Jag känner mig så passiv. Jag får liksom inte röven ur
rävsaxen. På TV:n flänger dom runt i skidspår, slår på puckar och hoppar
längdhöjd eller vad det heter. I ett annat program pratar dom om att
man ska träna och träna. Jag blir svettig bara av att se och höra.
Men så plötsligt
minns jag. Just det... jag har ju haft ryggskott i en vecka. Man blir
lite försiktig efter det. Men idag ska jag testa ryggen och röja undan
allt som inte blivit röjt denna vecka som gått. Jävla dammsugare som
inte kan jobba själv. Ska nog anställa en ny tror jag.
Sen har jag
fått munsår också. För det heter det väl även om det sitter i gommen.
Inte fäster det med plåster heller med allt saliv där inne. Går omkring
med öppen mun och flämtar som en gammal blodhund för att det ska torka
upp, men nu och då slår käften igen för att svälja. Det är någon reflex
kan jag tro. Kaffet bränner. Allt jag äter river i såret. Är detta en
hint om att jag ska sluta äta?
Jag var ju på
intervju för ett tag sen om ni minns. Som personlig assistent. Man får
vara glad idag om man ens kommer på intervju! Nu har jag dessutom fått
"provjobba" lite där. Sen skulle någon/några andra också provjobba. Nu
ska jag dit och provjobba lite till. Men jag förstår att det måste vara
oerhört svårt att välja någon som ska klampa in i ens liv och hjälpa
till med allt möjligt och dessutom ständigt finnas i närheten. Det är ju
den där kemin som helst ska stämma.
En helt ny inriktning
åter igen alltså. Jag har provat på många yrken i mina dagar, men aldrig
detta. Men varje arbete har ju alltid lärt mig något nytt och man lär
så länge man lever har jag hört. Det stämmer säkert, men med stigande
ålder så ska man ju komma ihåg det man lär sig också. Det kan vara
svårare.
Åter till
städningen. Nästa gång jag fyller år, har namnsdag, eller bara gjort
mig förtjänt av en dyr present, då ska jag önska mig en sån här
ryggsäcksdammsugare. Då kan man låtsas att man går på tur samtidigt som
man städar. Träning och nytta i ett. (Jag undrar jag förresten om inte
dom här som springer och tränar stup i kvarten har städhjälp hemma.)
Men förmodligen är
det för högt ljud för att jag ska tycka att den är okej ändå. Det är
nämligen det som gör att jag närmar mig min dammsugare med vånda -
ljudet! Jag får väl plugga in lite musik i öronen och köra igång då...
Läs även andra bloggares åsikter om Humor, Träning, Rygg, Munsår, Intervju, Personlig assistent, Dammsugare
personlig assistent, oj du kommer någon sannerligen in på livet. MEN! klara din rygg av den nära tunga kontakten. De du!
SvaraRaderamargareta
Ja, den frågan återstår att besvaras
RaderaDet finns ju självgående dammsugare. :D
SvaraRaderaPerfekt! Är dom tysta?
RaderaÄr dom nog, googla vetja. ;)
Radera