fredag 22 januari 2016

Lysande vardagsrumsrenovering

Vi möblerar. För nu är vardagsrumsrenoveringen klar!!! Jag är så nöjd så ni kan inte tro. Gubbe har gjort ett fantastiskt jobb! Men det är fortfarande en massa fix innan det är klart. Bland annat så har alla vägguttag gjorts om till jord och nu passar inte lampkontakterna. Så klart!

Nu börjas det visserligen mer och mer med sladdlöst även när det gäller ljus. Men jag har fullt sjå att hålla reda på de kontroller vi har till TV:n, för att inte tala om att hålla reda på mobilen!!! Så jag är inte så sugen. Fast det finns säkert någon jävlaranammadosa som kan hålla reda på allt i hemmet, men tappar man då bort den, då är det kört. Får i såna fall bli en som sitter fastskruvad i vardagsrumsbordet.
Nej, än så länge kan jag resa mig och släcka/tända lamporna. Det är inte lika bråttom som att byta TV-kanal. Eller stänga av ljudet vid reklam.

Apropå lampor så skulle det ju hängas upp taklampor också. Då ska man bestämma sig för "var skåpet ska stå", om man säger. Och jag som har så svårt att bestämma mig! Jag ser helst att man har ett tak fullt av krokar så man kan variera sig. Likadant med två höga skåp som måste sättas fast. Så fort dom sitter skruvade i väggen så får jag ångest av att jag kanske vill flytta på dom. 

En gammal taklampa som hängt med sedan jag var liten är den här som jag nog har skrivit om förut: helveteslampan. 
Vi har diskuterat många gånger om att sälja åbäket. Den är i malm med alabasterkupor så den är tung som satan. Men den har ett affektionsvärde och har säkert spår av blod och hår från alla i familjen. Så många gånger som vi nästan slagit ihjäl oss på den lampan. Inte undra på att vi är lite korkade i den här familjen. (Fult att skylla på en lampa. Jag vet!)

Hur som helst så har vi en mindre taklampa som Gubbe lyckades slå sönder en kupa på för många år sedan. Naturligtvis en sån kupa som inte går att hitta. Så nu tog jag alabasterkuporna från hjärnspräckarlampan och satte på den mindre lampan. Så nu är denna lampklump ett lamplik och kanske, kanske blir det lättare att göra sig av med den. 
Den mindre lampan hänger betydligt högre och nu ska ingen som är under 1.90 slå i skallen. 

Här en bild på hur tapeten ser ut. På ett ungefär. Lite svårt att få rätt nyans via foto/dator. Jag var lite orolig att det skulle bli mörkt i rummet, men det blev så bra. Den är lite skiftande utan att ha mönster.
Det är alltid ett aber det här med att möblera. Vi gör ju inte som i inredningsprogrammen: köper nya möbler vid renovering. Utan vi använder det vi har och då kan det bli ett pusslande. Värst är det med TV:n. Denna enorma pryl som nu är inträngd i ett hörn. Känns inte så bra, men det får vara så för nu. För min del behöver inte TV:n uppta ett helt rum, men Gubbe vill gärna ha sportgubbarna i knät när dom utför sina konststycken.

Nåja, nu har vi ett jätterum och kan flytta om, om det inte passar. Visserligen blir det nya hål i de gröna tapeterna då förstås, efter fastskruvade skåp. Men det är sånt man får ta.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

tisdag 19 januari 2016

Inte bara rent - ultrarent!

Reklam *Suck!* Snart finns det bara timslånga reklaminslag med avbrott för film. Även om vissa reklamsnuttar är aldrig så roliga och underfundiga; i längden så spyr man på dom! Kan man inte sätta en gräns på tre sekunder eller nåt?
Numera spelar jag oftast in program som jag vill se, så jag kan spola förbi reklamen. Annars har jag läsplattan tillgänglig, stänger ljudet på TV:n och surfar ett tag. Eller hämtar fika eller gör ett toabesök.

