Pessimist javisst!

Springer ni ofta hos läkare? Inte jag. Jag väntar alltid i det längsta för att slippa. Jag har ingen bra erfarenhet av läkare. Kanske för att jag ser för friskt ut. Eller för att jag inte propsar, utan lyssnar på vad dom säger i för hög utsträckning.
Jag upplever att läkarna, som faktiskt har avsatt en tid för att hjälpa mig, så fort som möjligt försöker få ut mig genom dörren.

Nu ska jag ta mig till läkaren för att kolla varför jag tappar hår, har sköra naglar och är ständigt trött och frusen (utom när kärringvallningarna sätter i). Järnbrist är min första tanke, men det finns ju annat. Ett vanligt test för järn behöver inte säga hela sanningen. Inte heller om man kollar sköldkörteln. Det måste göras ordentliga genomgående undersökningar och det kostar vi nog inte på så gamla kärringar som mig. Särskilt som jag inte kräver det. Hur gör man när man kräver?

Usch! Det är inte roligt när man känner att man behöver gå dit och ändå känner att det inte är någon idé. Det är väl därför jag väntar på att det ska gå över. Men håret rasar av och det är väl bäst man går innan man är flintskallig. Säkert går jag hem med ett recept på något som har 347 biverkningar.
För skriva ut medicin av varierad sort utan uppföljning är standard hos de läkare jag träffat. När jag sist (i oktober) frågade om ev. sjukgymnastik angående min rygg och mitt knä, så sa läkaren: "det tar vi sen". För hans ordination var att jag skulle hålla mig still. Det är en underlig ordination när man hela livet fått höra att man ska röra mer på sig! Och när "sen" är skulle jag vilja veta.

Som ni ser är pessimisten lika hoppfull som alltid. Undrar om jag ska ta med mig en assistent? Eller om jag ska gå till veterinären istället. Risken är att man blir avlivad, men i så fall kanske det är dags.

Läs även andra bloggares åsikter om Läkare, Doktor, Tappar hår, järnbrist, kärringsjuka, Läkarbesök

Kaffegift, påskavslut och fågelhybrid

Jaha, i åratal har man läst om att kaffe är så himla bra, så att man säkert skulle kunna leva till 150 om man dricker mycket. Förutsatt att man håller sig enbart till kaffe då. Men nu har man testat eko-kaffe och kommit fram till att det finns växtskyddsmedel även i det. Ämnena är mepikvat och akrylamid och är inget av det man bör peta i sig för långt och hälsosamt liv. Men dessa ämnen har i detta fall tydligen kommit dit - inte av besprutning utan - av rostningen! Ju rostigare kaffe, desto giftigare.
Till hösten får man väl ge sig åstad och plocka ekollon och kastanjer för sitt eget surrogatkaffe. Men... det skulle inte förvåna mig om det är lika mycket gift i det.

Påsken är slut. Fort in, fort ut. Påskliljorna har sagt tack och adjö.

Barn och barnbarn har visiterat oss och mat/godsaker har ätits i mängder. Helgen avslutades med kalas för familjens minsting; treåringen Emil. Så just nu (innan juni) har vi fyra treåringar i barnbarnaskaran) Men till hösten är Emil inte minst längre, för bonusdotter bakar just nu bebis!

Tuppen står fortfarande stolt med fjädrarna i god vigör. Men nu ska han ner i lådan igen. Eller är det en höna? Kanske en hen.

Glädjande nog tittade årets första blåsippor fram på påskaftonen. Välkomna gäster!

Att pynta trappen med penséer var ju inte någon hit för någon annan än rådjuren. Dom lät sig väl smaka. Att jag aldrig lär mig! Nu har jag satt en trådkorg över så får vi se om dom vill komma igen. Penséerna alltså! Rådjuren kommer garanterat.

Vi hann också med en liten runda med kameran. Jag såg dessa vita fåglar på håll och och sa: "det är svanar". Varpå Gubbe sa: "nä, det är gäss. Titta på näbben". Fast jag påpekade att gäss har inte knölsvansrumpa. Så nog är det väl någon sorts hybrid? Det har tydligen planterats in snögås (som inte tillhör Svenska faunan) som kanske haft "lite på sidan om" med en knölsvan.

Vad dom än är så är dom vackra!

God fortsättning på våren! Nu ska jag - helt dödsföraktande - ta en kopp kaffe till!

Läs även andra bloggares åsikter om Kaffe, Bekämpningsmedel, Påsk, Penséer, Snögäss, Svan,

Efter elände kommer Påsk

Nu är det Påsk! Bara så ni vet. Fram med ägg och vippor. Lägg in sillen och griljera helgskinkan. Det blir som jul fast lightvarianten. Fast allt känns avtrubbat nu med all krig och attentat ute i världen. Så mycket hat och jävelskap. Det är obegripligt hur folk är funtade. Och denna oro som sprider sig. Vart blir det nästa gång? Vem/vilka kommer att bli drabbade? Vem ska få sörja nästa gång?

Julbelysningen hänger kvar i äppelträdet och jag tvivlar på att den kommer ner innan påskafton. Den kan lika gärna hänga kvar. Det är ju kolsvart ute på kvällarna. Bra med lite belysning. Lika bra den får hänga kvar till nästa jul. 

