjuden på detsamma hos väninna. Jo, så bra har jag det! Glad fredag på er alla hopa!

Läs även andra bloggares åsikter om Sömnad, Overlock, Janome

Bara väskor

Så var det de där väskorna då. I december blev det de här väskorna. Först en väska av återanvända slipsar med ficka på utsidan. Liten modell.

Sen ännu en slipsväska. Något större

En tygbit från gömmorna med återanvänt tofsband blev en liten väska. Dekorerad med ett örhänge.

Insidan är helt och hållet från en kasserad väska.

Sen blev det en större väska. En bag. Loppisfyndade tyger. Återanvänt axelband.

Nästa väska är gjord av en loppisfyndad bordslöpare och loppisfyndat fuskskinn.

En liten tryckknappsficka på insidan. Samt ännu en bit av det gamla draperityget som foder.

Till nyår gjorde jag en liten behändig väska med plats för en mobil och lite pengar. Återbrukat tyg.

Så blev det januari. En rund väska för ovanlighetens skull. Loppisfyndad duk, fuskskinn och kedja.

En blixtlåsficka inuti.

Dotter skulle till Indien och ett par läsplattor behövde skydd. Stuvbit samt gardintyg till foder.

Gardintyg utanpå och stuvbit inuti. Återanvändning av spännen från mina gömmor. Båda vadderade.

Och så lilla miniväskan av en duk. Återanvänt blixtlås inuti samt gardin till foder.

Så där. Nu ska jag lägga ut detta på Pinterest. Och kanske gå och sy lite.

Läs även andra bloggares åsikter om Återanvänd, Återbruk, Sömnad, Skapat, Väskor

Speglar och väskor

Idag gick jag in i ett provrum. Det var fanimej ett misstag! I fortsättningen ska jag bara köpa kläder på nätet och prova hemma eller så ska jag bara köpa stora säckar och göra hål för armar och huvud.

Alltså dessa speglar! Jag har inga såna speglar hemma!! Jag tror att dom har förstoringsglas i dom. Jag såg celluliter, blemmor, fläckar, gropar och hudbristningar som jag aldrig sett förut. Både speglar och belysning måste ju vara något utrangerat från någon kirurgavdelning. 

Lika bra att jag likt Lena Ph syr mina egna kläder. Jag har bara inte gett mig på byxor än. Eller, det har jag ju gjort förut. För länge sen. Men inte nu. Men nu syr jag ju mest bara väskor. Så många så jag måste börja sälja snart. Jag kanske ska öppna en butik. I den kommer det inte att finnas några speglar!

Här följer nu bilder på mina senaste väskfix. Det är en hel drös, så nu kan ointresserade sluta läsa.


En kasse/väska av loppistyg. Det behöver jag väl knappast skriva längre. Allt jag gör i väskväg är återbruk. Om inte så skriver jag det. Väskbanden är flätade av f.d. gardinomtag.

Insidan har ett blixtlåsfack på ena sidan och ett litet mobilfack på andra.

Sen blev det en necessär också av rena farten.

Det här fina loppistyget kunde jag ju inte gå förbi. Så det blev en väska/kasse. En vadderad sådan. Till och med vadderingen hittade jag i mina gömmor. Och inte vet jag vart det kommer ifrån! Spännen också från mina gömmor och fuskskinn i handtagsfästena.

Insidan har två mindre fickor utan stängning.

Den här väskan har loppistyg (fuskskinn) i botten och i remmen. Det blå tyget köpte jag för att använda till något helt annat. Vad har jag glömt. Stängs med tryckknapp (ny). Blixtlåsficka på baksidan, men ingen ficka inuti.

Sen gick ett par jeans sönder. Vilken tur! Då blev det den här väskan. Sydd magnetknapp (ny) dold av udda knapp från min samling. Spetsar som legat i lådan i eviga tider. Axelrem från kasserad väska.

En jeansväska till blev det. Band från spara-lådan. Fickor på bägge utsidor, men utan stängning.

Sen gjorde jag en annan modell med isydd sida av fuskskinn. Stängs med magnetknapp som är det enda nya på denna väska.

Insidan med två fickor utan stängning, samt detalj från sidan. 

En handväska med en blixtlåsficka på utsidan. Fickan och botten i fuskskinn. Axelbandet är ett loppisfyndat skärp. Stängs med nyköpt tryckknapp.

Samma tyg på insidan där det finns en enkel ficka.

Och så den sista. Blixtlåsficka på ena yttersidan och mobilficka på andra. Stängs med tryckknapp (ny). Justerbart, lätt vadderat axelband med spännen från fyndlådan. Det blå tyget är fuskskinn.