Går ni på reklamen? Jag blir tvärtemot. Jag vill inte ha det som jag ser på reklamen eftersom jag blir så irriterad. Och förresten: Hur många ansiktskrämer har man sett genom åren som ska ta bort rynkor och fläckar och gud vet vad? Alla med den allra senaste teknologin och med garanterat resultat. Och lik förbannat kommer det nya ÄNNU BÄTTRE av samma märke inom några månader. Hur bra kan det bli? Mig veterligen så går folk fortfarande omkring och ser ut som russin i ansiktet oavsett. Mest beroende på ålder.
När jag fyllde 40 ramlade hakan ner. Plupp! bara över natten. Det finns inga krämer i världen som kan flytta upp den igen, för den är ett arv från min fader. Möjligen om man tar till kniven. Men det tänker jag aldrig göra.

Det är mer troligt att vi alla får cancer av produkterna än att vi blir av med rynkorna. Förresten, hur konstigt skulle det inte bli om vi alla gick omkring och såg ut som barnarumpor i ansiktet vid 70?

Och tandkräm!!! 43 av 17 tandläkare rekommenderar, för att det är kliniskt bevisat att just "den här" tandkrämen är den enda användbara. Det är ju mer än märkligt att folk över huvud taget haft tänder tidigare.

Och så har vi alla spelsidor. Det kan ju komma tre-fyra spelreklamer på raken. Hoppet om att bli miljonär finns i stor utsträckning. De flesta blir bara fattigare. Själv köper jag en trisslott en gång vart annat år. Då kan jag möjligen vinna en ny lott, som sen inte ger någon vinst. Den enda turen jag har är o-tur.

Inläggets överskrift är en gammal reklam för något rengöringsmärke. Jag minns det för att min dotter - då kanske 9-års åldern - hämtade en trasa för att torka upp det hon spillt på bordet. När hon torkat sa hon: "det är inte bara rent. Det är ultrarent". Där ser man hur den förbannade reklamen fastnar på barn. Vilket många även tagit fasta på.

För övrigt känner jag mig djupfryst. Förkylningen som började i december går i vågor och har nu gett mig munsår. Yippikayey! Men livet går vidare. Nu med reklam.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

torsdag 14 januari 2016

Om alls ingenting

Jag tror att jag har frusit fast. Inte blir det mycket fotat. Det har liksom stannat av. Inte heller har jag sytt något. Fast jag tänker på det heeeeela tiden. Så snart kommer jag kanske igång.

Men vad gör jag då? Jo, jag sliter mitt hår. Jag försöker uppdatera Gubbes dator till Win 10, men Murphy är på besök. Eller, jag tror att han har bosatt sig i den datorn. Det är något som måste avinstalleras som inte går att avinstallera.
Jag sitter dagligen och läser på nätet för att få förslag på vad man kan göra. Och en tröst är: jag är inte ensam! Flera har samma problem. Och det är det ena förslaget efter det andra och inget hjälper. Jag tror att Gubbe får behålla Win 7. De två andra datorerna är uppdaterade och klara, men inte den där plåtlådan från helvetet.

Idag har jag bakat en fruktkaka som jag förmodligen kommer att få ha för mig själv. En fruktkaka med mandel, russin och torkade fikon. Visst låter det äckligt? Varje gång jag gör den så tänker jag på modern. Hon, liksom jag, älskade den kakan. Märkligt egentligen, för skulle jag läst receptet utan att ha smakat skulle jag aldrig trott att jag skulle tycka om den. Det är supermycket russin i den. Fast nästa gång ska jag ha i nötter också. Det går säkert lika bra med solros- eller pumpafrön också. Eller selleri.

Eftersom fågelfrön och kattmat var slut var jag tvungen att skrapa fram bilen. Den har stått ute ett tag, eftersom Gubbe håller på med renoveringen och gör anspråk på garaget.
Hujedamig vad snö det var på bilen. Men det värsta var valkarna av is under! Jag trodde inte att jag skulle komma iväg. Men efter idogt skrapande så vann jag över isvalkarna. Och nu står bilen i garaget!
Nu har jag matat fåglarna. Som just nu bara vill ha solrosfrön verkar det som. Talgbollar och nötter är inte förstahandsvalet. Men jag vet inte om det var fel märke, för nu när jag fyllt på så har dom inte visat sig. Otacksamma flygfän.
Men det är kanske värstingkatten Gösta som smyger omkring. Han springer ut och in genom kattluckan hela dagarna. Varje gång han kommer in så beklagar han sig högljutt, länge. Jag förklarar varje gång att jag inte styr över vädret, men han fattar inte det.
Frazze å sin sida beklagar sig också, men mer över maten. Den ska helst fyllas på varje halvtimme. Varpå han nosar på den, glor på mig och går därifrån. Otacksamma lurvbollar.