Man längtar efter vår för det är grått och trist. Så här såg det ut hos oss den 27:e förra året. I år finns inte ett spår av blommor. Men å andra sidan kanske dom har dött. Här finns inga gröna fingrar.

Den 25 Mars 2013 såg det ut så här vid Sigtunas hamn:

Men sån är våren. Lite hit och dit. Ungefär som jag när jag springer omkring och letar saker.

Trots elände i världen sänder jag en hälsning om Glad Påsk till er alla!

Läs även andra bloggares åsikter om Fred, Attentat, Påsk, Vår

Funderingar från en underlig hjärna

Jag har en släng av ångest. Sån där generell variant. Det kanske är våren som är på väg. Hoppas det! Det blir inte mycket gjort när man känner sig så här. Man kan liksom inte komma igång och när man ändå försöker så går det för det mesta åt helvete. 
Man får göra det bästa av situationen. Vilket är så lite som möjligt. Sätta sig i ett hörn med en god kopp kaffe och läsa en ännu godare bok. Men jag blir ju så rastlös. Jag får nog köpa lite mer garn så jag åtminstone kan sticka lite. 

Jag funderade på mitt namn häromdagen: Berit. Min ömma moder sa en gång att jag egentligen skulle bli döpt till Gunilla, men det var någon annan i släkten som snodde det. Tack för kaffet! Hur kunde dom komma på namnet Berit? Det hade varit "modernt" sisådär 10-20 år tillbaka.
Nu har man ju ändå vant sig och bryr sig inte så mycket, men när jag gick i skolan så trodde jag att jag var den enda människan i hela världen som hette så. 

Och vet ni hur många fina visor det skrivits om Berit? Svar: Två! I alla fall vad jag har hittat. Och... ja, fina och fina. Här har Bengt Sändh skrivit en visa som heter Berits dagdröm. Det är väl den minst ondskefulla av allt jag hittat på namnet Berit.

Sen kommer en eländig historia som Hasse Kvinnaböske framför. Den handlar om depressiva Berit som till slut tar livet av sig. (Det är väl den där ångesten som tar fart kan jag tro)

Sen har vi alla underliga figurer som dyker upp lite här och där. I fyrans program Lillelördag (som jag stod ut med en gång) spelar Lotta Engberg en Berit. Det är ingen vän och fryntlig typ. Se HÄR.

Och HÄR gör Robert Gustavsson en Berit på Skansen. Fast den är ju tokrolig!

HÄR en kock vid namn Berit gestaltad av Anna Blomberg. Ännu en riktig prakthagga!

HÄR har vi en robot-Berit. En beskäftig tantalona som pratar om framtidsmat. Den hade jag inte sett förut, men den var riktigt bra! 

Så här står det om namnet: Berit är ett kvinnonamn som bildats av äldre dialektala former (Bereta, Berita och liknande) av Birgitta, vilket i sin tur är av keltiskt ursprung. Namnet var populärt på 1930- och 1940-talet, vilket gör att det fortfarande är ett relativt vanligt namn totalt sett, men det är idag mycket ovanligt som tilltalsnamn.

Det var skönt att höra. Döp inga fler med det namnet! Det finns ju så många andra fina namn. Som Justina, Eufrosyne, Reidun, Torborg och Lisa. Samtidigt är jag glad för att jag inte fick namn som: Boll, Fisk eller Brummelisa (jo, det finns flickor som heter så!)

Nu hade jag tänkt baka, men nog fan glömde jag köpa jäst! Här en bild på årets första, yrsliga geting. Men "en geting gör ingen sommar". Eller var det fluga? Eller svala? 

Läs även andra bloggares åsikter om Humor, Ångest, Namn, Berit

Grå, grå, grå

Idag är det gråare än gråast ute. Det är som om alla konturer har suddats ut.

Man känner sig inte direkt upplagd för att göra något. Tänk vad solen påverkar en. Även om man håller sig inomhus så gör det sån skillnad när solen tittar in (och visar hur skitiga fönster man har).

Jag har uppdaterat min look-a-like-sida på hemsidan. Vissa är mer lika än andra. Sen kan det vara så att jag har sett någon i en film där både gester och tal spelar in för likheten. Sen kanske det inte är lika likt enbart på en bild. Men kolla om ni har lust.

Häromdagen sydde jag ihop en tröja som jag stickat klart. Den stickade jag när jag låg sjuk sista veckan. Jag hade köpt garn innan för att ha något för händerna framför TV:n på kvällarna, men nu blev det till att sticka liggandes. Vilket tydligen var bra för mina axlar för nu fick jag inte ont!

Tröjan blev inte helt som jag tänkt mig (vilket det aldrig blir) eftersom jag aldrig har mönster som passar ihop med garnet. Det här är en kombination av tre olika mönster plus egen fantasi. Men den ska nog gå att använda kalla dagar.

Vilket jag tycker att det är hela tiden. Kalla dagar alltså! Jag är kall jämt. Undrar om det är sviter efter min influensa. Jag vill helst gå och lägga mig i ett varmt bad hela tiden.
Ge mig VÅR NU!

Läs även andra bloggares åsikter om Grått, lookalike, Tröja, Stickat