Nu ska jag gå och hitta på en ny väska.

Läs även andra bloggares åsikter om Sömnad, Återbruk, Återbruka, Väskor, Handväska, Kasse, Loppis

Klämmiga kakor

Har ni några gamla stenkakor ni inte vet vad ni ska göra med? Eller 78-varvare som de också kallas. Eller - varför inte bara grammofonskiva. Här kommer ett tips:

När man syr och har flera lager. Då lägger man sin gamla stenkaka emellan så går det lätt att nåla. Just den här skivan är Thory Berhards med "En bukett med friska blommor varje dag". Den kan ni lyssna på här:

Klämmigt så det förslår. Mitt exemplar av denna stenkaka är dock inte spelbar längre. Den är allt för raspig. Men jag har andra som går att spela, om man nu skulle få för sig det. Men ljudet är ju inte direkt smeksamt. Det är ju knappt man använder sina vinylare längre. Men man vet aldrig. Skivspelaren står och väntar i ett hörn.

Jag funderade på vad dessa skivor var gjorda av och det var tydligen lite blandat. Men till största delen har det tydligen använts schellack. Just den här skivan är inspelad 1950 och det var alldeles i sluttampen på den eran för sen tog vinylen över.

Apropå musik förresten så såg jag på nätet att gamla Bildjournalen säljs för upp till 700 kronor!!! Jag som köpte denna tidning varje vecka tills den upphörde. Men jag klippte och läste sönder dom tyvärr! Jag hade ingen spåkula. Då heller.

Vad jag syr? Väskor så klart! Just nu alltså.

Läs även andra bloggares åsikter om Stenkakor, Vinylskivor, Thory Bernhards, Grammofon

Blusar och kikärtsspad

Ryggen håller än (peppar, peppar...) Jag har till och med glömt att jag haft ont i ryggen och gjort saker jag INTE skulle. Men det är så konstigt med ryggskott. Man är helt fastlåst och kan inte röra sig. Sen går det över och är helt borta! Vad hände? Vart tog det vägen? Och varför?

Den där stunden (som brukar vara minst en vecka) så lovar man sig själv att aldrig mer göra konstiga rörelser eller lyfta saker hur som helst. Men när inget tar emot och kroppen fungerar igen, då har man redan glömt bort allt man lovat. Dumt, dumt, dubbeldumt! Nåja, nu är jag igång igen och imorgon är det en ny dag hos osteopaten.

Jag har äntligen fått ihop min blus som jag stretat med rätt länge. Loppisfyndat grön/vit-rutigt tyg i seersucker. Det blev inte bra och så blev det inte bra och så blev det fanjävlaskit. Jag började med v-ringning, men efter att ha ändrat ringningen så fick jag äntligen till det. (Och efter att ha justerat ungefär varenda söm).

Jag satte i ett av mina samlade blixtlås, men vände det uppochner för skojs skull. En liten knapp i svagt avvikande färg fick pryda ärmarna. Det är märkligt; att bland mina tusentals knappar är det sällan några som passar.

Förra månaden totade jag ihop denna blus. Bitar av tyg som låg på hyllan i syrummet kombinerades ihop till detta. Blixtlås från samlingen. Återstår om jag kommer att använda den.

Ni märker att jag gillar 3/4-ärmar va?

Sen har jag testat kikärtsspad. Till vad då undrar ni kanske? Jo, istället för äggvita. Dotter J hade gjort en smarrig kaka på detta, så jag måste ju testa. Det var helt märkligt att se spadet resa sig precis som äggvita! Man tror inte sina ögon.

Jag gjorde en enkel chokladmousse på spadet + blockchoklad och lite honung. Mycket gott! Och om någon funderar på smaken så kan jag upprepa det som någon skrev någonstans: "hur gott är det med äggvita?" Prova vet ja!

Läs även andra bloggares åsikter om Återbrukat, Sömnad, Sytt, Blusar, Kikärtsspad, Osteopat

Nu och då syr jag lite...

Det är höst.
Det är mörkt.
Värstingkatten är galen.
Mössen/sorkarna börjar röra på sig, för det är leverans varje kväll.
Det är bara 62 dagar kvar till jul (stön!)

Och... även det här inlägget kommer att handla om mitt knåpande, så vill ni inte veta så kan ni sluta läsa nu.

Väggarna i syrummet börjar bli svarta. Jag svär så det osar. Och det händer allt som oftast. Hos oss finns ingen svärburk för den skulle vara full efter en halv dag. Men det stör ingen, mer än möjligen katterna, men dom begriper ju ändå inte vad jag säger.