där ja. Nu har jag skrivit en hel radda bokstäver utan någon som helst mening. Så kan det gå.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

måndag 11 januari 2016

Blanka golv, Bantning och Bowie

Nu har golvsliparn gjort sitt och bra blev det. Här ser man innan slipning, efter och sist med pigment och lack. Blev stor skillnad. Även om det inte stämmer helt pga ljuset från fönstret.
Katterna var mer än förvirrade. Dom fick ju hålla sig i köket när det slipades och för en gångs skull så höll dom ihop. Frazze lånade till och med ut sin favoritplats i fönstret till Gösta.
Nu väntar vi bara på resterande tapeter. Sen ska det nog bli klart snart. Hoppas jag. Vi är ju inte helt på topp efter den här långdragna förkylningen.

Och hur har vi det med vikten så här efter jul? Ni har väl sett den där: "skyll inte på julmaten, du var tjock redan i augusti". Nej, julmaten kan vi inte skylla på. Bara alla chokladbitar och bakverk! Och knappt har man svalt den sista kakan förrän de förbannade semlorna dyker upp överallt!

Men det finns hjälp har jag sett. Man kan gå ner i vikt fortare än man hinner säga chokladpudding med vispgrädde. Det är bara att köpa något jävlar-anamma-pulver och dra i sig. I det finstilta står det sedan att du även ska - för att det verkligen ska fungera - undvika allt fett och löpa som en jagad iller sju timmar varje dag. Se t.ex på bilden här under. Tappa 12 kg på bara en månad! Det märkligaste är att brösten blivit större på en månad!!! Troligen ska man stå på huvudet hela månaden så allt fett åker ner i bh:n. Till och med läpparna har blivit större.

En som inte bryr sig om vare sig bantning eller semlor och nu checkat ut är ju David Bowie. Känns sorgligt och märkligt. Såna ikoner som han borde ju inte kunna dö. Dom är som seriefigurer. Ska bara finnas där. Men musiken lever vidare. För alltid!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

torsdag 7 januari 2016

Nytt år och så vidare

Nytt år. Ett gott sådant får man hoppas. Fast mitt började med förkylning. Eller omstart av den jag haft ett tag. Kylan är här och det är vackert ute. Men som vanligt blir jag orolig av kyla. Liksom av blåst. Fan i mig, jag är som en barometer.

Apropå orolig så är det två katter som är oroliga här idag. Det är nämligen golvslipare på besök. Fortsättning på renoveringen av vardagsrummet alltså. Så här ser det ut nu, innan slipning.
Nu luktar det slipdamm i hela huset. Men det blir nog bra när det är färdigt. Det blir till att hålla koll på katterna också så dom inte fastnar i lacken när den ska på. Förhoppningsvis håller dom sig borta pga lukten. Nu är dom instängda i köket och kan gå via groventrén ut genom sin lucka. Men det gör dom ju inte gärna i den här kylan. Jag har mutat dom med godis och tonfisk. 

Julen passerade i lugn lunk. Jag hade mina döttrar med familjer på besök. Vi kör knytis och alternerar hos varandra år från år. Gösta var med och inspekterade mina julklappar. Och vilka fina klappar jag fick sen! Känner mig mycket bortskämd. 
Och nyår har firats också. Med ett stort gäng glada vänner på en Finlandsbåt. Tradition sedan tre år och fantastiskt kul. Även om jag drog på mig huvudvärk redan innan avresan. Blev ju inte bättre kan jag säga. 
Fantastiskt god mat och goda drycker. Inget att klaga på där. Det blev många timmars festande, så det kanske inte var så konstigt att förkylningen drog igång igen. På återseende till nästa nyår gänget!
Det ska bli så skönt när vardagsrummet är klart. Sen ska det bli renovering av trappa och hallgolv. Men det får nog dröja ett tag.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,