Den här gången ondgjorde jag mig mest över ett symönster. Igen! Jag är en person som oftast tror att jag gör fel. Att jag inte kan. Och ibland känner jag mig därför helt urblåst.
Jag hade alltså ett mönster på en blus/top. Bilden var som vanligt ritad, så man kan ju inte veta om någon har lyckats sy efter mönstret. Hur som helst så passade inte ärmarna. SOM VANLIGT!!! Och då skällde jag ut mig själv efter noter, för att jag är så urbota korkad som inte kan klippa ut och sy i ett par ärmar på rätt sätt.

Men... så tänkte jag att nä, jävlar i mig att jag ger upp. Så jag tog en skjorta ifrån garderoben som det var bra passform på och klippte isär. Sen ritade jag mönstret från den. Gick ju hur bra som helst att sy! Som varm kniv genom smör. Det blev en blus/top på ett loppisfyndat tyg. (Gör ju inget om man misslyckas när tyget kostat 20 kr)

Detaljer. Uppvikta 3/4-ärmar, tryckknappar samt sprund.

I fortsättningen tänker jag bara använda gamla beprövade plagg som mönsterbas. Den där gamla skjortan som jag slaktade var en favorit, men den hade ganska många år på nacken. Frid över dess minne. Den lever nu vidare genom sitt mönster.

Annat pysslat. Dotter J hade en 40-talsklänning modell rock. Ett fantastiskt tyg men oanvändbar. Den har jag nu gjort om till en kjol.

Snedfickor med dekorationsknappar från den ursprungliga klänningen.

Det blev tyg över så det blev även en liten väska.

Dotter J hade ännu en rockklänning som jag sydde en väska av enligt hennes önskemål. Man ska nog inte titta för länge på mönstret. Kan framkalla epilepsi. En necessär blev det också. Återbrukat blixtlås samt foder av gammal gardin.

Jag har även gjort en bag. Favorittyget som jag loppisfyndade i somras har jag tidigare gjort en handväska av. Men nu alltså även en bag. Det var lite knökigt att få till det, men jag lyckades. Här är det även återbrukade handtag och blixtlås från en kasserad väska men skinnimitationen har jag köpt nytt.

Inuti har jag återigen använt mig av det stadiga draperityget. Det räcker långt och det är bra för det finns många fler väskor att sy.

Den här bagen ska i helgen få följa med mig på en Ålandstur. På återseende!

Läs även andra bloggares åsikter om Sömnad, Återbruk, Återanvänt, Väska, Kjol, Blus, Mönster

Högvarv i syrummet

Nej, det blev inte en väska till före blusen. Det blev två. Den första är gjord av loppistyg. Den hade från början en brun fuskskinnficka, men den lyckades jag bränna sönder med strykjärnet. Då skulle ni sett mig stå och slå huvudet i väggen.
Det blev till att sprätta bort den, vilket var ett helvete, för att jag hade sytt den med broderistygn. Det gör jag aldrig om. Tror jag. Istället fick den en kedja till pynt. På baksidan en blixtlåsficka av återanvänt blixtlås.

Den andra väska gjorde jag av en kasserad älsklingsväska. Den hade handtagen gått sönder på så jag hade tejpat dom med eltejp! Det gick ett tag. Men nu är den omgjord till en mini-väska. Går bra att använda under jackan om man vill. Lagom för mobil och en plånbok modell mindre. Dragkedjan är från en annan kasserad väska.

Men sen - ta mig tusan - blev det en skjortblus iallafall! Loppistyg så klart. Jag gjorde den mest för att se om jag kunde göra en riktig krage och det kunde jag visst.

Den är ruskigt genomskinlig så den kräver en topp under. Och vad ska jag sy nu då. En väska kanske.

Jag måste ju få visa min fina tavla! Den har jag beställt och fått av min äldsta dotter. Hon är så duktig! Det är Frazze så klart. Den ska nu ramas och få en bra plats.

Läs även andra bloggares åsikter om Sömnad, Återbruk, Återanvändning, Loppis, Loppistyg, Handarbete

Sy-ma-ma-ma-ni

Jag tar Sifrol mot bensprattel = restless legs. Det som nu inte längre ska heta restless legs eller RLS utan Willis Ekboms sjukdom. Konstigt att byta nu, eftersom det var den gubben som kom på det här redan på 1600-talet. Hur ska jag komma ihåg att det heter det? Det tog mig åratal att lära mig RLS istället för myrkrypningar.
Sifrolen jag tar är ju egentligen mot Parkinson och den har en hel del lustifika biverkningar. Bland annat kan man bli spelberoende. JO - sant! Fast det är iofs när man har parskinson. Läs HÄR
Man kan också få ett starkt behov av att bete sig på ett ovanligt sätt.
Man kan även bli rastlös och manisk.

Kan det vara därför jag plötsligt fått för mig att göra väskor på löpande band? Nu har det blivit en igen. En liten handväska denna gång gjord av loppistyg och fuskskinn som låg i mina gömmor.

Insidan klädd i samma tyg och med två blixtlåsfack. Ett stort längs hela ena sidan och ett litet. Återanvända blixtlås. Remmarna är sydda av fuskskinnet och tofsen är från en kasserad väska. Den är jag inte säker på att jag ska ha kvar. Men vi får se.

Det är ju ändå inget som säger att jag kommer att använda någon av väskorna. Jag bara syr. Manisk som jag tydligen är.

Och nu - ÄNTLIGEN - är jag klar med klänningen från helvetet! Eller snarare klänningen som blev till av "mönstret från helvetet". Det blommiga tyget - som egentligen är bara för mycket - köpte jag som kjol på en loppis för 20 kr. Den liksom klängde sig fast hos mig. Det svarta tyget köpte jag för att göra en kjol av en gång. Det blev aldrig av. Nu blev det istället en klänning.

Tyget räckte precis! Finns knappt en gnutta kvar. Men är jag nöjd? Nej! Det som stör mig är nog själva.... ja.... detvetifan. Nåt är det. Det blir inget mer av det mönstret!
Det kan ju vara fel på den kroppen som ska vara i, men det vill jag helst inte tro. Den sitter lite löst på provdockan eftersom den blev mig given en gång då jag inte hade den rondör jag har nu.

Nåja, jag ska nog inte skylla mina maniska attacker på Sifrolen. Det är nog medfött. För i så fall skulle jag även skylla förvirringen och minnesförlusten på den. För det är också ett par av biverkningarna.

Nu ska jag gå och kasta det där mönstret. Kanske. Sen ska jag sy en blus. Om nu inte min maniska sida gör en ny väska först. Det är inte helt otroligt.

Läs även andra bloggares åsikter om Sömnad, Återbruk, Återanvändning, Loppistyg, Handarbete

Pysslat och sytt

Första oktober. Är det klokt? Vart tog september vägen? Och något galet är det, för nu blommar vårt äppelträd igen!! Visserligen bara några stycken, men ändå. Ur led är tiden. Det kanske är värmen som uteblev i juli som kommit nu.

Och inte har det varit mycket till sömnad eller pyssel de senaste månaderna. Just nu undrar jag varför, men jag hade väl något annat kul för mig antagligen.

I augusti blev det bara den här lampvarianten gjort. Stommen är ett trasigt gammalt paraply och de små lamphattarna följde med i en auktionslåda. Sen köpte jag en ljusslinga och satte ihop. Den lyser nu upp tillvaron på glasverandan.

Sen var jag förbi en loppis och hittade detta otroliga tyg. Röda blommor på lila botten. En kombination som jag aldrig i livet skulle ha tänkt mig förr, men den tjatade och fick följa med hem.

Senare på en annan loppis hittade jag detta tyg i någon sorts fuskskinn. Och utan att tänka på det då...

...så blev resultatet senare denna väska efter att ha kombinerat tygerna.

Detaljer från sidan och inuti. Det grå tyget som jag fodrade med är från några gamla draperier, som jag inte ens vet var dom kommer ifrån. Förmodligen även dom från en auktionslåda. Stadigt tyg som passar som foder i en väska.

Det blev en necessär också att ha i väskan för sånt som annars bara skramlar runt i botten.

Så i förrgår fick jag ett anfall av väskpyssel igen och gjorde denna skapelse. Det bruna fuskskinnet är något som hängt med i många år. Tycks aldrig ta slut. Och det prickiga tyget är från kasserade panelgardiner.

Detaljer på den. Knäpps med gammal läderknapp. Spännet står det Lee på. Dvs gammalt skräp från mina gömmor som kommer till användning.

Nu en ny månad alltså. Och klänningen som jag började med i juli hänger på provdockan och surar. Den blir aldrig klar. Det är roligare med väskorna för dom krånglar inte. Klänningen är lite svårattackerad pga snålt med tyg. Återvinning som det är. Men jag ska nog få till det vad det lider.

Läs även andra bloggares åsikter om Sömnad, Pyssel, Återbruk, Loppis, Auktion, Sparat, Handarbete